Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maragatos-Maranhäo
856
(1890), Iphigenie (1898), delvis Faust under titel
La Margueridita samt en samling Pensaments och annat
af Goethe. Till katalanska öfverflyttade M. äfven
Novalis’ "Heinrich von Ofterdingen". Sysslandet
med Goe-thes diktning inverkade starkt på M:s
egen poesi, hvaraf den första publikationen,
Poesies, j ej utkom förr än 1895. ! Sedan följde
Visiones y cants (1900), Les dis-perses (1904),
Enlld (1906) och Sequencies. M. var en framstående
representant för den katalanska ungdomsrörelsen,
hvars förnämsta språkrör är tidskriften "L’Avenc",
på samma gång han, efter Verdaguers död,
var den förnämste skalden på katalanskt språk.
Ad. H-n.
Maragatos, folkslag. Se Leon 1.
Maragha, stad i persiska prov. Aserheidjan, 1,5 km. s. ö. om
Urmiasjön. Omkr. 16,000 inv. M. har ett stort antal
karavanserajer och moskéer samt en stor basar. Det var
fordom Hulakus, Djingis-kans sonsons, residens. Bland
de lärde, som han där samlade kring sig, var äfven
Nasr-ed-din, en berömd astronom, åt hvilken han lät
bygga ett präktigt observatorium, hvaraf ruiner ännu
finnas på en höjd v. om staden. I trakten brytes
en synnerligen vacker marmor (eg. travertin), känd
i hela Persien under benämningen M.-marmor.
(J. F. N.)
Marais [mara], fr., träsk, namn på ett
kvarter i Paris, äfven kalladt Quartier du temple,
n. v. om Bastiljplatsen; under franska revolutionen
benämning på det moderata partiet i Konventet, i
hvars samlingssal det intog de nedersta bänkarna, i
motsats till radikalerna, La montagne ("berget"), som
hade sina platser på de öfre bänkarna. Medlemmarna af
partiet kallades crapauds du marais ("träskgrodor’).
(J. F. N.)
Marajó [-ra’chå], ö i brasilianska staten
Pará, mellan Amasonflodens och Parás (Tocantins’)
mynningar, med en areal af omkr. 19,000 kvkm., har
betraktats såsom belägen i Amasonflodens mynning, åt
hvilken man till följd däraf gifvit en bredd af 350
km., under antagande, att Pará är blott en sydöstlig
arm af deltat och Tocantins en biflod. Men Bates
har konstaterat, att M. icke är alluvialbildning,
utan har granitgrund och alltså är en afskild
del af fastlandet. Ön är oaktadt sin granitgrund
nästan fullständigt jämn, höjer sig knappt 0,3
m. öfver högvatten och är mot flodsidorna till stor
utsträckning betäckt med alluviala bildningar, hvilka
genomskäras af kanaler, än smala, krokiga, än vidgande
sig till stora laguner, men alla med sött vatten och
i allmänhet djupa och segelbara. Trakten mot hafvet
är en sandig, skoglös savann, där boskapsskötsel
i stort idkas af rika "patrãos" från Pará, medan
den inre, flodsidan, är beklädd med en yppig
skogsvegetation. Å de högre belägna kusterna finnas
några bebyggda platser, med en sammanlagd befolkning
af omkr. 1,000 pers., hvaremot ön f. ö. är obebyggd.
(J. F. N.)
Mara’Idi, Giacomo F i Ii p po, fransk-italiensk
astronom, f. 21 aug. 1665 i Perinaldo vid Nizza,
d_. l dec. 1729, släkting till Dom. Cassini,
hvilken 1687 kallade honom till Paris som sitt
biträde vid Paris-observatoriet, där M. till sin död
var anställd som astronom. Han deltog äfven i det
franska gradmätningsarbetet. M. var flitig observatör
och skriftställare. Bl. a. gjorde han viktiga
iakttagelser och undersökningar öfver solkoronan,
planeten Mars" rotation, fläckarna på Juppiter
och Juppitermånar-nas rörelse. Tills, med Cassini
upptäckte han Sa-turnusringens delning. Nästan alla
hans till ett mycket stort antal uppgående skrifter
äro publicerade i Parisakad:s handlingar. Äfven M:s
släkting Giovanni Domenico M., f. 1709, d. 1788, var
astronom vid observatoriet i Paris samt förtjänstfull
observatör och astronomisk skriftställare.
B-d.
Måramaros [mä^amaråj] 1. Mårmaros [mär-maråjj,
ungerskt komitat omkring öfre Theiss och vid gränsen
mot Galizien. 9,720 kvkm. 309,598 inv. (1900),
nära 14 proc. ungrare, 46,5 proc. rutener, 24
proc. valaker. 71 proc. äro grek. katoliker. Med
undantag af den korta, Theissdalen är komi-tatet
bergigt, i det att Karpaterna icke blott fullständigt
omsluta det, utan äfven sända bergarmar därigenom i
flera riktningar. Floddalarna äro mycket bördiga,
men landet är icke så uppodladt, att det själf
fyller sitt behof af spannmål. Skogarna upptaga 2/a
af arealen och lämna rik behållning. Stor tillgång
finnes på salt. Hufvudstad är Måramaros-Sziget (se
d. o.). (J. F. M.)
Måramaros-Sziget [mä^amaråj si’gät], hufvudstad i
ungerska komitatet Måramaros, vid Theiss. 21,256
inv. (1910), ungrare, tyskar, rumäner och judar
(omkr. en tredjedel). M. har ett reformert kollegium
(rättsakademi, obergymnasium och bibliotek),
rom.-kat. gymnasium samt lärarseminarium. Liflig
handel med trä, stora sågverk och möbelfabriker. I
närheten saltlager. J- F. N.
Maran. Se Mara och Marasläktet.
Maranätha, ett arameiskt uttryck, som Paulus använder
i l Kor. 16: 22. Dess betydelse är beroende af de
ifrågavarande ordens uppdelning. Uppdelas de så:
Maran atha, betyda de, "Herren kommer" (jfr Fil. 4:
5: "Herren är nära"); fördelas de åter sålunda:
M ar ana tha, blir betydelsen: "(Du) vår Herre,
kom!" Båda möjligheterna ha sina förespråkare.
E- 8-c-
Marangu, f. d. militärstation i Tyska Öst-Afrika,
vid östra afsatsen af Kilima-ndjaro,
1,435 m. ö. h., anlades 1891 af Peters.
J. F. N.
Maranhão [maranjãå’]. 1. Stat i norra Brasilien,
mellan Atlantiska hafvet i n. ö., prov. Pará i
n. v. (gräns Rio Gurupy), Goyaz i v. och s. v., Piauhy
i s. och ö. (gräns Parnahyba). 340,000 kvkm. 562,000
inv. (1908), 1,7 inv. på 1 kvkm. Midt på kusten ligger
den stora Maranhão- l. Mearimviken, som genom ön
S. Luiz do M. delas i Bahia de S. Marcos och Bahia
de S. José. l denna vik utfalla floderna Itapicurú,
Guajahú (med Mearim) och Pindaré, som jämte de nämnda
gränsfloderna äro statens största vattendrag. I södra
delen gå några höga bergskedjor, medan kustlandet är
ganska jämnt. Endast vid kusten och utmed floderna
finnes någon kultur. I kustområdet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
