Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelhafsfeber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mål har medelpadskan, så vidt man vet, följande
mer eller mindre egendomliga drag: r och l kunna
vara tonlösa framför k, p, t, men bli icke till
supradentalt s (rs) eller sj-ljud som i Hälsingland;
slutande r kvarstår oftast (t. ex. byer, täntjer,
talar); börjande sl ersättes af sjl (t. ex. sjlut);
pres. ind. af starka verb utan ändelse (t. ex. flyg,
flyger, flyga, kom, kommer, komma). Vid attribut har
man dubbel artikel: en modig en kär, e rö a mösse,
e stort e bol. Särskild form för dativ brukas blott
af äldre personer. I Selånger och angränsande
socknar äro i och y dentala (= Viby-i och -y);
i Attmar, Borgsjö, Torp och möjligen flerstädes
ersättas y och ö af resp. i, e (t. ex. bikser,
byxor). Närmare undersökt är medelpadskan ännu
ej. Litteraturen om och på målet utgöres af början
till en ordbok af Augustin (i Östersunds läroverks
program 1861), ett par små häften språkprof:
"Anteckningar från Medelpad af –g" (Sundsvall 1876),
"Friarehistorier från Medelpad" af (pseud.) Gösta
Skunk ("Skr. utg. af M:s fornminnesförening", VI,
1911) samt ett språkprof (i fonetisk skrift) i
"Sv. landsm." I. 11. Otryckta samlingar förvaras
i Landsmålsföreningarnas och i Norrländska
studenters folkbildningsförenings arkiv i Uppsala.
K. S.* Lll. (B. H.)
Medelpadius, Olaus Petri. Se Liturgiska striden,
sp. 811.
Medelpads kontrakt, f. d. kontrakt i Härnösands stift,
delades 1899 i Medelpads östra och västra kontrakt
(se dessa ord).
Medelpads revir, beläget i Mellersta Norrlands
öfverjägmästardistrikt och Västernorrlands län,
omfattar dels samtliga socknar i Selångers, Tuna,
Torps, Njurunda och Sköns tingslag, dels Indals
och Holms socknar samt Indals-Lidens socken med
undantag af kronoparkerna. Västra och Östra Oxsjö,
dels ock Hässjö och Tynderö socknar samt Ljustorps
socken med undantag af kronoparkerna Västra och Östra
Laxsjö. Det är indeladt i 3 bevakningstrakter. Vid
1910 års slut omfattade de allmänna skogarna
i reviret en sammanlagd areal af 32,727 har,
hvaraf 10 st. kronoparker om tillhopa 24,937 har.
M-g.
Medelpads västra domsaga, i Västernorrlands
län, omfattar 3 tingslag: Selångers, Tuna och
Torps. 4,911,21 kvkm. 35,156 inv. (1911). Domsagan
sammanfaller med fögderiet af samma namn.
Medelpads västra kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar de 8 pastoraten Selånger, Sättna, Torp,
Borgsjö, Stöde, Tuna, Attmar och Hafverö. 4,911,21
kvkm. 35,156 inv. (1911).
Medelpads östra domsaga, i Västernorrlands län,
omfattar 4 tingslag: Njurunda, Sköns, Indals och
Ljustorps. 2,556,33 kvkm. 49,142 inv. (1911). Domsagan
sammanfaller med fögderiet af samma namn.
Medelpads östra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar
de 8 pastoraten Ljustorp med Hässjö och Tynderö;
Skön med Skönsmons kapell; Alnö; Timrå; Sundsvall;
Indal; Indals-Liden med Holm samt Njurunda. 2,578,81
kvkm. 66,036 inv. (1911).
Medelpersiska skriftspråket, språkv. Se Ariska språk.
Medelplan, skpsb., det vertikala plan, som tankes
gående genom kölens och stäfvarnas medellinjer
och som således delar fartyget i två symmetriska
hälfter. .
J. G. B.*
Medelplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. 2,266 har. 1,138 inv. (1911). M. bildar
med Västerplana ett pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt.
Medelproportionäl, mat., till två storheter a
och b kallas en sådan storhet x, att a : x = x :
b. Ordet medelproportional begagnas företrädesvis,
då fråga är om geometriska storheter (rumstorheter);
med afseende på tal begagnas i stället vanligen ordet
geometriskt medium (se d. o.). Om de gifna storheterna
äro linjer, är kvadraten på medel-proportionalen
lika med rektangeln af de gifna linjerna. - Stundom
begagnar man ordet medelproportional i en något
vidsträcktare betydelse. Så kan man t. ex. säga, att
"deliska problemet" (se d. o.) består i att mellan två
gifna linjer a och b inpassa två medelproportionaler
x och y, och menar då, att dessa sistnämnda linjer
böra vara så beskaffade, &tta:x = x:y = y:b.
(I. F.)
Medelpunkt (Geometriskt centrum) till en kroklinje
eller yta kallas en punkt, som half-verar alla genom
densamma dragna kordor. Ett flertal kroklinjer och
ytor saknar medelpunkt. Bland kroklinjer, som ha en
sådan, må nämnas cirkeln, ellipsen och hyperbeln, samt
bland ytor sfären, ellipsoiden och hyperboloiden. I
cirkeln och sfären äro alla genom medelpunkten gående
kordor lika stora (diametrar). - Medelpunktsvinkel
kallas stundom den vinkel, som bildas af två radier
i en cirkel. - Om den s. k. optiska medelpunkten se
Lins, sp.’721. (L F.)
Medelpunktsekvation, astron., skillnaden mellan den
sanna anomalien och medelanomalien i en ban-rörelse.
Medelpunktsvinkel, mat. Se Medelpunkt.
Medelrörelse, astron., medelstorleken under ett helt
omlopp af vinkelrörelsen på en tidsenhet (ett dygn)
i en banrörelse, således hela periferien (360°),
dividerad med omloppstiden.
Medelsol, astron., en punkt, som, till förtydligande
af beskaffenheten hos solens skenbara årliga
rörelse kring jorden och för räkningarnas utförande,
tankes röra sig i en årlig rörelse omkring jorden
med konstant vinkelhastighet = den verkliga
solens medelvinkelhastighet. Medelsolen eger
betydelse för tidsbestämmelser, ty solen själf
rör sig olikformigt, och tidsintervallet mellan
två successiva meridianpassager, d. v. s. det
sanna soldygnet, blir därför olika långt vid olika
årstider. Ett ur, som skulle följa solens rörelse
(d. v. s. ange den sanna soltiden), skulle därför
ha en olikformig gång. Solen är således otjänlig för
omedelbar tidsbestämning, och man måste därför göra
en fördelning af ojämnheterna i rörelsen. Men dessa,
eller rättare olikheten i tidsintervallerna emellan de
successiva meridianpassagerna, bero af två orsaker:
1) solens olikformiga vinkelrörelse i ekliptikan
(beroende på den verkliga banans elliptiska form);
2) ekliptikans lutning mot ekvatorn. För den skull
har man infört två medelsolar, den första gående i
ekliptikan med likformig hastighet och passerande
solbanans apsider samtidigt med den verkliga solen
(och sålunda direkt angifvande medel-anomalien i
banan), den andra gående i ekvatorn och passerande
dagjämnings- och solståndspunkterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
