Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matstrupen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Matstrupen-Matsys
1262
vandling. I tunntarmen tillkommer vidare tarmsaften,
hvilken innehåller tre enzym: invertin, .läktas och
mattas, motsvarande de sammansatta sockerarterna
rörsocker, mjölksocker och maltsocker, och i själfva
tarmväggen finnes ett enzym, .erepsin, som klyfver
peptoner i aminosyror. Genom matsmältningen förvandlas
sålunda födans ägg-hvitekroppar till aminosyror,
f ettarterna till fettsyror och glycerin samt
kolhydraten till enkla sockerarter. Cellulosan, som
utgör en mycket viktig beståndsdel i de växtätande
djurens föda, förjäses under medverkan af vissa
bakterier. Vid denna process, som försiggår särskildt
i våmmen hos nötkreaturen samt i blindtarmen, uppstår
en del feta syror, som tillgodogöras. Afsöndringen
af de särskilda matsmältningsvätskorna afpacsas,
såsom särskildt Pavlov visat, mycket noga
efter födans beskaffenhet. Spotten, magsaften,
bukspotten förete sålunda betydande variationer
till mängd och halt af olika enzym, allteftersom
den tillförda födan utgöres af kött, bröd eller
mjölk. Utlösningen af -dessa afsöndringsprocesser
eger rum dels på vanlig reflexväg, d. v. s. under
förmedling af vissa nerv-mekanismer, dels i
form af s. k. kemoreflexer. Ett typiskt exempel
på företeelser af det senare slaget erbjuder
bukspottkörteln. Pavlov hade visat, att .det
sura maginnehållets införande i tolffingertarmen
försätter bukspottkörteln i verksamhet. Bayliss och
Starling visade, att detta eger rum, äfven om all
nervförbindelse mellan tunntarmen och bukspottkörteln
upphäfves. Vidare funno de, att ett salt-syreextrakt
på tunntarmsslemhinna, insprutadt i blodet,
utlöser sekretion af bukspott. Genom saltsyrans
inverkan på tunntarmsslemhinnan bildas ett ämne,
sekretin, som upptages i blodet och transporteras
till bukspottkörteln. På detta sätt förklaras den
sekretion af bukspott, som inställer sig i samband
med magsäckens tömning. Gallans inflöde i tarmen
utlöses på ett liknande sätt. Skillnaden är, att
det utlösande momentet utgöres dels af fett, dels
af vissa digestionsprodukter, som bildats i magen.
J E. J-n.
Matstrupen (lat. oeso’phagus), anat., mäter
i längd från svalgets nedre ända vid nedre
kanten af ringbrosket till magen 28-30 cm. hos en
fullvuxen människa. Den löper på halsen omedelbart
bakom luftstrupen. I brösthålan ligger den mellan
lungorna, först till höger om, sedan framför aorta;
den träder genom mellangärdet till magen vid cardia
(se Mage). Väggen utgöres af en slemhinna beklädd
med flerlagrigt skifepitel samt ett ringformigt och
ett längsgående muskellager, hvilka innerveras genom
nervus vagus. Jfr S v ä l j n i n g. Om kirurgiskt
öppnande af matstrupen se Oesofagotomi. Matstrupen är
en af de vanligaste platserna för kräftnybild-ning.
J- E. J-n.
Matsudaira, ett namn på den mäktiga japanska
Tokugawa-släkten. Se bd XII, sp. 1466.
Matsukäta, Masayoshi, japansk stats- och finansman,
f. 1835 i Kagoshima, tillhör en samurai-iamilj i
Satsuma, blef efter 1868 års omhvälfning guvernör
i provinsen Tosa samt 1874 vice finansminister,
studerade som Japans främste representant vid
Parisutställningen 1878 grundligt det .europeiska
finansväsendet, var en tid 1880 inrikesminister samt
1881-92 finansminister. Genom be-
sparingar i förvaltningen, inrättandet af en
japansk riksbank (1882) och hejdandet af det
oförsiktiga utsläppandet af pappersmynt i massa
lyckades M. afvärja en hotande statsbankrutt. Sin
finansreform krönte han 1897 med att genomdrifva
Japans öfvergång till guldmyntfoten. Han var
maj 1891-juli 1892 och sept. 1896-dec. 1897
premiärminister samtidigt med, att han innehade
finansportföljen, som äfven anförtroddes honom i
mini- ! staren Yamagata (okt. 1898-okt. 1900). Äfven
sedermera har han som medlem af riksrådet (genro)
utöfvat starkt inflytande på Japans politik och i
synnerhet dess finansväsen. M. besökte Amerika,
England och Tyskland 1902, blef 1884 grefve och
upphöjdes 1907 till markis. Han har utgifvit Report
ön the post-bellum finance administration of Japan,
1896-1900 (1901). M:s namn är oupp-lösligen förbundet
med Japans raska finansiella utveckling under
1800-talets sista decennier; äfven om den japanska
industriens framsteg och om risexportens raska
utveckling har han inlagt förtjänst. Jfr Morris,
"Makers of Japan" (1906). V. S-g.
Matsumaj, stad. Se Fukuyama 1.
Matsumaye, japansk stormansätt. Se bd XII, sp. 1469.
M ät s U mot O, stad i japanska prov. Nagano, i
centrala delen af ön Nippon. 35,011 inv. (1908).
Matsuura, japansk stormansätt. Se bd XII, sp. 1465.
Matsuyama, hufvudstad i japanska prov. Ehime, nära
västra kusten af ön Shikoku, genom järnväg förenad med
sin 7 km. aflägsna hamn M i t s u (5,000 inv.). 44,166
inv. (1908). (J. F. N.)
Matsuye, hufvudstad i japanska prov. Shimane på
norra kusten af sydvästra delen af ön Nippon,
vid östra ändan af sjön Shinjo-ko. 36,209
inv. (1908). Pappersfabrikation, agatsliperi. I
närheten ligga småstäderna K i z u k i och S a d a med
vidtberömda shintotempel. (J-
F. N.)
Matsvampar (Ä 11 i g a s v a m p a r). Se N
ä-ringsväxter.
Matsyapuräna, ind. litt., ett af omkr. 15,000
dubbelverser i^loka^r) bestående litteraturverk af
puräna-karaktär samt sent datum, som kan sägas vara en
kompilation af Padma- och Visnupuräna samt med en del
material hämtadt från "Mahäbhä-rata". Kompilationen
synes skett inom civaitisk krets.
K. F. J.
Matsyopakhyana (eg. "fiskberättelsen"), ind. litt.,
kallas en episk episod i "Mahäbhärata" (III,
12747-12808), som handlar om Manus räddning
ur en stor flod genom en fisk (Brahman eller
Visnu). I äldre redaktion förekommer samma motiv i
"Qa-tapathabrähmana" I, 8, l,i. Jfr M a n u. K. F. J.
Ma’tsys [-sejs], Massys, Metsys 1. Messys. 1. Quinten
M., flamländsk målare, f. 1466 i Louvain, d. 1530 i
Antwerpen, var son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
