Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manchestermaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
721
Manchestermaskin-Mancipium
722
som, då ett fartyg skall passera M., stänges med
vattentäta portar vid ändarna och svänges rundt med
innevarande vattenmassa. Kanalen var på sin tid ett
framstående ingenjörsarbete. (S. L-k.)
Manchestermaskin. Se Elektriska maskiner, sp. 273.
Manchestersammet [mä’ntjosto-]. Se
Sammet. Manchesterskeppskanalen [mä’ntjost8-].
Se Manchesterkanalen.
Manchesterskolan [mä’ntʃəstə-], nationalek., beteckning
på den riktning inom nationalekonomi och politik,
som i statsingripandet ser ett hinder för en sund
utveckling af samhällsförhållandena och därför
fordrar dess inskränkande inom så trånga gränser
som möjligt. Närmast afses med Manchesterskolan den
rörelse, som från slutet af 1830-talet med Manchester
som utgångspunkt samt Cobden och Bright som
ledare spred sig öfver England och som resulterade
i frihandelns seger (se vidare Cobden). Småningom
har benämningen utsträckts att omfatta hela den
ofvannämnda samhällsuppfattningen, särskildt i dess
mest öfverdrifna yttringar. "Manchesterdoktrinen" har
haft stort inflytande långt utom Englands gränser,
i synnerhet på 1850- och 1860-talen. Sedermera har
den alltmera förlorat i betydelse, främst kanske på
grund af sin negativa hållning i arbetarfrågorna. I
sin renhet omfattas den numera hufvudsakligen af en
del franska och italienska vetenskapsmän. I många
afseenden lefva emellertid fortfarande dess läror
kvar i praktisk politik och ekonomisk vetenskap.
G. B-e.
Manche’tt. Se Manschett. Mancinellaträdet, bot.,
namn på Hippomane mancinella (se Hippomane).
Mancini [-tjini], italiensk familj, som vunnit
ryktbarhet genom sin släktskap med kardinal
Ma-zarin. Michele Lorenzo M. gifte sig ined Mazarins
syster. I detta äktenskap föddes en son, P h i-1 i p p
e J u l i e n, sedermera hertig af Ne-vers (f. 1641,
d. 1707), och fem döttrar, alla bekanta för skönhet
cch begåfning, men äfven för lättfärdighet. Laura
(f. 1636, d. 1657) blef 1651 gift med hertigen
af Mercoeur. Maria (se fig.), f. 1639, d. 1715,
uppfostrades i Frankrike hos sin morbroder, kardinal
Mazarin. Den unge Ludvig XIV ville taga henne
till gemål, men kardinalen afstyrde äktenskapet
och förmälde henne i stället 1661 med konnetabeln
af Neapel, prins Colonna. Hon rymde från sin man
1672. Olympia (f. 1640, d. 1708) förmäldes 1657 med
prins Eugene Maurice af Sa-vojen-Carignan, grefve af
Soissons, samt vardt moder till den bekante fältherren
prins Eugene. Fjärde systern, H or t ense (f. 1646,
d. 1699), blef 1661 gift med Armand de La Meilleraie,
som var son till marskalken hertigen af La Meilleraie
och antog titeln hertig af Mazarin. Hon öfvergaf
Maria Mancini.
honom 1670 och bosatte sig slutligen i London, där
hon gjorde sig känd för sina kärleksäfventyr. Yngsta
systern, Marie-Anne (f. 1649, d. 1714), blef 1662
gift med hertigen af Bouillon och förde ett mera
regelbundet lif än de andra. - Litt.: Renée, "Les
niéces de Mazarin" (1856), och arbeten om Maria M. af
Chantelauze (1880) och Percy (1894 och 1896).
Mancini [-tjini], Pasquale Stanislao, italiensk
lärd och statsman, f. 17 mars 1817 i Apu-lien,
d. 26 dec. 1883 i Capodimonte, blef 1848 medlem
af neapolitanska parlamentet och sedan professor i
internationell rätt i Turin. 1860 blef han Arianos
representant i italienska parlamentet, där han slöt
sig till vänstern. 1872 utnämndes M. till professor i
straffrätt vid universitetet i Rom, och 1873 kallades
han till president för det i Gent stiftade institutet
för internationell rätt. Mars 1876- mars 1878 var
han justitie- och kultusminister, maj 1881-juni
1885 utrikesminister i Depretis’ ministärer. Han
arbetade för dödsstraffets upphäfvande och inledde
det italienska koloniföretaget i Abessinien. - M:s
hustru, Laura Beatrice, född Oliva, f. 1823 i Neapel,
gift 1840, d. 1869 i Florens, skildrade i dramat Ines
(1845) sin egen kärleks- och äktenskapshistoria. Hon
utgaf 1846 en större dikt, Colombo al convento della
Rabida, och 1848 Poesie vårte samt författade efter
1860 högstämda kantater och sånger vid patriotiska
fester. En samling af hennes lyrik utgafs 1874 under
titeln Patria ed amore.
Mancini, Evelina Cattermole-M. [-tjini katte’rmåle],
italiensk författarinna. Se Lära.
Mancipätio (lat., af mancipäre, eg. gripa med handen),
rom. rätt, var en högtidlig, formlig, endast för
romerska medborgare tillgänglig rättshandling,
hvarigenom eganderätt öfverläts. I utbyte mot
varan gafs ett kopparstycke (oss), som tillvägdes
säljaren på en kopparvåg (cenea libra) af en särskild,
därtill satt person, i närvaro af fem andra romerska
medborgare. Köparen utsade därvid en formel, som angaf
rättshandlingens ändamål. Kopparstycket utgjorde
urspr, vederlag för varan, men blef sedermera en
blott form. Mancipätio och in jure cessio (en för
skens skull företagen vindikationsprocess, hvarvid
den, som ville öfverlåta saken, medgaf förvärfvarens
påstående, att han vore sakens egare) voro de enda
rättshandlingar, genom hvilka enligt den äldre rätten
eganderätten till res mancipi (se Mancipium) kunde
lagligen öfverlåtas. Mancipationen afskaffa-des af
kejsar Justinianus (527-565). I. L. (M. F-r.)
Manci’pium (lat., af manus, hand, och ca’pere, gripa),
rom. rätt. Ordet förekommer i flera tämligen olika,
men likväl sinsemellan besläktade betydelser. Det
synes sannolikt, att den ursprungliga betydelsen är
"något, öfver hvilket man genom gripande med handen
vunnit fullständigt herravälde". Möjligen kvarstår
denna ursprungliga betydelse, då ordet användes
för att beteckna en slaf eller en slafvinna. - Men
vidare betyder manci-pium också själfva herraväldet,
och det i en tvåfal-dig användning. Dels betyder det
nämligen den gamla, stränga romerska eganderätten. För
för-värfvandet af denna stränga eganderätt egde
särskilda förutsättningar rum såväl i afseende på
förvärfvarens person som i afseende på objektet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
