Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Med half vind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1411
Med half vind-Mediat
1412
är då för enhvar af medgäldenärerna antingen begränsad
till viss del (oftast beräknad efter hufvud-talet,
"pro rata parte") eller ock omfattande hela summan
("solidarisk ansvarighet", "en för alla och alla för
en"): C. G. Bj.
Med half vind, sjöv. Se Half vind.
Medhjälpare (lat. sofcius), jur., den, som
uppsåt-ligen med råd eller dåd främjar ett brott,
som af annan begås. Enligt svensk lag straffas den,
som biträder vid själfva utförandet af brottet och
detta på sådant sätt, "att gärningen därigenom sker",
såsom vore han själf gärningsman. Den medhjälpare
åter, som lämnat sitt biträde före brottets utförande
eller hvars medverkan vid själfva brottet varit af
mindre väsentlig beskaffenhet, träffas af ett ringare
straff (strafflagens 3:e kap.). Jfr Anstiftare.
J. H-r.*
Me’dia, Tunica media, anat. Se Intima.
Media. Se Medien. M. Atropatene, lat. Media minor,
Lill-Medien, norra delen af Medien (se Atropatene).
Me’diae (Li’tterse medise), lat., fonet., kallas i den
äldre grammatiken 6-, d- och gf-ljuden ("bokstäfverna"
b3 d och g). De "stumma" konsonanterna (grammata
afona, litt. mutce, motsvarande den nyare fonetikens
explosivor) delades i psila’ (egentl, nakna): n r K,
me’sa (mellan "psila" och "dasea"): fi ö y, dasea
(egentl, ludna, täta): 99 $ X, och dessa uttryck
återgåfvos af latinska grammatiker med tenues,
media? och aspiratce. Man tvistar om hvad som för
mediorna skall vara det väsentligen karakteristiska:
röstbandstonen, som vanligen åtföljer dem, eller
den svagare intensiteten hos den utandade luften
eller den svagare spänningen i mundelarna. Vill
man uttrycka sig exakt, gör man bäst i att undvika
den mångtydiga termen. Våra vanliga svenska 6, d,
g äro "tonande svaga" explosivor. Men inom större
eller mindre områden af Danmark, Tyskland och
Schweiz (äfven i England, hos oss i Kalixmålet)
förekomma b, d, g utan (eller med ett minimum
af) ton, och dessa språkljud skilja sig då blott
genom ett svagare tryck (intensitet) samt därmed
naturligtvis sammanhängande mindre spänning i
mundelarnas muskler från p} t, k (för så vidt dessa
senare icke äro aspirator, såsom fallet är i de
skandinaviska språken och i tyskan); detta är då
"tonlösa medior". Trycket (intensiteten) kan vara
olika: svagt i t. ex. Schweiz, starkare i mellersta
Tyskland. I senare fallet reduceras skillnaden emellan
tenues och "tonlösa medior" till en obetydlighet,
eller de sammanfalla, så att ingen skillnad göres
emellan p och b3 t och d, k och g. Skillnaden emellan
t. ex. "hartes p" och "weiches 6" inskränker sig
då till ortografien och uppfattas icke af örat. I
sanskrit och andra indiska språk finnas utom vanliga
medior äfven aspirerade medior, som i latinsk
skrift bruka återgifvas med bh, dh o. s. v. Jfr
Konsonant. Se Noreen, "Vårt språk", I (1903-07).
L1L
Mediaeval, boktr. Se Medieval.
Medial (lat. mediälis), i midten befintlig; hörande
till medium (se d. o.).
Mediala språkljud (af lat. mediälis, midt-), fonet. Se
Mediana språkljud.
Medialt depönens, gramm. Se Medium 1.
Media minor. Se Media.
Mediana språkljud (af lat. mediänus, i midten
befintlig), fonet., äro sådana (konsonanter), som,,
till skillnad från laterala, bildas i munnens
midt-linje eller vid hvilkas uttal den utandade
luften, talströmmen, passerar längs tungans rygg. Så
bildas de flesta konsonanter och alla hittills kända
vokaler, medan åter vid de laterala 1. marginal a
språkljudens (Z-ljudens) bildning talström-men,
vanligen genom tungan, hindras i midtlinjen och
tvingas åt sidorna. Dessa ljud benämnas äfven
mediala. Jfr Konsonant. Lll.
Mediänpapper (af lat. mediänus, i midten befintlig),
papper af medelstort format.
Mediänplan, bot., det plan, som tankes gå genom
hufvudaxeln, blomaxeln och stödjebladets midt.
G. L-m.
Mediänsegment (af lat. mediänus, i midten befintlig)^
zool. Se _I n sek ter, sp. 710.
Mediansymmetrisk, bot., säges om en ensym-metrisk
(eller tvåsidigt symmetrisk, se Blomma, sp. 754)
blomma, när symmetriplanet sammanfaller med
blommans medianplan (se d. o.); sådana blommor ha
Scrophulariacece, Leguminosce afd. Papilionatce m. fl.
G. L-m.
Media’nt (af lat. me’dius, mellerst), mus., den ton
å diatoniska skalan, som ligger midt emellan tonika
och dominant, alltså i C dur e.
Me’diasch, det tyska namnet på M e d g y e s,
Mediastinitis, med. Se Mediastinum.
Mediastinum, lat., anat., det af hjärtat m. m. fyllda
rum i brösthålan, hvilket baktill begränsas af
ryggraden, framtill af bröstbenet, på sidorna af
lungorna och nedtill af mellangärdet samt genom
hjärtat och de stora blodkärlens läge i dess midt
delas i en främre och en bakre del. Inflammation i
mediastinum, mediastinitis, är vanligen framkallad
af varbildande bakterier i en eller annan form och
träffas sällan isolerad, utan oftast i förening med
inflammation i de serösa hålrummen inom bröstkorgen,
speciellt h j ärtsäcken. Det är en mycket allvarsam
komplikation till hjärtsäcksin-flammationen och
efterlämnar, om den kan bringas till återgång,
mycket allvarsamma, bestående förändringar i form af
sammanväxningar’ o. d. I. H.
Mediat (af lat. me’dium, mellanlänk), medelbar,
beroende; i det forna tyska riket benämning på ett
område, som ej stod omedelbart under riket, utan
var underordnadt ett riksstånd; motsatsen var i m
m e d i a t (jfr Riksomedelbar). - M e d i ä t e,
medelbart. - Mediatiséra, d. v. s. göra mediat,
betecknade inom det forna tyska riket den åtgärd,
hvarigenom "riksomedelbara" ständer (furstar,
grefvar, städer o. s. v.) underkastades en större
stats suveränitet, vanligen dock med bibehållande
af vissa företrädesrättigheter med afseende på
politisk ställning eller personlig rang. En dylik
mediatisering i stor utsträckning egde rum, då
efter freden i Lunéville (1801) skadestånd inom
riket skulle beredas åt de furstar, som förlorat
landområden på den i freden till Frankrike afträdda
vänstra Ehenstranden. Detta skedde genom en akt
af 1803 ("Reichsdeputations-hauptschluss"), enligt
hvilken en mängd andliga områden sekulariserades och
införlifvades med kringliggande världsliga stater,
hvarjämte 45 fria riksstäder lades under territoriella
furstar. Därigenom minskades antalet riksomedelbara
landom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
