Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelsoldygn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ökning af landets produktion och minskning af dess
import. I ideellt hänseende har det jämväl sin stora
betydelse, att de konstnärliga handtverksyrkena vinna
förkofran genom de unges rationella utbildning
i härför lämpade undervisningsanstalter och
medelst studier i utlandet. Litt.: Stieda, "Die
mittelstandsbewegung" (1905), Wernicke, "Kapitalismus
und mittelstandspolitik" (1907), Tutein-Nolthenius,
"Middenstandskernen" (s. å.), C. J. F. Ljunggren,
"Medelståndspolitik" (i "Det nya Sverige", 1908),
och Pierstorff, "Der moderne mittelstand" (1911).
C. J. F. L.
Medelståndspolitik. Se Medelstånd.
Medelståndsrörelse. Se Medelstånd.
Medelsvåra (artilleri-)pjäser. Se Artilleri. Suppl.
Medeltal, mat. Se Medel v är de.
Medeltemperatur, meteor. Anställer man å en ort
iakttagelser på luftens temperatur vid lämpliga tider
flera gånger under loppet af ett dygn och tager det
aritmetiska mediet emellan alla dessa iakttagelser,
erhåller man dygnets medeltemperatur 1. dygnmedium
af temperaturen. Det sålunda erhållna värdet är
dock endast i det fall fullt riktigt, eller hvad
man kallar ett sant dygnmedium, när iakttagelserna
ske minst hvarje eller hvarannan timme under hela
dygnet. Som emellertid dylika täta observationer äro
besvärliga att anställa, har man uppfunnit metoder för
att medelst räkning härleda det sanna dygn-mediet ur
ett fåtal iakttagelser, anställda på bestämda tider
af dygnet. Af de metoder, som för detta ändamål
blifvit angifna, skola här endast några få af de
mest brukliga anföras. Betecknar man med de latinska
siffrorna I, II, III, IV, o. s. v. t. o. m. XXIV
de temperaturvärden, som erhållits kl. l, 2, 3, 4
o. s. v. t. o. m. 24, hvarvid timmarna räknas från
midnatt till midnatt, samt ined T det ur dem beräknade
dygnmediet, så kan den härför erforderliga räkningen
återges med någon af följande formler:
T = YI +XIV + XXII __ VII + XIV + 2XXI
T =
VIII + XIV + 5XXI
Den sista af dessa formler nyttjas vid de svenska
meteorologiska stationerna. Enligt denna formel
adderar man de observationer, som göras kl. 8
f. m. och 2 e. m. (= kl. 14), lägger därtill
observationen kl. 9 e. m. (= kl. 21), sedan man
multiplicerat den med 5, samt dividerar den sålunda
erhållna summan med 7. Emellertid kan, strängt taget,
hvarken denna eller någon annan beräkningsmetod ge för
ett enda dygn en medeltemperatur, hvilken under alla
förhållanden öfverensstämmer med den sanna. Bättre
öfverensstämmelse vinnes i medeltemperaturen för
en månad, hvilken utgör aritmetiska mediet af
månadens alla dygnmedia, vare sig dessa äro sanna
eller erhållits genom beräkning med någon af nyss
anförda formler. Utom månadsmedia begagnar man också
i meteorologien medeltemperaturen för 5 successiva
dygn, eller s. k. femdags-media (pentad-media),
och någon gång äfven medeltemperaturen för 10 dygn,
eller s. k. tiodagsmedia (dekad-media). Tager man
det aritmetiska mediet af alla de tolf månadernas
medeltemperaturer, er-
hålles medeltemperaturen för året, hvarvid dock,
strängt taget, bör anbringas en liten rättelse på
grund af månadernas olika längd. Man plägar äfven
bilda medeltemperaturer för de särskilda årstiderna
genom att taga medium af medeltemperaturerna för de
tre successiva månader, som tillhöra en och samma
"meteorologiska årstid" (se d. o.). - Af största
vikt för de klimatologiska undersökningarna äro de
s. k. normala medeltemperaturerna, hvilka erhållas,
om man till ett medium kombinerar tillräckligt många
medeltemperaturer tillhörande en och samma tidsperiod,
t. ex. en viss månad, en viss pentad (exempelvis 2:a
pentaden i året, den 6-10 jan.) o. s. v. Den normala
medeltemperaturen för året, som korteligen benämnes
ortens medeltemperatur, utgör en af de viktigaste
faktorer, som bestämma en orts klimat. Jämförelsen
emellan olika orters normala medeltemperaturer
sker vanligen på grafisk väg genom konstruktion af
isoterm-kartor, förmedelst hvilka temperaturens
fördelning öfver större områden på ett särdeles
åskådligt sätt f ramställes (se I s o t e r m e
r). R- R. (N. B-m.; Medelterm, log., det i en logisk
slutledning ingående begrepp, genom hvars logiska
förhållande till subjektet och predikatet (angifvet
i premisserna) dessa senares inbördes förhållande
bestämmes (anges i slutsatsen), t. ex. i slutledningen
Alla fåglar äro djur Alla sparfvar äro fåglar Alla
sparfvar äro djur
är begreppet fågel medelterm. Detta begrepp,
säga premisserna, är underordnadt begreppet djur
(d. v. s. ingår i dess omfång), men öfverordnadt
begreppet sparf (ingår i dess innehåll). Däraf sluter
man, att begreppet sparf är underordnadt begreppet
djur (ingår i dess omfång). Medeltermen måste ingå i
båda premisserna, och det är af stor vikt att tillse,
att man i båda verkligen, och ej blott till utseendet,
har samma medelterm. Är icke detta förhållandet,
gör man sig skyldig till det felslut, som kallas
quaternio terminorum (se F e 1-s l u t). Men dess
plats i båda kan vara olika. Inom den kategoriska
slutledningen uppkomma härigenom de s. k. figurerna
(se Figur), hvilka äro till antalet fyra. Fyra fall
äro nämligen tänkbara.
1) Medeltermen är subjekt i öfversatsen, predikat
i undersatsen. Se ofvan anförda exempel.
2) Medeltermen är predikat i båda
premisserna. Ex. Inga däggdjur äro fiskar.
Alla gäddor äro fiskar. Inga gäddor äro däggdjur.
3) Medeltermen är subjekt i båda premisserna. Ex.
Alla fåglar äro befjädrade.
Alla fåglar äro djur. Några djur äro befjädrade.
4) Medeltermen är predikat i öfversatsen, subjekt
i undersatsen. Ex.
Alla fåglar äro djur. Alla djur äro lefvande
väsen. Några lefvande väsen äro fåglar. De i
slutledningen ingående omdömenas kvantitet och
kvalitet stå visserligen så till vida i ett nödvändigt
sammanhang med slutledningsfiguren, att inom
hvarje figur vissa fordringar i detta afseende måste
uppställas, men inom ramen af dessa for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
