Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 835-836 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantiqueira ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Mantuanska tronföljdskriget) varade 1627–30. Under
detsamma stormades staden 18 juli 1630 och
plundrades under tre dagar af de kejserlige. Den
siste Nevers, Carlo IV (1665–1708), förenade sig i
Spanska tronföljdskriget med Frankrike mot kejsaren,
hvarför kejsar Josef I efter Carlos död indrog M. till
österrikiska kronan. 1797 intogs M. af fransmännen
och ingick sedan i de napoleonska statsbildningarna
Cisalpinska republiken, Italienska republiken och
konungariket Italien, men kom 1814 åter till
Österrike, som 1799 återtagit staden, men 1801 måst
lämna den tillbaka till fransmännen. 1866 förenades
M. med konungariket Italien. – I M. hölls 1459 en
kongress af furstar och folk, sammankallade af Pius
II för åstadkommande af ett korståg mot turkarna, som
1453 eröfrat Konstantinopel. Då påfvens uppmaningar
om penningebidrag från präster, lekmän och judar
till uppställande af en korshär mötte motstånd,
tillskref han detta den minskning i anseende, som
påfvedömet lidit genom de s. k. reformatoriska
kyrkomötena och utfärdade med bifall af de i
M. närvarande kardinalerna och prelaterna 1460 bullan
"Execrabilis". I denna fördömde han den på anförda
möten hyllade satsen, att ett kyrkomöte stode öfver
påfven, och stämplade som kätteri hvarje vädjan
från påfven till ett allmänt konsilium. Se Brinton,
"M." (1907). J. C.* K. H.* L. W:son M.

Mantuanska tronföljdskriget. Se Mantua.

Mantuanskt kors. Se Kors, sp. 1082.


Mantuavasen, en i Braunschweig
förvarad antik vas (se fig.), förfärdigad af ett
enda stycke onyx. Den mäter 16 cm. i höjd och 6
cm. i genomskärning samt är försedd med reliefer,
som ha afsede på Cereskulten. Vasen togs af en tysk
soldat under plundringen af Mantua 1630.

Mantumba (Tumba), stor sjö i Belgiska Kongo ö. om
mellersta Kongo. Den upptäcktes af Stanley 1883.

Mantz, Paul, fransk konstförfattare, f. 1821 i
Bordeaux, d. 1895. Hans arbeten behandla Holbein
(1879, otillförlitligt), Boucher, Lemoine och Natoire
(1880), Watteau (1891), La peinture française
du IX:e siècle à la fin du XVI:e (1897) m. m.
(G-g N.)

Mantzius. 1. Kristian Andreas Leopold M., dansk
skådespelare, f. 4 nov. 1819, d. 4 juni 1879, blef
student 1837 och egnade några år åt teologiska
studier. Han debuterade 1842 på k. teatern,
med mycket bifall, som Erasmus Montanus och vann
genast anställning som "pröveskuespiller". Men då
M. önskade pröfva sina krafter på flera och större
uppgifter, än teaterns styrelse erbjöd honom, tog
han afsked 1843 och ingick vid Kristiania teater samt
därefter vid ett kringresande sällskap, som hade sin
hufvudstation i Odense. 1846 gaf M. gästroller på
k. teatern i Köpenhamn och vann mycket bifall genom
sitt humoristiska utförande af löjtnant von Buddinge
i Hostrups ’’Gjenboerne", en roll, som han spelade,
då stycket första gången 1844 uppfördes (af
studenter). Sedan han 1848 utfört Peter Ravn i Hostrups
"En spurv i tranedans", kallades han, på Fredrik
VII:s uttryckliga önskan, till k. skådespelare. Såväl
i komiska (i synnerhet holbergska) som i mera
allvarliga roller (t. ex. Shylock) visade M. sig som
en mycket duglig och intelligent skådespelare. Till
följd af stridigheter med teaterns styrelse drog
han sig dock tillbaka från scenen, först 1858-60 och
efter 1871 för alltid; gaf dock 1877-78 gästroller på
k. teatern, bl. a. som Falstaff. Han var en ypperlig
föreläsare, i synnerhet af Holbergs lustspel.

2. Karl M., den föregåendes son, dansk
skådespelare, f. 20 febr. 1860, blef 1878 student
och började studera romanska språk. Efter ett
årsvistelse i Paris debuterade han 1883 på k. teatern
som Jeronimus i "Erasmus Montanus" och har sedan
tillhört nämnda scen utom 1889-90, då han spelade på
Dagmarteatern och samtidigt var en af dess ledare. Han
har efter hand haft en omfattande och mångsidig
repertoar, både af tragiska och komiska roller,
såväl klassiska som i synnerhet moderna (Rikard III,
Shylock i "Köpmannen i Venedig", Polonius i "Hamlet",
Arnolphe i Molières "Fruntimmersskolan", Harpagon i
"Den girige", Johan Ulfstierna, grefve Trolle i "Den
gamle præst" och Antonius i "Julius Caesar"). M. har
visat sig vara en ovanligt intelligent och
distingerad karaktärsskådespelare. Dessutom har
han utarbetat det stora verket Skuespilkunstens
historie (från forntiden till 1700-talet, 5 bd,
1897 -1907). På en del af detta arbete, Engelske
teaterforhold i Shakespearetiden, vann han 1901 filos,
doktorsgrad. 1909-12 var M. k. teaterns direktör.
1-2. E. Ebg.

Mantåg, sjöv., kallas ombord alla sträckta tåg, som
uteslutande äro afsedda för folket att hålla sig fast
vid, särskildt de tåg, som vid rå- och relingsmanning
sträckas längs med och något ofvanför rår, reling,
bogspröt o. s. v. Jfr Manna reling och Manna rå.
L. H.*

Manu (antagligen besläktadt med germ. man), sanskr.,
nämnes ofta i "Rigveda" i betydelse af människan
i allmänhet, särskildt som de indiske ariernas
stamfader och motståndare till deras fiender
(dasyu). Han säges också vara en gammal siare,
hvilken först anbragt offerelden, och af Prajapati,
med hvilken han understundom identifieras, insatt
till konung. Som människornas stamfar – i "Rigveda"
är det dock Vivasvants son Yama, som framställes som
den första människan; förmodligen i grund identisk
därmed – tänkes senare M. i olika former vara
stamfar för olika släkter och i olika världsåldrar
(kalpa). I nuv. kalpa märkas t. ex. a) M. Svayambhava
(Brahmans son) som stamfar för hela människosläktet,
ja hela skapelsen. Han betecknas ock i senare källor
som upphofsman till Manus lagbok (se därom och om
det hit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>