Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 33-34 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meldalen, härad och socken i Norge - Melder, folkstam. Se Meaux - Meldercreutz, Jonas - Melderstein, bruksegendom - Meldis, stad.n Se Meaux - Meldola, stad i Italien - Meldolas blått, Naftylenblått, Naftolblått R, Bomulsblått, kem. - Meldolla (Meldola, Medola, Medula), Andrea - Meldometer, fys. - Meldorf, stad i Schleswig-Holstein - Meleager. Se Meleagros - Meleagrina (Avicula) margaritifera, zool. Se Pärlmusslan - Meleagrinae, Kalkonerna, zool.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i förbindelse med Orkedalsbanan till Trondhjem. Se
E. Stören, "M. gjennem det 19. aarh. Essay i
antropologi og folkehygiene" (2 bd, 1902–08).
K. V. H.

Melder (lat. meldi), folkstam. Se Meaux.

Meldercreutz [-kröjts], Jonas, matematiker, son
till domprosten i Uppsala Lars Molin och för faderns
förtjänster, jämte sina syskon, adlad 1719, f. 22
apr. 1715 i Uppsala, d. 21 maj 1785 i Frebbenby på
Åland, åtföljde 1736 de franske astronomerna vid
deras gradmätning i Lappland, blef löjtnant vid
Fortifikationen 1742 och kapten 1746 samt utnämndes
till professor i matematik i Uppsala 1751, från
hvilken befattning han 1772 erhöll afsked med
bibehållande af lönen. Han sysselsatte sig sedan
med skötande af sina många egendomar, af hvilka en
(Meldersteins bruk, se nästa art.) var belägen
i Norrbottens län och ett par i Finland. Han var
sedan 1739 led. af Vet. akad. – Resultaten af M:s
vetenskapliga författarverksamhet äro nedlagda dels
i några uppsatser i Vet. akad:s handlingar, dels i
16 disputationer, för hvilka han presiderat. De
förra utgöras af bl. a. ett par små uppsatser om
mätning af afstånd genom ljudsignaler och om formen
på öppningen hos en sprungen mina. Disputationerna
behandla flera olika matematiska frågor. Bland dem må
nämnas Descriptio curvarum geometricarum per puncta
data (1754) och De summatione seriei reciprocæ
e quadratis numerorum naturalium (1755), hvilka,
utan att innehålla något originellt, likväl vittna om,
att M. (förutsatt att han verkligen var författaren)
tagit kännedom om den samtida hithörande utländska
litteraturen.


Melderstein, bruksegendom i Råneå socken, Norrbottens
län, vid Råne älf, omkr. 10 km. ofvanför Råneå
kyrkoby. M:s bruk och Strömsunds masugn anlades
af bruksdirektören A. Steinholtz, som 1738
tillhandlade sig de kapten Karl Tingvall meddelade
privilegierna på bruksanläggning i dessa trakter, och
J. Meldercreutz (se d. o.) blef 1740 medintressent i
och 1744 ensam egare af dessa bruksegendomar. 1753
upplätos genom k. br. 20 aug. ofantliga områden,
stora som furstendömen, mellan Kalix och Lule
älfvar och 3 mil bortom Gällivare malmberg till
"odlingsdistrikt" åt M:s bruksegare. 1799 köptes
bruksegendomarna af S. G. Hermelin, som redan
förut inmutat järnmalmsfälten vid Ruotevare och
Gällivare samt fått åt sig upplåtna stora områden inom
dåv. Luleå och Jokkmokks socknar till stöd för sina
masugnsanläggningar. M. och Strömsund såldes 1814 af
hans kreditorer till rådman A. Lythræus, hvilken
1825 öfverlät sin eganderätt till Karl XIV Johan,
som äfven kom i besittning af de af generalmajor
Louis de Camps anlagda Hvitåfors stångjärnsverk och
Afvafors masugn. Jämte Gällivareverken försåldes
dessa s. k. Råneverken af konung Oskar I
och bytte sedan flera gånger om egare; nu äro
alla nedlagda och fastigheterna fördelade på
många egare. M., 3 l/16 mtl, jämte såg, tax. till
74,500 kr., tillhörde enl. 1911 års tax.-längd
grosshandl. K. Kihlbaums i Sundsvall stärbhus. (Jfr
E. Ekman, "Meldersteins bruk", 1785.)

Meldis, stad. Se Meaux.

Meldola, stad i italienska prov. Forli (Emilien),
vid Ronco, 13 km. s. om Forli. 3,427 inv. (1901;
som kommun 6,904). Gymnasium. Borgruiner och rester
af en romersk akvedukt.

Meldolas blått, Naftylenblått, Naftolblått R,
Bomullsblått R, kem., ett blått
färgämne, uppkalladt efter dess upptäckare, kemisten
Meldola, är dimetylnaftofenazin klorid och framställes
af saltsur nitrosodimetylanilin och β-naftol.

H. E.

Meldolla (Meldola, Medola, Medula), Andrea, kallad Schiavone ("slavoniern"), italiensk målare och etsare
af den venezianska skolan, f. 1522 i Dalmatien,
d. 1582 i Venezia, hade utbildat sig under inflytande
af Tizian, i hvars ateljé han en tid var verksam som
biträde, samt genom studium af Parmegianinos verk. Som
han var medellös, sysslade han i början med skrin-
och möbelmålning, något som var vanligt för den tidens
målare. En Parnass i München antages numera vara ett
verk af detta slag. F. ö. målade han bibliska stycken,
hvarjämte det mytologiska elementet och landskapet
spelade en betydande roll i hans konstnärskap. Af hans
bibliska bilder märkas Kristi dop (Venezias akademi),
Herdarnas tillbedjan (Uffizierna i Florens) och Abels
död (Palazzo Pitti i Florens). Af landskap finnas
två i Berlin honom tillskrifna; dessa utgöra ett
par af de tidigaste själfständiga landskapen inom ej
blott den venezianska skolan, utan öfver hufvud inom
Italiens konst. Dessutom målade M. porträtt, af hvilka
flera finnas i Palazzo Pitti. Han efterlämnade jämväl
kopparstick, betecknade med hans namn eller monogram.
C. R. N.*

Meldometer (af grek. meldein, smälta, och metron,
mått), fys., en af Joly angifven apparat, med hvilken
man kan bestämma höga smältningstemperaturer. En
platinatråd upphettas genom en kontinuerligt stigande
elektrisk ström, till dess en på densamma lagd mycket
liten mängd af det ämne, som skall undersökas,
smälter. Kalibreringen sker med ämnen, hvilkas
smältpunkter man känner. Man mäter strömstyrkan
eller trådens förlängning. Ramsay och Eumorphopoulos
ha visat, att apparaten ger goda mätningsresultat.
D. S-t.

Meldorf, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein,
hufvudstad i kretsen Süder-Dithmarschen, 3 km. från
Nordsjön. 3,927 inv. (1905). Gymnasium. Museum
för Dithmarschens fornlämningar. M. omtalas
redan på 700-talet, var till midten af
1400-talet Dithmarschens hufvudstad och fick
1526 stadsprivilegier, som den förlorade vid dess
eröfring genom danskarna 1559, men återfick 1870.
(J. F. N.)

Meleager. Se Meleagros.

Meleagrina (Avicula) margaritifera, zool. Se
Pärlmusslan.

Meleagrinæ, Kalkonerna, zool., en underfamilj inom
familjen Phasianidæ af ordn. Galliformes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>