Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1459
Med vind tvärs-Meer
1460
viss mån otrogen. Men han fann efterföljare,
som konsekventare och renare än han genomförde
densamma. De undersökningar, som Kant företog, äro
i detta afseende att betrakta som särdeles viktiga
förberedelser, ehuru han visserligen aldrig kom
fram till insikt i, att medvetandet är det egentliga
väsendet i allt. Bestämdare uttalades detta af hans
j efterföljare Fichte (das ich setzt sich selbst;
"jaget sätter sig själft"), ehuru äfven här vissa
inskränkningar i förevarande afseende finnas. Som en
allmän förutsättning såväl hos denne som hos Schelling
och Hegel må nämnas deras lära, att medvetandet för
att vara verkligt behöfver något annat och yttre (ett
omedvetet, ett objekt) och förverkligar sig genom
att motsätta sig detta. Boström fann detta gälla
endast det mänskliga medvetandet såsom ett ändligt
sådant. Tänkt i sin renhet, förutsätter medvetandet
ingenting annat än sig själft allena, hvadan det
äfven af Boström kännetecknas som själfmedvetande (i
betydelsen själfständigt medvetande = medvetande genom
sig själft). Så fattadt, utgör det enligt Boström
väsendet i allt, och det, som omedelbart presenterar
sig som något omedvetet, är i själfva verket en |
potens eller lägre form af medvetande. L. 11. A.* j
Med vind tvärs, sjöv. Se Half vind.
Medvjediza [-di’sa], flod i ryska guv. Saratov och
Donska kosackernas land, biflod fr. v. till Don,
omkr. 530 km. lång. Den blir segelbar vid Karamysjka.
(J. F. N.)
Medyn, kretsstad i ryska guvernementet
Kaluga, 58 km. n. v. om staden Kaluga. 4,392
inv. (1897). Linne-, bomulls- och papperstillverkning.
(J. F. N.)
Medåker, socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad. 6,256 har. 1,253 inv. (1911). M. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Arboga kontrakt.
Meek [mi’k], Fielding Bradford,f. 1817, d. 1876,
amerikansk geolog och paleontolog. M. var
ursprungligen köpman, men då han ej hade framgång
i yrket och mera älskade geologi än affärer, blef
han tjänsteman vid de geologiska undersökningarna,
först i lowa, sedan i Wisconsin och Minnesota och
slutligen i Washington, där hans arbete betecknades
som prägladt af den högsta grad af vetenskaplig
noggrannhet. Hans utgifna arbeten bära vittne om
ofvan nämnda egenskap. Bland dessa må nämnas Report
ön invertebrate cretaceous and tertiary fossils of
the upper Missouri country (1876).
Mee! [mel]. Se M i e l, Jan.
Meenen [menen], stad. Se M e n i n.
Meer [mer], ty., haf; sjö. Jfr Friesland, sp. 1408.
Meer [mer], Van der 1. Vermeer, namn på flera
holländska målare under 1600-talet. 1. Jan
v. d. M. d. ä., kallad Vermeer van H a a r l e m,
landskapsmålare, f. 1628 i Haarlem, d. där 1691,
elev af Jacob de Wet, målade många, med pastos pensel
utförda taflor med motiv från dynerna omkring Haarlem
och besläktade med Philips de Konincks arbeten. I
den forna Schager-strömska samlingen i Stockholm
fanns af hans hand ett skogsparti, men eljest äro
målningar af honom ej kända i Sverige. De träffas
däremot i museerna i Berlin, Braunschweig, Dresden,
Olden-burg, Petersburg o. s. v. - 2. B a re n d v. d.
M., stillebensmålare, sannolikt son till
den föregående, ehuru man beträffande hans
personlighet ej med visshet känner mer, än att
han 1683 gifte sig. Hans stora, färgmättade dukar,
s. k. frukoststycken, bord med praktfull smyrnaduk
och därpå stående delft-fat med silfverkärl, vinglas,
citroner m. m. af utomordentlig koloristisk verkan,
närmast påminnande om Abraham van Beijerens arbeten
i samma genre, äro mycket sällsynta - förmodligen
därför, att man utskrapat det rätta målarnamnet och
försett den föga kände v. d. M:s taflor med någon
mer berömd signatur
- men de träffas dock i Wiens konstakademi
(dat. 1689), på slottet i Wiirzburg (3 st., hvaraf
ett dat. 1689), i Semenovska samlingen i
Petersburg, i Rijksmuseum i Amsterdam och i
grefve Hallwyls samling i Stockholm. - 3. J a n
v. d. M. d. y. ("de jonge"), son till M.
l, landskapsmålare, f. 1656 i Haarlem, d.
där 1705, elev af sin far och af Nicolaes
Berchem, gjorde enligt tidens sed en studieresa
till Italien och bosatte sig sedan i sin födelsestad.
Han dog, liksom så många andra holländska artister,
i fattigdom, men efterlämnade många arbeten, som nu
ses i museerna i Amsterdam, Berlin, Dresden,
Petersburg, Rotterdam. Schwerin, i Moltkeska
samlingen i Köpenhamn, samt i Lagerheimska
samlingen i Stockholm (Italienskt landskap, dat.
1683). I den forna Ben-dixska samlingen i
Stockholm funnos två Landskap med herdar och
får af hans hand. - 4. J a n v. d. M., kallad
Vermeer van Utrecht, historie- och porträttmålare,
f. i början af 1630-talet i Schoonhoven, d.
1688 i Utrecht, vistades flera år i Rom, där han
utförde nu okända historiemålningar och bosatte sig
därefter i Utrecht, där ännu ses ett af honom utfördt
s. k. Regenten-stuck.
- 5. J a n v. d. M., vanligen och riktigast kallad
Johannes Vermeer van D e l f t, genre-,
porträtt- och
landskapsmålare, den berömdaste bäraren af namnet
och en af Hollands yppersta konstnärer, f. 1632
i Delft, d. där 1675. Det är sannolikt, men icke
be-visligt, att han var elev af Rembrandts i Delft
bosatte lärjunge, den talangfulle Karel Fabritius,
som 1654 omkom vid explosionen af kruttornet i
Delft. Föga antagligt är, att M. själf, såsom man
trott, var direkt lärjunge af Rembrandt, fastän denne
- förmodligen blott i andra hand - på honom utöfvade
det allra största inflytande. Hans enkla lefnadssaga
är endast sparsamt känd. Man tror, att han tillbragte
hela sitt korta lif (han dog vid 43 år) i Delft. Man
förmodar, att han odeladt egnade sig åt sin konst,
som han tycks ha dyrkat med en sällspord hänförelse,
aktad af sina yrkesbröder, utan att under sitt lif
ha förvärfvat något af den stora berömdhet, som i
våra dagar kommit honom till del. Man vet, att han
efterlämnade en stor barnskara och att han dog i
fattigdom - änkan måste efter hans död be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
