Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manufakturprivilegier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Mapes-Mar
850
tåren. Dessa bidrag utmärka sig för vekt behag och
högstämd idealism; de ha varit af största betydelse
för Artus- och graalsagornas gestaltning. Den
M. tillagda visan "Meum (Mihi) est propositum in
taberna mori" är förf. af Archipoeta (se denne). Efter
gamla vittnesbörd tillskrifver man (säkerligen med
orätt) M. författarskapet till en på 1100-talet
tillkommen samling af uppsluppet satiriska, rimmade
små poem på latin, i hvilka munkars sedeslöshet
nagelfares. Den diktade författaren till dem
bär namnet "Golias episco-pus". Troligen ha flera
pennor medverkat till dessa poem. De utgåfvos 1841,
och 1850 utgaf s den underhållande anekdot- och
berättelsesamlingen De nugis curialium ("Om hofmännens
tidsför-drif"; på latinsk prosa), som säkert är M:s
verk; här utöfvas skarp satir mot förhållandena inom
stat och kyrka. Det historiska materialet i denna
skrift är ofta af stort värde. Af betydelse för senare
författare (t. ex. Chaucer) blef det berömda bref-vet
från Valerius till Rufinus om dåraktigheten i att ingå
äktenskap. (E. B-n.)
Mapes, Walter. Se M a p.
Ma’pia (S: t Davids-, Freewill-, 1. B u-na j-öarna),
nederländsk atoll n. v. om Geel-vink-bay på Nya
Guinea, den sydligaste bland Karolinerna, kunde
i följd af sitt läge, 190 km. n. om Nya Guinea,
äfven räknas till denna ö, men har bebotts af en
karolinstam. Den består af fem med kokospalmer bevuxna
korallöar på en gemensam korallsockel. Den största
ön är Pegun (Pe-gan) 1. S:t David, som 1898 hade en
mikronesisk familj (7 pers.) samt 70 inflyttade (de
fleste från Karolinerna) och 5 hvita, som arrendera
trepang-fisket. Gruppen upptäcktes af spanjoren
Grijalva 1537, fick 1761 namnet S:t David och 1767
Freewill. Den karolinska befolkningen blef utrotad
eller bortförd som slafvar af papuanska sjöröfvare,
så att en holländsk köpman, som i början af 1870-talet
grundlade ett nybygge där, fann ön nästan alldeles
obebodd. Atollen blef 1884 tagen i besittning af
Nederländerna, men Spanien protesterade häremot samt
afträdde M. 1899 jämte de öfriga Karolinerna till
Tyskland, som dock återlämnat ön till Nederländerna.
J- F- N-
Ma’pilla. Se M a p p i l a.
Mapimi, stad i mexikanska staten Durango, s. om
Bolson de M. (se d. o.). 7,356 inv. (1900). Bly-
och silfvergrufvor, bomullsfabrik. J- F. N.
Mapleson [méVplsen], James Henry, engelsk
operadirektör, f. 1828, d. 1901 i London, utbildades
till musiker, ledde operaföretag i Lyceumteatern 1861,
i Her Majesty’s theatre 1862 -68, Drury-lane-teatern
1869 och 1871-77 samt därefter åter i Her Majesty’s
theatre. Han förstod att draga utmärkta sångarkrafter
till sina scener och gaf från 1879 föreställningar
äfven i New York. M:s Memoirs utgåfvos 1888 (2 bd).
Ma’ppila (M a p il l a). Se Indien, sp. 508 (där den
mindre ofta brukade formen m o p i 11 a nyttjats),
och M a l a b a r.
Mapu, Abraham, judisk-engelsk romanförfattare,
f. 1808, d. 1867, skref på hebreiska och
bidrog lifligt till den hebreiska litteraturens
renässans. Hans förnämsta romaner, som gjort djupt
intryck i hela den judiska världen, äro de, som på
engelska bära titlarna Amnon, prince and
peasant och Transgression of Samaria. De äro
öfversatta på många språk.
