Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Man ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Coutances, Mortain och Valognes.
Hufvudstad är S:t Lô.
(J. F. N.)
Manchester [mä’ntʃəstə]. 1. Englands förnämsta
fabriksstad och bomullsindustriens hufvudort, ligger
på vänstra stranden af Irwell (en biflod till Mersey),
som där upptager två mindre tillflöden, Medlock och
Irk. Staden var före 1888 en del af grefsk. Lancaster,
men bildar sedan dess eget grefskap (county borough)
med en areal af 80,5 kvkm. och en folkmängd (1911) af
714,427 pers. Township M., som bildar stadens kärna,
är jämförelsevis litet, och utanför liggande byar
ha sammansmält med detsamma utan någon regelbunden
plan. M. är endast genom floden Irwell skildt från
staden och grefsk. Salford (se d. o.), som har
231,380 inv. (1911), med hvilket det faktiskt bildar
ett sammanhängande helt, som näst London är den
folkrikaste af Storbritanniens städer. Gatorna äro
i regel trånga och krokiga; dock har på senare år en
mängd gator utvidgats och rätats, och arbetet därmed
pågår fortfarande. Husen äro i allmänhet af tegel,
de offentliga af sten, som hastigt svartnar i den
rökiga luften. Endast i förstäderna äro parker och
trädgårdar möjliga. Luften är mättad af svart stoft,
och floderna äro, trots alla ansträngningar, i den
centrala delen af staden smutsiga grafvar. Stadens
centrum med sina hufvudgator Market street och dess
fortsättning Piccadilly, Deansgate, Mosley street
är handelns säte och består mest af kontor, magasin
och de elegantaste butiker. Förstäderna, mestadels
bebodda af arbetare, utbreda sig i alla riktningar och
ha många vackra hus och stora trädgårdar, särskildt
Chorlton, Ardwick, Broughton och Pendleton, där
storköpmännen och fabrikanterna bo. Inalles har staden
53 parker och öppna platser (om tills. 463 har),
de flesta visserligen små, men några mycket stora,
såsom Boggart Hole Clough (31 har) och Heaton park
(280 har), som inköptes 1902 jämte herresätet Heaton
house. Få bland stadens kyrkor ha något arkitektoniskt
värde. Den protestantiska katedralen (Old church)
i stadens äldsta del härstammar från 1400-talet
och restaurerades på 1860-talet. Vackrast bland de
katolska kyrkorna är jesuitkyrkan The Holy name i
M. Af M:s offentliga byggnader må framhållas det
1877 fullbordade ofantliga stadshuset (se fig.;
det betäcker en yta af 6,700 kvm.), med ett 87
m. högt klocktorn, börsen, hvars sal är en af de
största i England, assisdomstolens hus, den 1856
i lombardisk-veneziansk stil uppförda Free trade
hall, som begagnas vid offentliga möten och rymmer
6,000 pers., Owens college (Victoria university) vid
Oxford street, generalposthuset, det stora sjukhuset,
Memorial hall, uppfördt för att föreviga minnet af
de 1662 fördrifne icke konformistiske prästerna
och användt för möten af alla slag, m. fl. Många
statyer af framstående personligheter pryda staden
(bl. a. af Cromwell, Wellington, J. Watt, Dalton,
Cobden, J. Bright, Peel och Gladstone). M. är (sedan
1847) säte för en anglikansk biskop. Förnämsta
bildningsanstalten är Victoria university of M.,
som utvecklats ur det college, som genom John Owens
gåfva af nära 100,000 pd öppnades 1851. 1880 fick
det namnet Victoria university (utan medicinsk och
teologisk fakultet) med university college i Liverpool
och college of science i Leeds som
filialer. 1903 löstes sambandet med dessa,
och Victoria university blef ett själfständigt
universitet, i hvilket Owens college 1904 gick
upp. Det har 8 fakulteter (arts, science, law,
commerce, music,
 |
| Stadshuset i Manchester. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
