Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maltzahn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skattningen kan vara lagd på humlen, på kornet
eller på maltet. Skatt på humlen är olämplig,
bl. a. därför att humlen icke är nödvändig för
alla slags maltdrycker och kan f. ö. ersättas
med surrogat. Skatt på kornet förekommer i Norge,
där skatten bestämmes efter den mängd korn, som
stöpsättes. Denna skatteform förorsakar likväl
synnerligt höga kontrollkostnader och är redan af
detta skäl mindre lämplig, och i Norge pågår därför
utredning för öfvergång till produktskatt. Lägges
skatten på maltet (maltskatt i inskränkt
bemärkelse), kan dess storlek bestämmas antingen
efter den mängd malt, som i och för tillverkning
af maltdrycker till krossning uppväges, eller
efter den inmäskade maltmängden. Det förra slaget,
som förekommer i Tyskland, Finland och Sverige,
är i det hela den lämpligaste formen af maltskatt,
emedan kontrollen är jämförelsevis enkel och billig
samt icke hinderlig för bryggerinäringen. Det
senare slaget åter lider, ehuru i mindre grad,
af samma brister som redskapsbeskattningen. Om
sättet för maltskattens utgörande i Sverige se
Maltdrycksbeskattning. - I afseende på maltskattens
lämplighet gäller i det hela detsamma som om
konsumtionsskatter (se d. o.) i allmänhet.
D. D. (K. L.)
Maltzahn, Wendelin von, friherre, tysk
litteraturforskare, f. 1815 i Berlin, d. där 1889,
lämnade 1840 militärlifvet för att egna sig åt
litteraturvetenskapen, som han främjade genom upplagor
af Lessing och Schiller m. m.
Maltzan, Heinrich Karl Eckard Helmuth von,
riksfriherre till Wartenberg och Penzlin, f. 1826 i
Dresden, d. 1874 i Pisa (genom själfmord), var en
framstående kännare af den feniciska arkeologien
samt af de muhammedanska folkens karakteristiska
egenskaper och sociala förhållanden, hvilka han
sedan 1852 studerade på resor i Medelhafvets
södra och östra kustländer, äfvensom i Abessinien
(1857-58) och Arabien (1860 och 1870-71). Han utgaf
flera beskrifningar öfver dessa resor, bl. a. Meine
wallfahrt nach Mekka (1865), en liflig och utförlig
framställning af en pilgrimsresa, som M., förklädd
till muhammedan, 1860 företog från Egypten till
Mekka. Detta arbete kompletterar på ett upplysande
sätt Burckhardts äldre beskrifning öfver en liknande
färd. M. utgaf äfven A. v. Wredes "Reise in Hadramaut"
(1873). (K. V. Z.)
Malum Cotunni, lat., med. Se Ischias.
Malum coxæ senile, lat., med., en åkomma i
höftlederna hos äldre personer, som består i en
småningom inträdande deformation af höftleden
genom ledbroskens försvinnande samt oregelbunden
benbildning kring höftbenets led och på det merendels
afplattade lårbenshufvudet, hvarigenom höftledens
rörlighet inskränkes samt gången blir försvårad och
smärtsam. Åkomman är obotlig. F. B.*
Malum perforans pedis (fr. mal perforant du pied),
en till fotsulan lokaliserad sjuklig process, hvilken
börjar som en väl afgränsad förtjockning af huden,
hvarefter lokal väfnadsdöd med sönderfall af den
sjukligt förändrade väfnaden inträder. Härigenom
uppkommer ett sår, som har benägenhet att förstoras
på djupet, stundom gående ända till fotens ben och
ledgångar. Orsaken till processen är ej enhetlig. I
en del fall föreligger samtidigt sjukdom i ryggmärgen
eller i perifera nerver. G.H.
Malum Pottii, lat., detsamma som pottska sjukan. Se
Ryggradssjukdomar.
Malung (Öfvermalung), socken i Kopparbergs
län, Malungs tingslag. 1,830,66 kvkm. 7,024
inv. (1911), hvaraf 845 i Tyngsjö kapell, som utgör
en del af M:s kommun. I M. äro belägna
Yttermalungs och Öje kapell, som dock icke utgöra l
verkliga kapellförsamlingar. M. (med Tyngsjö kapell)
utgör ett pastorat i Västerås stift, Västerdals
kontrakt.
Malungs tingslag, i Kopparbergs län, omfattar
socknarna Malung med Tyngsjö kapell,
Lima, l Transtrand och Äppelbo. 4,668,94 kvkm.
13,067 1 inv. (1911).
Maluridæ, zool. Se Skräddarfåglar.
Malus, bot. Se Pyrus.
Malus [maly], Étienne Louis, fransk fysiker, f. 1775,
d. 1812, genomgick Polytekniska skolan i Paris,
tjänstgjorde därefter som ingenjörofficer, var
1806-08 underdirektör för befästningsarbetena vid
Strassburg och kallades 1809 till Paris som examinator
vid Polytekniska skolan. 1810 vardt han medlem af
Franska institutet. M. gjorde viktiga undersökningar
på optikens område och upptäckte bl. a. lagarna för
ljusets polarisation (1808), hvarför M. af Royal
society i London belönades med Rumfordsmedaljen. Se
nästa art. och Fysik, sp. 152.
Malus lag [malys], fys., är en af franske
fysikern É. L. Malus (se d. o.) uppställd regel,
som bestämmer förhållandet emellan intensiteterna
hos de båda bilder, som uppkomma, när polariseradt
ljus får genomgå en dubbelbrytande enaxig kristall
(se Dubbelbrytning). Densamma anges genom följande
matematiska uttryck
o = i cos2 α och e =i sin2 α,
i hvilka o och e beteckna intensiteterna hos
den ordinära och extraordinära bilden, i det på
kristallen infallande ljusets intensitet och α
den vinkel, som dettas polarisationsplan gör med
kristallens hufvudsnitt (se Polarisation). Malus’
lag ligger till grund för en mängd fotometriska
försöksmetoder, hvilka förnämligast blifvit
angifna och satta i verket af Arago. Densamma
gäller emellertid blott då, när det ljus, som
infaller på kristallen, är polariseradt. Visserligen
uppstå äfven vid opolariseradt ljus två bilder,
en ordinär och en extraordinär, men dessa båda
bilder äro lika ljusstarka och ha en hälften
så stor intensitet som det infallande ljuset,
hvilken ljusstyrka de oförändradt bibehålla,
när kristallen kringvrides. Wild har ådagalagt,
att Malus’ lag ej är fullkomligt riktig, utan
vid starkt dubbelbrytande ämnen, såsom kalkspat,
måste ersättas af en något mera komplicerad lag.
R.R.
Malva L., bot. farm., örtsläkte af fam. Malvaceæ,
afd. Malveæ, med omkr. 30 arter i tempererade
länder. I Sverige finnas 3 vilda större eller
mindre, upprätta eller nedliggande arter, hvilka ha
handflikiga blad samt röda eller hvita blommor, med
femklufvet foder och trebladigt ytterfoder. Frukten är
en klyffrukt med många delfrukter sittande i kanten
af ett platt fäste, så att de tillsammans likna en
liten rund kaka, med sina afrundade kanter erinrande
om formen af en vanlisr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