Mapus, Walter. Se M a p, W.
Maqdisi, Abu ’Abdalläh Muhammed ibn Ahmed
ibn Abl Bekr el-M., arabisk geograf, f. på
900-talet i Jerusalem. Hans arbete är utgifvet
af de Goeje i "Bibliotheca geo-graphorum
arabicorum", III (1877; ny uppl. 1906).
K. V. 7.
Maqqarl, Abu-l-cAbbus Ahmed ibn Muhammed el-M.,
arabisk historieskrifvare, f. omkr. 1591 i Tlemsen,
d. 1632 i Kairo. Under ett besök i Damaskus 1628
väckte han lifligt intresse genom föreläsningar öfver
traditioner om profeten samt genom sina berättelser om
det arabiska väldet i Spanien, hvilka sistnämnda han
därefter nedskref. Detta verk, hvilket är af stort
historiskt värde, utgafs 1840-43 i en ofullständig
engelsk öfv. af don P. Gayangos samt 1855 -61 på
originalspråket af Wright m. fl. ("Ana-lectes sur
1’histoire et la littérature des arabes d’Espagne").
(K. V. Z.)
Maqrizi, Taqied-din Ahmed ibn CAH ibn cAbdelqädir
ibn Muhammed el-M., arabisk historieskrifvare och
topograf, f. 1364 i Kairo, d. 1442, tillbragte större
delen af sitt lif i Egypten samt blef uppsyningsman
för torghandeln i Kairo och norra Egypten, men
innehade därefter en befattning i Damaskus. Hans
författarverksamhet var mycket stor, dock mest
af kompilatorisk art. Som ett monumentalt arbete
af M. kan betecknas en historisk och topografisk
be-skrifning öfver Egypten (en edition utkom i Bulak
1854), af hvilken åtskilliga utdrag äro publicerade i
Europa, såsom en kopternas historia (utg. på arabiska
och tyska af Wiistenfeld, 1845). Bland M:s öfriga
skrifter märkes en historia om de ejjubi-diske
och mamlukiske härskarna i Egypten (till stor del
öfv. af Quatremére i "Histoire des sultans mamlouks
de 1’Égypte", 1837-45). (K. V. Z.)
Maquet [maka], A u g u s t e, fransk författare,
f. 1813 i Paris, d. 1888, var på 1840-talet den
trägnaste medarbetaren i A. Dumas d. ä:s romaner
och dramatiseringarna af dem. Detta förhållande,
afslöjadt i E. de Mirecourts flygskrift "Maison
Alexandre Dumas et compagnie" (1845), bröts 1851 till
följd af penningtvister. M. har själf uppgifvit,
att han åtminstone till hälften författat 18 af
Dumas’ romaner, och domstolarna gåfvo honom rätt i
flera fall. Bland nämnda antal återfinnas Dumas’
ryktbaraste arbeten. Särskildt skall M. vara den
egentlige upphofsmannen till Les trots mousquetaires,
Vingt ans apres och Monte-Cristo. Bland de dramer,
som han utarbetat i förening med Dumas, märkas Les
mousquetaires, Le chevalier de Maisonrouge och La
reine Margot (alla tre uppförda i Sverige). På egen
hand skref M. ett tiotal romaner, bl. a. Le comte
de Lavernie (1854; "Ludvig XIV och madame Maintenon
eller grefve de Lavernie", 1864), m. m.
mar., förkortning för lat. maritus, make, gemål.
Mar (syr., "min herre") begagnas i Syrien och
Palestina framför helgonnamn i samma betydelse som
"sankt", "helig", t. ex. Mar Eljäs.
Mar, flygsandskulle. Se Calamagrostis.
Mar [ma7], earler af. Earlerna af M. tillhörde sedan
midten af 1200-talet den skotska höeadelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
