Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manchestermaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Mandeiska språket-Mandel
ond. Djäfvulsvärldens ursprung kallas "den heliga
Ande" (Ruhä, liksom på syriska femininum). Hon
aflar med stordjäfvulen Ur de sju planeterna,
djurkretsens tolf tecken och fem söner. De sju
gjorde den första människan, som dock ej kunde
stå upprätt, förrän Petahil på deras bön hos Stora
Mana hämtat och meddelat anden, som sedan dess är
människans himmelska beståndsdel. "Lifvets kunskap"
uppenbarade sig i Hibil (Abel) Zivä, som äfven trängt
ned i helvetets fyra förrum och tre afdelningar och
aftvingat öfverdjäfvulen Karkum mörkrets hemliga namn
och erkännandet af Stora andens öfvervälde. Världen
räcker i 480,000 år och hemsökes af en rad falska
profeter från Abraham till Muhammed, bland dem den
falske Mes-sias, "timmermannen", hvilken "yxan,
ej rökelse tillkommer". Hatet mot kristendomen
framlyser flerstädes i mandéernas lära. De förkasta
de kristnes bud om fasta, ogift stånd och askes och
betrakta äktenskapet som en plikt. Men söndagen, ej
sabbaten helighålles. I motsats mot bibeln förlag-ges
den sanna religionen till faraonernas Egypten. Efter
människosläktets undergång skall ett nytt människopar
nedkomma och inleda ett lyckorike, som varar 50,000
år. Sedan slukas världarna af Ur, som själf skall
gå under i mörkret, hvarefter endast ljusets rymd
återstår. Till mandéernas kult hör ett dop, en
helig måltid af bröd och vatten samt ett högtidligt
handslag, som sakramentalt förbinder medlemmarna med
hvarandra. Deras små kyrkor sakna altare och prydnader
och ha rum endast för prästerna; lekmännen stanna
utanför. Prästgraderna äro tre: "förvaltare" (diakon),
"lärare" (präst) och "skattmästare" (biskop), hvilken
måste ega "skatten" (Ginza). Till de två förra
ha äfven kvinnor tillträde, men måste för att bli
"lärare" vara gifta med en präst eller en biskop.
Litt.: W. Brandt, "Die mandäische religion" (1889),
"Mandäische schriften" (1893), M. N. Siouffi, "Etudes
sur la religion des Soubbas ou Sa-béens" (1880),
och K. Kessler, "Mandäer" (i Haucks "Realencyklopädie
fiir protestantische theo-logie und kirche", 1903).
N-S.
Mandeiska språket, på hvilket mandéernas (se
d. o.) religiösa urkunder äro författade, tillhör den
semitiska språkstammens öst-arameiska gren, som delar
sig i de syriska och babyloniska dialekterna. Dessa
senare äro talmudiskan och mandeiskan. Från sin
närmaste släkting, talmudiskan, skiljer sig mandeiska
språket a) lexikaliskt däri, att det är mer fritt
från grekiska, latinska och hebreiska ord, hvaremot de
persiska lånorden äro i mandeiskan ganska många, och
b) syntaktiskt, i det att mandeiskan eger en renare
arameisk satsfogning än något annat arameiskt språk. I
formellt hänseende har mandeiskan i några punkter
gått längre i fonetisk utveckling, men bibehåller
i andra en äldre form än talmudiskan. Mandeiska
språket eger ett särskildt, från de äldsta arameiska
bokstafsfor-merna härstammande alfabet och har inom
detta utbildat en mer konsekvent och fullständig
vokalbeteckning än någon annan semitisk skrift. I
Europa återges dock det mandeiska alfabetet vanligen
med hebreiska bokstäfver. - Jfr Nöldeke, "Mandäische
grammatik" (1875), och Brockelmann, "Grundriss der
vergleichenden grammatik der se-mitischen sprachen"
(1908 ff.). H. A.*
Mandel. 1. Bot., farm., mandelträdets frö. Frukten
af mandelträdet, Prunus Amygdalus (se Prunus),
är en sammantryckt, äggformig stenfrukt,
hvars torra, läderartade kött är grönaktigt och
sammetsludet. Kärnans stenskal är antingen glatt,
benhårdt och tjockt, med djupt insänkta porer
(var. dura), eller liksom tradigt, bräckligt och
tunt (var. jragilis, krakmandel). Inom detsamma
finnes vanligen l, stundom 2 frön (s. k. filippin),
hvilka utgöra den drog man kallar "mandel" (semen
Amygdali). Af densamma ha genom odling frambragts
många varieteter, växlande i form och storlek, men
alla hänförliga till
Bittermandel, l frukt, 2 frö befriadt från
fröskal, S
samma efter aflägsnandet af främre hjärtbladet,
k hjärt-
bladsaulag, r rotämne.
2 hufvudgrupper med olika smak och egenskaper,
nämligen: sötmandlar och bittermandlar (semen
Amygdali dulce och s. A. amarum). De förra ha
en mild, fet söt smak; de senare därjämte en
egendomligt bitter. Sötmandlar äro mer eller mindre
plattadt äggformiga, spetsiga i den smalare ändan
och försedda med ett liksom stoftströdt, brunt
fröskal. Jordanmandel (från Malaga), som anses vara
den finaste sorten af sötmandel, är lång, smal,
ljusbrun och glatt. Mandelträdet, hvars hemland är
Turkestan och Central-Asien, odlas i Medelhafsländerna
och Kalifornien. Sverige erhåller sitt behof af mandel
från Spanien, Italien och Syd-Frankrike, bittermandel
äfven från Nord-Afrika. Mandlar försändas på fat
eller seroner. Mandel har stor användning i köket,
i bagerier och konditorier (se M a r s i p a n). Om
den sockrade emulsionen m a n d e l m j ö l k se
d. o. Mandels ymnigaste (och tillika i sötmandlar
viktigaste) beståndsdel är den officinella mandeloljan
(se d. o.). Den malda återstoden efter mandeloljans
utpressning kallas m a n d e l k l i och har kosmetisk
användning. Bittermandlarna innehålla förutom fet olja
den viktiga beståndsdelen amygdalin jämte enzymet
emulsin. Bittermandlarnas användbarhet som krydda
och i medicinen beror därpå, att ur amygdalinet
genom enzymets inverkan bittermandelolja och blåsyra
uppkomma, om mandlarna tuggas eller sönderstötas med
vatten. Om pistachemandel och grön mandel se Pistacia,
om jordmandel se Cyperus och Lathyrus; arachidmandel
är fröna af Arachis hypogcca. Jfr Mandelsurrogat. -
2. (Tonsilla amyrgdala) Anat. a) En på hvardera
sidan af ingången till svalget framskjutande,
i gropen emellan gombågarna befintlig massa af
adenoid substans, delvis ordnad i klumpar kring små
insänkningar i organets kullriga yta, som till följd
däraf är ojämn och gropig. Organet sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
