Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mannheimguld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Manon Lescaut-Manrique
SOS
långt, vertikalt, mycket smalt rör Rr, på hvilket
en millimeterskala är inetsad. Röret -Pp innehåller
kvicksilfver, som räcker till M. öfver M befinner
sig mynningen till ett sidorör Ss, som står i
förbindelse med den gasmassa, hvars tryck skall
mätas. Kvicksilfret i röret Pp kan höjas på vanligt
sätt. Det är tydligt, att trycket i B är lika med
det sökta. För att finna detta tryck höjer man
kvicksilfvermenisken M. Därvid slutes rör-mynningen
vid S och kvicksilfret stiger dels upp i sidoröret Ss,
dels upp genom ballongen B till en punkt, t. ex. A på
röret Rr. Den gasmängd, som från början upptog volymen
Sr = V, är nu sammantryckt till volymen Ar = v. Dess
tryck mä-tes af nivåskillnaden mellan kvicksilfret
i rören Ss och Rr. Känner man förhållandet mellan
volymerna V och v, kan man lätt finna det ursprungliga
trycket. B r u s h (1897) och Fagerlind (1904)
ha förbättrat Mac Leods metod. Fig. 5 åskådliggör
Fagerlinds konstruktion, med hvilken man kan uppmäta
tryck från TTTTTTJ till 30 mm. För mätning af så höga
tryck, att ej den slutna manometern lämpligen kan
användas, har man en af Desgoffe angifven konstruktion
att tillgripa. Desgoffes manometer är afbildad i
fig. 6 och är i själfva verket icke något annat än
en omvänd hydraulisk press. Det sökta trycket verkar
genom röret p på en stålcylinder, hvilken är fast
förbunden med en platta c. Under plattan c befinner
sig en kautschukskifva, som fullständigt tillsluter
manometerns kortare skänkel. I denna finnes vatten
(v) och under detta kvicksilfver (m), hvilka inpressas
i den upptill öppna skänkeln t (endast delvis synlig
på fig.). Känner man förhållandet mellan storlekarna
af ytan hos plattan c och and-ytan hos stålcylindern
samt kvicksilfverpelarens höjd i t, kan det sökta
trycket beräknas.
2. Metallmanometern. Af metallmanometrarna
har B o u r d o n s manometer (se fig. till art.
Fig. 8. Skifmanometer.
Bourdons metallmanometer) vunnit vidsträckt
användning. Från det med kranen d försedda gröfre
röret inkommer den gas eller ånga, hvars
tryck skall uppmätas, in i röret ab. Formen på rörets
(ab) genomskärning framgår af fig. 7. Röret ab är
upplagdt i en spiral i flera hvarf, och från* dess
tillslutna ända (b) utgår visaren e. Ju högre trycket
är, desto mera sträfvar röret att räta ut sig, och
visaren föres mot de högre talen på skalan, hvilka i
fig. ange trycket i atmosfären. Metallmanometern af
Schaffers och Buden-bergs konstruktion 1. skifmanome-t
e r n framställes i fig. 8 och är försedd med en
cirkelformig korrugerad stålskifva, a, hvars ytterkant
är fastklämd emellan de sammanskruf-vade flänsarna. Då
ångan trycker på skifvan vid 6, böjer denna sig och
meddelar, genom en i samband med skifvan stående
stång, rörelse åt kugg-segmentet c, som påverkar
visaren d. l o. 2. D- S-t.
Manon Lescaut [mana7 läskå], berömd roman af Prevost
d’Exiles 1733.
Manor [mä^a], eng., eg. länsgods; större adligt gods.
Manosque [manå’sk], stad i franska
dep. Basses-Al pes (Provence), i Durances
dal och vid Lyonjärnvägen. 3,977 inv. (1901;
som kommun 5,098 inv.). College. Tillverkning
af olivolja. Silkesodling. I omgifningen
betydande . brunkolsgruf-vor.
J. F. N.
Manozzi [-nå’tsi]. Se San Giovanni.
Manre’sa, stad i spanska prov. Barcelona
(Kata-lonien), vid Llobregats biflod Cardoner och
järnvägen emellan Zaragoza och Barcelona. 23,252
inv. (1900). Bomulls- och yllefabriker. I
en grotta vid staden, Cueva de San Ygnacio,
uppehöll sig Loyola ett år (1522) under fastor och
späkningar, och där skall han ha gjort utkastet
till sina "Exer-citia spiritualia". öfver
denna grotta, som årligen besökes af tusentals
pilgrimer, är nu kyrkan San Ignacio uppförd.
(J. F. N.)
Manrique [-rike]. 1. Gömez M., spansk skald,
f. 1412, d. 1491, intog en framskjuten plats i den
kastiljanska adelns kamp mot konung Henrik IV. I
sitt skaldskap slöt sig M. till den italienska
riktning, som företräddes af hans morbroder,
markisen af Santillana. I sin lyrik utmärkte han sig
genom ridderlig förfining; hans dramer äro naiva i
anläggning, men sakna icke rörande patos. Af hans
arbeten må nämnas allegorien Batalla de amores, den
politiska dikten Querella de la Gober-nacion, Consejos
å Diego Arias, Epistola al Mar-ques de Santillana på
"octavas de arte mayor", en elegi till densammes
död i 134 "decimas", skaldestycket Regimiento de
Principes, tillegnad Ferdinand och Isabella, och det
liturgiska dramat Representaciön del Nacimiento de
Nuestro Senor. Efter upptäckten af två kompletterande
"can-cioneros" 1885 utgaf A. Paz y Mélia M:s samlade
arbeten i 2 bd 1886.
2. Rodrigo M., den föregåendes broder,
spansk skald, f. 1416, d. 1476, var en af århundradets
tappraste riddare i striderna mot morerna. Af
hans dikter, som åtnjöto stor popularitet, är
emellertid endast ett fåtal i behåll.
3. J or ge M., den föregåendes son,
spansk skald, f. 1440, d. 1478 i en drabbning
utanför slottet Garci Munoz, där han kämpade med
lysande tapperhet på Ferdinands och Isabellas sida.
M:s diktning utmärkes af stor formtalang, innerlighet
och poetisk kraft, som framför allt kännetecknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
