Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marskalken af Sachsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1089
Marstrand
1090
var Kälkbacksåkning i månsken (1829) -, sedan följde
Flyttningsdag, Gatscen i rötmånaden, Auktionsscen
m. fl., som visade godt lynne och god uppfattning
af köpenhamnstyper, dessutom äfven en ovanlig
förmåga att sammanhålla invecklade, figurrika
kompositioner. Utan att ha vunnit akademiens medalj
fick han ändå akademiskt resestipendium och for
1836 till Rom. Där utvecklades i hög grad såväl hans
måleriska teknik som hans skönhetssinne. Han målade
nu romerska folklifs-Äcener med lif, fart och glädje:
Oktoberfesten (dans utanför Kom, 1840, Thorvaldsens
museum), Dans i en osteria, Sankt Antoniusfesten
(med gatlif, kärror och åsnor) m. fi. Till Köpenhamn
återkom han i slutet af 1841 efter att på hemvägen
ha stannat i München nästan ett helt år. Hemma hade
han s. å. fått utställningsmedaljen och erhöll nu
uppdrag att som medlems-arbete till akademien inåla
något motiv ur danskt folklif. M. inlämnade 1843
Scen ur bondelifvet med motiv från Hotbergs Erasmus
Montanus (disputationsscenen mellan Eras-mus och
Feer Degn). Han blef nu medlem af akademien. 1848
blef han professor vid modellskolan,
och från 1853 var han (med undantag af 1857-63)
till sin död akademiens direktör. I Italien vistades
Kristian IV på »Trefoldigheden» i sjöslaget vid
Femern, väggmålning af V Marstrand i Roskilde
domkyrka.
han ytterligare två gånger längre tider och
målade och tecknade många italienska motiv. -
Erasmus-Montanus-taflan hade fört honom in
i Holbergska komediernas värld. Han fortfor att
behandla Hol-bergsfigurer och situationer med lika
mycken frodighet i lynne och uppfattning som förmåga
af humoristisk karakteristik. Bland dessa tafior äro
olika scener ur Montanus (en i Konstmuseet),
Bar-selstuen (sammastädes), Den politiske kandestöber
(Hirschsprungska galleriet) och Det lykkelige
skib-brud (Glyptoteket). Till dessa sluta sig
Holberg t kaffesällskap hos madame N. N. (1866).__En
sommarresa i Dalarna 1850 gaf M. motivet till Söndag
vid Siljan (1853, Konstmuseet) med kyrkbåtar och
kyrkfolk. - Porträtt målade han många (Constan-tin
Hansen, Bindesböll, Höyen, alla på Konstmuseet,
m. fi.), äfven grupper, såsom Fågelskytte-sallskapet i
Roskilde (1841, Hirschsprungs galleri), och porträtt i
interiör, bland dessa framställningen af konsul Hage
med fru på konsulns kontor (1852) och sitt eget hem
med sin hustru och barn. l den högst populära genren
Besöket (1857, Konstmuseet) gaf han en interiör
ur ett danskt hem med figurer i naturlig storlek,
en ung sjöofficer på visit hos sm utvalda och dennas
moder. Måleriskt blefvo hans taflor af olika lödighet,
delvis beroende på
en tidtals ökad svaghet i konstnärens ögon.
1858 målade M. en altartafla, Kristus i Emmaus för
Faaborgs kyrka. Därefter fick han i uppdrag att
fullborda väggmålningarna i Kristian IV:s
kapell i Roskilde domkyrka, som Eddelien börjat
dekorera. Jämte Kristi uppståndelse målade
M där Kristian IV dömer Rosenkrands och
Kristian på "Trefoldigheden" i slaget vid Femern
(se fig.), värdigt och monumentalt hållna
kompositioner. Vackert och ädelt komponerad är
äfven Den stora nattvarden (skiss i Hirschsprungs
galleri, täflan, 1869, i Konstmuseet), i
anordningen och ej minst i sceneriet -
praktfull italiensk renässansarkitektur - påverkad
af Paolo Vero-nese. Han fullbordade slutligen
midtbilden i universitetets festsal, Universitetets
invigning i Fruekirke U79. Han stod ännu
i rik utveckling, då hans kraft bröts.
De arbeten, han lämnade ofullbordade,
tillhöra i anläggning och stil hans allra
bästa. Hans sista, ofullbordade stafflitafla,
En pater skämtar med ett par unga flickor
(1873), tillhör Thorvaldsens museum. -
M. var säkert den mest allsidigt begåfvade af
Danmarks målare. Hans område sträckte sig
från skämtbilden och improvisationen till
den monumentala konsten, full af storhet och
allvar. Hans teckningar, som äro att räkna
i tusental, visa ett humör, en raskhet
i handen, en bildskapande fantasi, som ge
honom en plats bland konstens verkliga genier.
M. är mångsidigt representerad på Konstmuseet
(22 nummer) och i Hirschsprungs galleri, äfven
med teckningar. Dylika finnas i mängd också i
k. kopparstickssamlingen. Glyptoteket eger 7
målningar, Holbergsscener och friska, färgglada
italienska skisser finnas i samlingen på
Nivaagaard. M:s staty, utförd af Valter Runeberg,
uppställdes 1901
17 b. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
