Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margareta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smidigt förstod hon falla undan för opposition
och lämpa sig efter förhållandena, men förlorade
likväl ej sina planer ur sikte. Hennes öfverlägsna
klokhet beundrades t. o. m. af hennes motståndare,
men betecknades både i svenska och tyska krönikor
som slughet. Hon är en af de allra mest framstående
kvinnorna i Nordens historia. M. är hufvudperson i
öhlenschlägers tragedi "Dronning Margareta" (1833)
och Ingemanns epos med samma namn (1836) samt i
romaner af A. Lundegård (1905-06), R. Pihlstrand
och Elisabeth Schöyen. - Jfr K. Erslev, "Dronning
Margrethe og Kalmarunionens grundlæggelse" (1882). -
I Uppsala domkyrkas klädkammare l. "kyrkoskrud"
(samling af korkåpor) förvaras som förnämsta
dyrbarhet en gyllenduksklänning, som efter all
sannolikhet tillhört M. och från Roskildes domkyrka
1659 fördes till Sverige af drottning Hedvig
Eleonora. Klänningens väfnad är utförd med guldtråd
och djupviolett purpurfärgadt silke; det diskret
framträdande mönstret visar götiska palmetter af
granatäpplen och rosor. Dylika dräkter från slutet
af 1300-talet finnas i afbildningar, men veterligen
icke bevarade i original, hvarför klänningen kan
anses vara unik. Flera svenska och danska källor från
1600-talet omtala densamma som M:s, men någon dansk
medeltidshandling om den och dess tillvaro i Roskildes
domkyrka är icke ännu känd. Den af tiden betydligt
skadade klänningen (hela stycken äro bortfallna) har
nyligen konserverats (genom underlag af silkesgas;
se fig. 4) af fröken Agnes Branting, .som framlagt
sina undersökningar om densamma i "Ord och bild"
(1907) samt i praktverket "Das goldene gewand der
königin Margareta in der domkirche zu Upsala" (1912).
E. Ebg.
Fig. 4. Drottning Margaretas gyllenduksklänning i Uppsala domkyrka.
Margareten-insel, ty. ("Margareta-ön"). Se Budapest,
sp. 496.
Margarin (af grek. ma’rgaron, pärla). 1. Kem., en
pärlglänsande blandning af palmitin och stearin,
hvilken förr ansågs som en oblandad fettart. -
2. M. l. Konstsmör, smörliknande vara, i
hvars sammansättning ingår fett, som ej är framställdt
ur mjölk. Margarintillverkningens metod
utarbetades på uppdrag af Napoleon III af franske
kemisten Mège-Mouriez under slutet af 1860-talet
och fick praktisk tillämpning i större skala i
Paris under belägringen 1870-71. Margarin har i
hufvudsak beredts af lättsmält djurfett, blandadt
med växtoljor, hvilken blandning kärnas tillsammans
med mjölk. Djurfettet beredes helst af nöttalg, som
efter rifning och tvättning smältes för att afskiljas
från hinnor, s. k. grefvar. Den erhållna renade talgen
(fr. premier jus) användes utan vidare beredning enbar
eller blandad med skiradt svinister (fr. neutral lard)
och med växtolja för tillverkning af billigare vara, s. k.
bagerimargarin, men för beredning af finare
vara användes talgens lättsmältare fett, s. k.
oleomargarin l. </sp>oleo,</sp> hvilket utpressas ur
"premier jus" vid omkr. .+ 30°, under det att det
vid denna värmegrad fasta fettet, orätt kalladt
stearin, nyttjas till stearinljusberedning
och numera hufvudsakligen till beredning af
konstister. De oljor, hvarmed djurfettet blandas
före kärningen, äro sesam-, jordnöt-, bomullsfrö-
och kokosfett, olika för olika fina slag af margarin.
På senaste tid har kokosfett börjat alltmer
uttränga öfriga fettarter vid beredningen
af margarin, och s. k. växtmargarin, som
numera vunnit ofantligt stor användning, innehåller
intet fett ur talg eller ister. Genom att kärna
den flytande fettblandningen med mjölk försatt
med smörfärg erhålles en emulsion, som gjutes i
kallt vatten och därvid stelnar till en smörliknande
massa, som ältas, vanligen under tillsats
af mer eller mindre smör, saltas och packas.
Oleo användes äfven för inblandning i skummjölken vid
ostberedning, hvarigenom erhålles en fet margarinost.
Margarin tillverkades i Sverige
vid 7 fabriker 1910 till nära 19 mill. kr.
Endast vid en fabrik (P. Bondesons i Svalöf)
tillverkades margarinost. In- och utförseln af
margarin är obetydlig, men råmaterielen hämtas
till största delen från utlandet. Margarin är
i näringsvärde jämgodt med smör, och då det
är beredt af rena blandningsdelar samt
kan, i synnerhet i nykärnadt tillstånd,
vara till
smaken förvillande likt godt smör, men är betydligt
billigare än sådant af motsvarande kvalitet, är dess
starkt ökade användning icke att beklaga, så länge
det säljes under sitt eget namn och ej utges som
smör. För att förhindra ett sådant svek, hvilket
skulle medföra den största fara för landets
smörexport och mejerihandtering, utfärdades 2
okt. 1885 en k. förordning om kontroll å handel med
margarin, hvilken kontroll genom senare förordningar,
den senaste af 13 okt. 1905 med ändringar 15
okt. 1909, utsträckts till tillverkning och handel med
margarin, margarinost och konstister. Med dessa namn
betecknas alla smör, ost eller ister liknande varor,
som innehålla andra fettarter än, i de två förra,
mjölkfett och, i den sistnämnda, svinister. Vid
tillverkning af margarin och margarinost skall
tillsättas viss mängd sesamolja, hvars närvaro
lätt kan påvisas. Tillverkningen får ej ske i
lokal, där smör eller ost beredes, och margarin
får ej förvaras i lokal, där smör ompackas eller
förvaras för export. Tillverkning af margarin,
margarinost eller konstister till annat ändamål än
för eget hushåll, skall anmälas för länsstyrelsen,
och margarintillverkningen står under tillsyn af en
af denna myndighet förordnad kontrollant. Margarin
och konstister skola förvaras i fyrkantiga lådor
eller kärl af viss oval form, på bestämdt sätt
tydligt och varaktigt märkta med orden "Margarin"
eller "Konstister" samt med tillverkarens eller
importörens namn. Margarinosten skall utvändigt,
genom ordet "Margarinost" i inpressade bokstäfver,
märkas som sådan och färgas mörkröd. Vid utminutering
skall genom tydliga skyltar, etiketter och
å användt omslagspapper anges varans namn,
hvilket också skall anföras å fakturor, fraktsedlar
och andra skriftliga handlingar, som röra dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
