Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 799-800 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mannen i månen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

799

Mannhcim

800

schungen. Om M:s personlighet vittna hans senare
utgifna Gedichte (1881; med lefnadsteckning). M. är
efter J. Grimm otvifvelaktigt Tysklands mest betydande
mytolog. Genom att påvisa riternas och folksedernas
konstitutiva betydelse har M. fotat den germanska
mytologiska forskningen på en fastare grund än
den rent litteraturhistoriska och filologiska
mytforskningen förmådde uppnå. Redan i det lilla
häftet "Die korndämonen" slog hän med klar uppfattning
af sitt mål in på den nya bana, som sedan genom
"Wald-und feldkulte" blef af epokgörande betydelse
för folktroforskningen. Denna seger fick dock
M. ej upplefva, utan måste, hela sitt lif kämpande
med sjukdom och motigheter, se sina förtjänster
ouppskattade. För den i Tyskland härskande akademiska
riktningen med dess fullkomliga oförmåga af etnologisk
uppfattning voro nämligen M:s slutsatser och metod
alltför nya och omhvälfvande, och det är egentligen
först sedan don engelske mytologen Frazer tio år
efter M:s död med vidsträckt användning af hans
material upptagit hans åsikter och påvisat deras
giltighet inom ännu vidare områden, som den tyske
forskarens arbete kommit till sin rätt. ^
(N. E. II.)

Mannheim [-hajm]. 1. Landeskommissariat
(bezirk) i Baden, omfattande norra delen af
storhertigdömet. 3,590 kvkm. 641,545 inv. (1910). –
2. Badens folkrikaste stad och andra hufvudstad,
tillika hufvudort i kretsen M. (468 kvkm.; 258,159
inv. 1905), ligger på höora stranden af Rhen,
i vinkeln emellan denna flod och Neckar. 193,902
inv. (1910), något öfver hälften protestanter,
omkr. 6,000 judar, resten katoliker. Det är den
mest regelbundna staden i Tyskland. I den inre, i
cirkelform anlagda delen skära gatorna hvarandra i
alldeles räta vinklar, hvarigenom bildas rektangulära,
nästan lika stora kvarter. Utom i s. v. utmynna alla
gatorna i den staden omslutande Ringdamm (Park-ring,
Luisen-ring, Friedrich-ring,

Fig. 1. Hufvuddel af residensslottet i Mannheim (det största i Tyskland) samt kejsar Vilhelm I:s ryttarstod.

Kaiser-ring), den forna vallen, som omlagts till en
bulevard. Utanför denna ligga förstäderna Neckar- och
Schwetzinger-vorstadt, Lindenhof, Jungbusch, Mühlau
samt de inkorporerade längre bort belägna förorterna
Waldhof, Käfertal och Neckarau. En
järnvägsbro och en gatubro gå öfver Rhen till det
midtemot belägna Ludwigshafen (se d. o.). M:s
förnämsta byggnad är residensslottet (fig. 1;
byggdt 1720–59), som upptager nästan hela sydvästra
sidan af staden (det har en front af 530 m.) och
innehåller konstsamlingar, antikviteter och
naturaliesamlingar. Framför slottet står kejsar
Vilhelm I:s ryttarstaty. Slottets stora trädgård (med

Fig. 2. Kaufhaus och Paradeplatz.

två monumentalbrunnar) är tillgänglig för
allmänheten. Märkligast bland stadens kyrkor
(af hvilka 8 byggts på 1900-talet) är den forna
jesuitkyrkan (1737–60), hvars inre är rikt smyckadt
med marmor och freskomålningar. Bland offentliga
byggnader märkas vidare gamla rådhuset och Kaufhaus
(fig. 2; numera lokal för stadsförvaltningen),
bägge i fin barockstil, tyghuset och stadens nya
stora festhall Rosengarten. M. har 14 öppna platser,
flera smyckade med bildstoder af berömda män
(Schiller, Iffland och A. W. v. Dalberg m. fl.). Af
bildningsanstalter har M. handelshögskola
(öppnad 1907), gymnasium, realgymnasium, med
realskola (reformskola, Lessingskola), yrkesskola,
navigations- och ingenjörskola, 2 högre flickskolor
med lärarinneseminarium, stadsbibliotek, flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>