Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mareflundra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Marescalco-Margareta
896
vid 1902 påträffades två gammalhellenistiska
klipp-grafvar med målningar och inskrifter, som
härrörde från en grekisktalande sidonisk koloni.
Wbg.
Marescalco, italiensk målare. Se Buoncon-sigli o.
Mare’scha, stad. Se M a re s a. Marestang
[marstä’], markis de. Se F o n-t r a i 11
e s.
Maret [mara], Hugues Bernard, hertig af B a s s a n
o, fransk statsman, f. l maj 1763 i Dijon, d. 13 maj
1839 i Paris, urspr, advokat, började 1789 biträda vid
utgifvande^ af "Bulletin de 1’Assemblée natio-nale",
deltog s. å. i uppsättandet af "Mo-niteur universel"
samt lärde vid samma tid känna dåv. löjtnant
Bonaparte. 1792 var M., som gjort sig bemärkt som en
af feuil-lantklubbens mera framstående medlemmar,
Frankrikes sändebud i England och utnämndes 1793
till ambassadör i Neapel, men tillfångatogs af
österrikarna på vägen dit och erhöll friheten först
1795, då han utväxlades mot Ludvig XVI:s dotter. Efter
Bo-napartes statskupp (1799) utsågs han af denne
till konsulernas generalsekreterare och blef vid
kejsardömets upprättande (1804) statssekreterare. Han
följde ständigt Napoleon, var invigd i hans hemligaste
rådslag samt redigerade massan af instruktioner
och bulletiner, som kejsaren utfärdade. 1809 blef
han hertig af Bassano och 1811 utrikesminister,
1813 tillika krigsminister, men angreps i denna
egenskap häftigt i senaten för sin begäran om nya
utskrifningar och blef, då han därjämte misslyckades
i sina underhandlingar med de allierade, nödsakad
att träda tillbaka. 1814 deltog han i kongressen
i Chåtillon och var 1815 inrikesminister under
"hundra dagarna". Efter den bourbonska restaurationen
vistades han i landsflykt till 1820. Under Ludvig
Filip utnämndes M. 1831 till pär samt var 10-18
nov. 1834 inrikesminister och konseljpresident. -
M. blef 1803 medlem af Franska akad. och 1832
af Académie des sciences morales et politiques.
(E. A-t.)
Maretic [-titj], T o m i s l a v, kroatisk
språkforskare, f. 1854, professor i slavisk
filologi vid Agrams universitet, har författat
många språkhistoriska arbeten, hvaribland
Istorija hrvatskoga pravopisa (Om den kroatiska
rättskrifningen, 1889), Slaveni u davnini
(Slaverna i forntiden, s. å.) samt Gramatika i
stiJislika hrvatskoga ili srpskoga knji-zevnago
jazika (1899) jämte en grammatik för de kroatiska
läroverken. Dessutom har han öfversatt Odyssén och
Iliaden (1882-83),Mickiewicz’ "Herr Tadeusz" (1893)
och Eneiden (1896). A-d J. Mare’ttimo [-må]. Se M
a rit tim o. Marey [mara], Étienne Jules, fransk
fysiolog, f. 5 mars 1830 i Beaume, dep. Cöte-d’0r,
d. 15 maj 1904 i Paris, blef med. doktor i Paris
1859 och Flourens’ efterträdare vid College de France
1867. M. arbetade med synnerlig ifver för
utbildningen af den grafiska metoden inom alla delar
af fysiologien. I detta afseende bör i synnerhet
framhållas hans efter en urspr, amerikansk idé
till en utmärkt fulländning utvecklade användning
af lufttransporten för upptecknande af alla möjliga
rörelser inom djurkroppen (se Registreringsapparater),
vidare hans apparat för undersökning af pulsen
(sfygmografen) samt hans synnerligen vackra
tillämpning af ögonblicksfotografien i i den grafiska
metodens tjänst (äfven denna sistnämnda utgående
från en amerikansk förebild). Dessa metoder nyttjade
M. vid en stor mängd undersökningar, bland hvilka
de öfver lokomotionen hos människan och djuren samt
öfver blodomloppet intaga främsta rummet. Jfr äfven
F o n e t i k, sp. 812. De viktigaste af M:s arbeten
äro Recherches sur la circulation du sang (1859),
Du mouvement dans les jonctions de la vie (1868),
La machine animale. Locomotion terrestre et aérienne
(1873), La méthode graphique (1878), La circulation
du sang (1881) och Le vol des oiseaux (1889). De i
hans laboratorium utförda arbetena äro utgifna i 4
bd med titeln Physiologie expéri-mentale. Travaux
du laboratoire (1875-79). Ett 1898 i Boulogne nära
Paris inrättadt laboratorium för studiet af den
experimentella fysiologiens metoder bär M:s namn
(Institut Marey); det styres af en internationell
förening, hvars ledamöter till minst en tredjedel
skola vara utlänningar och till minst en tredjedel
fransmän. M. blef led. af Vet. soc. i Uppsala 1878.
B. T-dt.
Mareys skrifkapsel [maras] 1. Mareys tambur,
fysiol. Se Kardiograf och Registreringsapparater.
Mareys tambur [maräs]. Se Mareys skrifkapsel.
Marforio [-få’riå], namn på en stympad kolossalstaty
af en liggande flodgud, som under renässansen
upptäcktes i Rom på det gamla Martis forum (däraf
namnet) och under århundraden var uppställd nära
Palazzo Braschi. På denna staty plägade man uppklistra
paskiller till svar på dem, som fästes på den midt
emot befintliga statyn Pasquino (se d. o.). Marforio
förvaras numera på kapitolinska museets gård.
(A. L. É.)
Märg. Se Marginal.
Margam [mä’gem], stad i engelska grefsk. Glamorgan
(Wales). 9,014 inv. (1901). Kvarlefvor af ett
romerskt läger. I omgifningen stenkolsgruf-vor.
J.-F.N.
Margareta, svenska furstinnor:
1. M. F r e d k u 11 a, först norsk, sedermera dansk
drottning, var dotter till svenske konungen Inge
d. ä. Hon gafs 1101 som fredspant (däraf hennes
binamn) till äkta åt norske konungen Magnus Barfot
och blef en tid efter hans död (1103) gift med danske
konungen Nils Svensson (1104). Hon var moder till
prins Magnus (se Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
