Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1827, dref en af Norges största trävaruaffärer
1842-92 under firmanamnet Tostrup & M. i Fredrikstad,
sedan till 1895 under eget namn. 1893 inköpte han
därjämte för 600,000 kr. Eidsvolds järnbruk med
Mago träsliperi.
3. Christian Pierre M., den föregåendes
son, f. 14 apr. 1870, blef student 1888 och
köpte 1893 Linderud, som han gjort till en
mönstergård. M. var stortingsman 1900-03, gjorde
sig bemärkt som en af högerns mest lofvande yngre
krafter och var 22 okt. 1903-26 sept. 1904 chef för
jordbruksdepartementet i Hagerups ministär. Efter sin
afgång vägrade han mottaga återval till stortinget
och har sedan ej aktivt deltagit i politiken.
1-3. K. V. H.
Mathiesen [-tisen], Henrik, norsk historiker,
f. 9 juli 1847 i Strinden, Söndre Trondhjems amt,
har gjort Trondhjems och Tröndelagens historia till
föremål för sitt specialstudium i en rad skrifter,
bl. a. Det gamle Trondhjem. Byens historie... 997
-1152 (1897), Trondhjem i borgerkrigene. Byens
historie 1152-1263 (1902) och Trondhjem i den
senere middelalder. Byens historie efter 1263
(under utgifning sedan 1910) och Steinvikholms
slot og dets bygherre (1906). M. har uppgjort en
stor mängd skisser och planer till egna arbeten,
till O. A. Överlands "Norges historie" och till
andra historiska och topografiska verk. Olofsfestens
återinförande beror först och främst på M:s initiativ.
K. V. H.
Mathiesen [-tisen], Aage Henrik, dansk arkitekt,
f. 1868 i Aarhus, studerade i Köpenhamn, har
uppfört privatbyggnader där samt (i samarbete med
Ulrik Plesner) Studentföreningen och Kvinnliga
läseföreningens hus, har restaurerat Kongegaarden i Korsör
och Steensgaard på Fyn, har undersökt många danska
medeltidskyrkor (äfven sådana i Skåne, Blekinge och
Halland) och skrifvit goda artiklar i arkeologiska
tidskrifter. G-g N.
Mathiesen [-tisen], Sigurd, norsk författare, f. 13
juli 1871 i Larvik, student 1898, debuterade 1903
med ett band berättelser, Unge sjæle, som följts af
Hide Unas (1904), Nag (1906), Augustinætter (1907),
Hjemlig jord (1908) och dramat Satan som seirer
(1910). Impressionistisk stilkonst och sysslandet
med sjukliga psykologiska undantagsföreteelser
visa honom som efterföljare af Hamsun och Kinck.
E-n B.
Mathieu [-tiö], Claude Louis, fransk astronom, f. 25
nov. 1783 i Mâcon, d. 5 mars 1875 i Paris, blef 1806
astronom vid observatoriet i Paris och sekreterare
vid Bureau des longitudes och verkställde 1808 tills,
med Biot pendelobservationer i Frankrike. Han blef
sedan professor i astronomi vid College de France
och var 1829-63 professor i matematik vid École
polytechnique. M. utgaf åtskilliga mindre afhandlingar
rörande speciella astronomiska frågor, de flesta
införda i "Connaissance des temps" och i Parisakad:s
"Comptes rendus". Han ombestyrde också utgifvandet
af De-lambres postuma "Histoire de 1’astronomie au
18:e siècle" (1827). Äfven som politiker spelade han
någon tid en bemärkt roll. Vald till deputerad 1834,
intog han sin plats bland yttersta vänstern och deltog
tills, med sin svåger François Arago lifligt i de
politiska striderna. Emellertid blef han ej återvald
och lämnade därför h. o. h. politiken för att
uteslutande egna sig åt vetenskapliga arbeten.
(B-d.)
Mathieu [-tiö], Adolphe Charles Ghislain, belgisk
författare, f. 1804, d. 1876, gjorde juridiska
studier och lyckades under revolutionen 1830 utföra
uppdraget att förmå den holländska garnisonen i
Charleroi att nedlägga vapnen. Senare beklädde han
olika bibliotekstjänster och vardt medlem af flera
lärda samfund. Vid sidan af kritiska och arkeologiska
arbeten skref M. en mängd dikter, bl. a. politiska
satirer med fin tillspetsning. Hans Oeuvres poétiques
utgåfvos 1856, i 6 bd.
Mathieu [-tiö], Charles Louis Guillaume,
tysk pomolog, f. 1828, d. 1904, tillhörde en
från Frankrike till Tyskland invandrad släkt af
trädgårdsodlare. Han gjorde sig känd i synnerhet
genom arbetet Nomenclator pomologicus (1889).
C. G. D.
Mathieu [-tiö], François Désiré, fransk kardinal och
författare, f. 1839, d. 1908 i London, var 1860-79
lärare i historia och litteratur vid seminariet
i Pont-à-Mousson, vardt 1878 filos, doktor på
afhandlingen Ancien régime dans la province
de Lorraine (3:e uppl. 1907), som af Franska
akad. belönades med det andra Gobertska priset. 1893
vardt han biskop i Angers, 1896 ärkebiskop i Toulouse
och 1899 kardinal "in curia". På grund af sina
forskningar i Vatikanens arkiv skref han en viktig
redogörelse för Le concordat de 1801 (1907). Af hans
skrifter kan vidare nämnas en anonym ströskrift öfver
konklaven 1903. 1906 invaldes M. i Franska akademien.
Mathieu [-tiö], Émile Louis Victor, belgisk
tonsättare, f. 1844 i Lille, utbildad vid
konservatoriet i Bruxelles, blef direktör för
musikskolan i Louvain 1881 och för konservatoriet i
Gent 1898. Han har komponerat operor, bl. a. George
Dandin (1876), Richilde (till egen librett, 1888)
och L’enfance de Roland (1895), kantaterna Hoyoux,
Freyhir m. fl., som sägas röja styrka i det måleriska,
den prisbelönta manskören Hymne au soleil ett
Tedeum, sångromanser, en violin- och en pianokonsert,
orkesterverk m. m. E. F-t.
Mathieux [-tiö], Johanna. Se Kinkel, sp. 118.
Mathilda. Se Matilda.
Mathildedal, bruk i Bjärnå, Åbo län, Finland. Redan
1686 erhöll L. Creutz d. ä. privilegium på ett
stångjärnsverk vid Hummeldal under Tykö (då i
Uskela socken), hvartill 1689 kom privilegium på
stålsmide. Huruvida privilegierna togos i anspråk,
är okändt, men 1852 erhöll bergsrådet V. Z. Bremer
nytt privilegium på ett puddelverk vid Hummeldal
och 1857 på ett valsverk; anläggningen kallade
han M. 1879 bildades M. bruks aktiebolag, som
inrättade gjuteri, mekanisk verkstad och snickeri
samt, först i landet, började tillverkning af
jordbruksmaskiner. 1906 slopades järnverket. Brukets
välrenommerade tillverkningar bestå nu af lokomobiler,
ångmaskiner, tröskverk, kvarnar, blocksågar,
höpressar m. m. och afsättas företrädesvis inom
landet. 1908 steg produktionens värde till 800,000
mark och arbetarnas antal till 150, men har sedan
något nedgått (arbetarna voro 1912 omkr. 115).
T. C.
Mathildis. Se Matilda, tyska furstinnor 1.
Mathon gerasko, grek. (eg. "jag åldras lärande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
