Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 959-960 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maribo ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mark, hvaraf 455,000 taxerades för näring och
yrke samt 143,000 för inkomst från hus och tomt. Af
undervisningsanstalter finnas femklassigt realläroverk
(statens) med 3 privata fortsättningsklasser,

Fig. 2. Situationsplan af Mariehamn.

som ha dimissionsrätt till universitetet,
navigationsskola samt handtverksskola. M. utgör ett
imperiellt pastorat af 3:e kl., Ålands prosteri,
Åbo ärkestift. – Stadens fundationsbref är af 21
febr. 1861. Sedan 1889 finnes i staden en modern
badinrättning, som eges af ett aktiebolag. Invid
staden ligger Möckelö hafsbadsanläggning,
inrättad efter kontinentalt mönster.
O. I. (A. G. F.)

Marie himmelsfärdsdag. Se Mariafester.

Marieholm. 1. Fordom kungsgård, nu
landshöfdingboställe, belägen först på fastlandet,
sedan flyttad till en holme i Tidan invid Mariestad,
men inom Leksbergs socken. Gårdens namn var förr Tuna
l. Tunaholm, men ändrades till Marieholm, när Karl
IX anlade Mariestad. Med underlydande egor utgör M. 2
mtl, tax. till 105,000 kr. (1911). Residenset är med
köksträdgård tax. till 104,000 kr., länsstyrelsens
f. d. ämbetslokaler samt parken Alhagen till
30,000 kr., länscellfängelset till 180,000 kr. och
kronoparken M. till 71,000 kr. (se Mariestad,
situationsplanen samt fig. 4 och 6).

2. Järnbruk med masugn, valsverk, stångjärnssmedja,
gjuteri och mek. verkstad samt kvarn i Åsenhöga
socken, Jönköpings län, ligger vid det vattendrag,
som förenar Skärfsjön (231 m. ö. h.) med Mosjön
(164 m.), i Flaten upptager Storån och under detta
namn faller ut i Bolmen, och står genom en de senare
åren tillkommen kanal i förbindelse med Hillerstorps
station å Borås–Alfvesta järnväg. Tax.-v. 134,100
kr. (1911), hvaraf 22,600 kr. å jordbruksfastighet
(0,64 mtl). Bruket, som tillhör M:s järnverks-a.-b.,
tillverkar gjutgods, vals- och stångjärn, svartsmiden
samt hvarjehanda maskiner för landtbrukets
behof.
1. (Wbg.) 2. Wbg.

Mariehäll, municipalsamhälle (enl. k. br. 6 nov. 1908)
i Bromma socken, Stockholms län, omfattande 1 mtl
Bällsta n:r 1 l. Mariehäll och 1/4 mtl
Kratsboda n:r 1, genom öfversta delen af Bällstaviken
skildt från den östligare, omedelbart intill belägna
köpingen Sundbyberg. 1,585 inv. (1911). Taxeringsvärde
30,000 kr. å jordbruksfastighet, 3,170,300
kr. å annan fastighet (1911). Luxbelysning samt
kloakledning finnas. Där ligga flera fabriker,
bl. a. två skofabriker (Oskaria samt C. Andersson &
Björcks), A.-b. Salenii verkstäder för tillverkning
af separatorer, Sv. diamantbergborrnings-a.-b. samt
Fredfors fabriks a.-b:s fabrik för tillverkning
af maskinremmar, presenningar och packningar.
Wbg.

Marieklagan, benämning på ett slags lyriska
medeltidspoem (ömsom växelsånger, ömsom monologer),
hvilka uttala Jungfru Marias sorg öfver sonens död på
korset. Dessa klagosånger, af hvilka många genom sin
innerlighet ega ett högt poetiskt värde, tjänade som
uppbyggelseläsning eller uppfördes under medeltiden
på skådebanan, dels som själfständiga stycken
(vanligen på långfredagen), dels som inledning till
de öfliga stora påskspelen eller förekommande inuti
dessa. Den ryktbaraste Marieklagan är Stabat mäter
(se d. o.). En ansenlig mängd sådana dikter på latin
och på tyska finnes i behåll. Ett svenskt fragment
af en Marieklagan (troligen af tyskt ursprung) finnes
be-varadt i runskrift från 1400-talet. Detta fragment,
som består af sex små pergamentblad, upptäcktes
i början af 1700-talet af J. F. Peringskiöld
i Vallentuna kyrka i Uppland, införlifvades med
Antikvitetsarkivet och tillhör nu k. biblioteket. Det
har utgifvits af Peringskiöld (1721) och Liljegren (i
"Runurkunder", s. 284-291) samt senast af Klemming
(1878, i "Småstycken på forn svenska", tillhörande
Sv. fornskriftsällskapets samlingar). I omskrifning
är det utgifvet af P. Wieselgren i "Sveriges sköna
litteratur" (II, sid. 498-501). (Ur ifrågavarande
fragment meddelas här som prof några rader.)

fcl

Han : sa : ok : maj) : sit : blipa : aula t : mik :
hin : sörilik : moper : sua : s arlik : gräta : ok :
fa : orf> : sauhpe* : han : mik : til : sualäls :
än : iak : m

j Förminskadt faksimile af 4 rader runskrift (jämte
träns-

l skription) nr fragmentet af en svensk
Marieklagan i K.

biblioteket, Stockholm.

Jfr A.

(1874),

Schönbach, "U ber die Marienklagen" hvarest
meddelas flera med den svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>