Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massuppbåd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30 maj 1907 i Ealing, var universitetslärare i
London, framstående författare i deskriptiv botanik,
medarbetare i "Flora brasiliensis" och de stora
flororna öfver engelska biländerna m. m. M. utgaf
äfven Vegetable teratology (1869) och ledde efter
Lindleys död (1865) till sin död utgifningen af
den högt ansedda trädgårdstidskriften "The
gardeners’ chronicle".
C. Lmn.
Mastfisk. Se Fisk, skpsb., och Mast.
Masthuggsförsamlingen var en af Göteborgs
1883 bildade territoriella församlingar. Vid
omregleringen 1908 af församlingsindelningen i
Göteborg öfverflyttades M:s prästerskap till den
nybildade Oskar Fredriks församling, som jämväl
öfvertog M:s kyrka, kallad Oskar Fredriks kyrka.
Samtidigt bildades en ny församling, benämnd
Masthuggsförsamlingen. För sina gudstjänster har denna
hittills användt den enskilde tillhöriga S:t
Johanneskyrkan, men egen kyrka för församlingen är
under byggnad. 13,251 inv. (1911).
Masticatoria (lat., af masticare, tugga), med.,
läkemedel, som tuggas. Dessa afsågo vanligen att
öka spottafsöndringen eller ock ibland att
åstadkomma döfvande af smärta i munnen (t. ex.
tandvärk). Sådana medel voro bl. a. bertramrot och
kalmusrot (se dessa ord). Benämningen
masticatoria är numera obruklig likasom förordnandet af
dylika medel som läkarordination. En del
personer tuggar kalmusrot e. d. ungefär så, som andra
tugga tobak. Som ett slags masticatorium skulle
äfven kunna räknas kåda af barrträd, som ofta
tuggas af befolkningen i vissa skogstrakter, t. ex. i
Dalarna, och hvaraf tänderna hållas rena och
friska. Jfr äfven beteltuggandet (se Areca).
C. G. S.
Mastichochoria. Se Mastix.
Masticin. Se Mastix.
Mastigophora, zool. Se Protozoer.
Mastitis (af grek. mastos, kvinnobröst), med.,
inflammation af bröstkörteln, bröstböld (se d. o.).
Mastix (lat. mastix l. mastiche, grek.
mastiche), tekn. farm., ett harts, som erhålles af
Pistacia Lentiscus L., en till fam. Anacardiaceæ
hörande buske, som växer i Medelhafstrakterna. Den
på Chios i trädform uppdragna var. Chia odlar
man på nämnda ö i ett särskildt område, kalladt
Mastichochoria ("Mastixbyarna") i afsikt att
frambringa hartset i fråga; all mastix kommer härifrån.
Hartset erhålles på det sätt, att de talrika
balsamgångar, som finnas ordnade i ring inuti barkens
inre del, uppristas med tätt lagda längdsnitt
alltifrån roten upp till de gröfre grenarna. Genom
skårorna utsipprar en klar, aromatisk balsam, som
i luften snart stelnar till små ärt- eller
pepparkornsstora, runda (eller stundom något långdragna,
dropplika) korn af vacker ljusgul färg och med
glasglänsande brottyta. Först efter 2 till 3 veckor
äro hartskornen tillräckligt hårda att afplockas.
Balsam, som droppat ned på marken och där
stelnat, blir förorenad af jord- eller sandpartiklar och
är en sämre drogform, kallad Mastix in sortis. Den
officinella sorten kallas Mastix electa, emedan
densamma består af endast utvalda korn. Det allra
finaste slaget af små, lika stora, klart ljusgula korn
benämnes Seraljmastix och lär användas till
beredning af "skönhetsmedel" åt kvinnorna i harem
samt tuggas och rökas af dem. Mastix består
nästan uteslutande af 2 hartser, α-harts l.
mastixsyra, som är löslig i alkohol, och β-harts l.
masticin, som är olöslig i nämnda vätska, jämte
en ringa mängd flyktig olja. Mastix har föga
användning i medicinen. Det brukas något till
tuggning mot dålig andedräkt, som tillsats till
tandpulver och vissa plåster, såsom farmakopéns
Emplastrum Cantharidis cum Euphorbio. Det nyttjas
numera företrädesvis till beredning af kitt (se
d. o.) och fernissor (se Fernissa). Rörande dess
förväxling med sandarak se d. o.
O. T. S. (G. L—m.)
Mastixkitt, tekn. Se Kitt, sp. 166—167.
Mastixsyra. Se Mastix.
Mastixön. Se Chios.
Mastkarfvel, skpsb. Se Däck.
Mastkilar, skpsb., de träfyllningar, som, för att
stötta masten i däck, neddrifvas omkring densamma
i masthålet. Sedan mastkilarnas öfver
"fiskplankorna" uppskjutande ändar blifvit afputsade,
öfverklädas de med en till masten och fiskplankorna
fäst "krage" af segelduk, benämnd mastkrage. Jfr
Krage och Mast.
J. G. B.*
Mastkorg, skpsb., en å forntidens större
krigsfartyg använd byggnad, uppförd strax nedom och
omkring mastens topp samt bestående af en rund
plattform, vid ytterkanten omgifven af ett bröstvärn
(barriär; se t. ex. fig. 1 i art. Galär).
Mastkorgens ändamål var att lämna plats för
bågskyttar, som från detta högt belägna ställe med
fördel kunde beskjuta ett närbeläget fientligt
fartygs däck. Jfr Märs.
J. G. B.*
Mastkrage, skpsb. Se Krage och
Mastkilar.
Mastkran, skpsb. Se Kran 2.
Mastlik, sjöv. Se Lik.
Mast- och storverksträd, förv. Storverksträd
är en gemensam benämning för synnerligen grofva,
till skepps- eller bergverksbyggnader lämpliga
virkespjäser af furu. Bland dessa kallas de längsta
mastträd och de, som äro kortare, dock minst
omkr. 60 fot långa, mastspiror. Till dylika
pjäser har kronan haft en allmän rätt, dock
beroende på jordnaturen hos den mark, där träden
vuxit. Dessa invecklade förhållanden äro
utförligt skildrade i Th. Rabenius’ "Sveriges gällande
förvaltningsrätt" (1873). I den mån byggandet af
träfartyg för sjöförsvarets behof upphört, har
tillämpningen af dessa lagstadganden icke vidare
tagits i anspråk.
Kbg.
Mastodon, paleont. Se Elefantdjuren.
Mastodonsaurus (af Mastodon och grek. sauros,
ödla), paleont., fossilt ödlesläkte, tillhörande
labyrintodonterna (se Amfibier, sp. 827), som
finnas i triassystemet. Den allmännaste arten är M.
Jaegeri l. M. giganteus, af hvilken hela
hufvudskallar finnas och som har uppnått storleken
af 1 m.
B. L—n.*
Mastodyni, med. Se Mastalgi.
Mastricht. Se Maastricht.
Mastringar, skpsb. Se Mast.
Mastskål, skpsb. Se Mast.
Mastspira, förv. Se Mast- och
storverksträd.
Mastspår, skpsb. Se Kattspår.
Mastspårband, skpsb. Se Band 1.
Masttopp, skpsb., den del af en mast, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
