Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommittéer, hvilkas betänkanden afgåfvos 1881, 1891,
1892 och 1901. 1903 framlades proposition till
riksdagen, hvarefter förordning ang. tillverkning
och beskattning af maltdrycker utfärdades 17
juni 1903. Denna indelar bryggerierna i två
klasser, skattepliktiga och skattefria. Till den
senare klassen höra de bryggerier, där på grund af
tillståndsbevis endast svagdricka må tillverkas; alla
öfriga bryggerier äro skattepliktiga. Med svagdricka
förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller mera
än 2 1/4 volymprocent alkohol och är inbryggd med
en stamvört, hvars extrakthalt ej öfverstiger
6 proc. I de skattepliktiga bryggerierna utgår
skatten med visst belopp för hvarje kg. till brygd
an-vändt malt. Dettas vikt bestämmes medelst en själf
registrerande våg, så förbunden med en kross, att
maltets krossning ej kan ega rum, utan att detsamma
först genomgått vågen; något annat kross-ningsredskap
får ej finnas i bryggeriet, utan att vara satt under
kronans lås. Kontroll öfver bryggerierna utöfvas af
kontrollörer, som lyda under öfverkontrollörer och i
sista hand under Kontrollstyrelsen. - Skattesatserna
bestämdes 1903 till 2 öre per kg. för de första
under tillverkningsåret (l okt.-30 sept.) afverkade
30,000 kg. malt; 5 öre för nästa 30,000 kg.; 7 öre
för nästa 40,000 kg.; 9 öre för nästa 50,000 kg.; 11
öre för nästa 50,000 kg. och 12 öre för allt öfrigt
malt. Afsikten med denna gradering af skattesatserna
var dels att möjliggöra för de skattepliktiga
bryggerierna att fortfarande tillverka svagdricka,
dels att hjälpa de mindre bryggerierna att bestå i
konkurrensen med de större. 1907 höjdes de lägsta
skattesatserna i syfte att få kontrollkostnaderna
betäckta äfven vid de minsta bryggerierna, och 1909
företogs en verklig skatteförhöjning för att bereda
statsverket ökade inkomster. Skattesatserna blefvo
17 öre per kg. för de första 100,000 kg., 20 öre för
nästa 100,000 kg. och 23 öre pr kg. för allt öfrigt
malt; i allmänhet skall skatt erläggas med minst 6
kr. i medeltal för hvarje helgfritt dygn. För att
möjliggöra svagdricksbrygden vid de skattepliktiga
bryggerierna medgafs restitution af skatt, efter 14
öre för kg. räknadt, för det under tillverkningsåret
omedelbart till svagdricka använda maltet, dock högst
för en tredjedel af hela den vid bryggeriet under
tillverkningsåret afverkade maltmängden.
En skatt af 12 öre för kg. malt motsvarar ej fullt 1
öre för en 1/2-butelj lageröl, och således motsvarar
23 öre per kg. malt ej fullt 2 öre för 1/2-butelj. Som
endast en tiondel af samtliga bryggerier afverkar
mer än 200,000 kg. malt, är det tydligt, att för
flertalet bryggerier skatten stannar åtskilligt under
2 öre per Vs-butelj. Maltskatten, en i riksstaten
intagen bevillning, in-braste 1910 5,153,068 kr.
K. L.
Malte-Brun [malt-bro’]. Se Bruun, M. K.
Malten, Therese, tysk operasångerska, f. 1855 i
Insterburg, debuterade 1873 vid hofoperan i Dresden,
blef genast anställd där och har sedermera med
gripande makt återgifvit många första rangens
sopran partier, såsom Armida, Fidelio, Agatha i
"Friskytten" samt framför allt Wagner-rollerna Senta,
Elsa, Elisabet, Venus, Brünnhilde,
Eva, Isoide och
Kundry i "Parsifal" (hvilken hon kreerade i Baireuth
1882). Hon har gästspelat i
olika länder och vunnit berömmelse
jämväl som konsertsångerska.
E. F-t.
Malteser, invånare på Malta.
Malteserhunden, zool. Se Hunden, sp. 1316, jämte
pl. III, fig. 11.
Malteserkors. Se Kors, sp. 1082.
Malteserkorshjul, mek. Se Kinematograf, sp. 89._
Malteserorden, Malteserriddare. Se Johannitorden, sp. 45.
Maltesersvamp, farm. Se Cynomorium.
Maltesholm. 1. Gods i Kristianstads län,
ö. Sönnarslöfs socken, 6 km. från Tollarps station
vid ö. Skånes järnväg, på den af bokskog klädda
nordöstra sluttningen af Linderödsåsen. Uppför denna
leder en af Hans Ramel anlagd dyrbar och präktig väg,
på hvilken arbetades i nära 50 år,
upp till slottsbyggnaden (se fig.), som omges af
kanaler, springvatten, trädgårdar och parker. Godset
omfattar nära 11 mtl i ö. Sönnarslöfs och V. Vrams
socknar, tax. till 544,700 kr. (1911). M:s säteri
leder sitt namn och sin tillkomst från Malte
Juul, som genom gifte med Anna Ramel erhöll hela
Sönnarslöfs by, hvilken förut tillhört Vidtsköfle,
och 1635-38 lät uppföra den nuv. slottsbyggnaden,
som ombyggdes 1780 af Hans Ramel. Från Juuls dotter
Maren öfvergick egendomen till släkten Ramel och
1800 genom gifte och lösen till grefve Ax. Gabr. De
la Gardie och eges nu (1912) af dennes sonsons son,
grefve Jakob De la Gardie. - 2. Cementfabrik, tegel-
och kalkbruk i ö. Sönnarslöfs socken, Kristianstads
län, tillhörigt Maltesholms cement-a.-b. (bildadt
1898, aktiekapital 1,4 mill. kr.), som eger inom
socknen jordbruksfastigheter om nära 4 mtl, tax. till
231,800 kr., samt annan fastighet med ett tax.-v. af
1,038,500 kr. (1911) samt kalkbruk, kalkbrott
och lerfyndigheter på skilda ställen i Skåne.
l o. 2. Wbg.
Maltextrakt, Extractum malti l. Extr. Polentae, farm.,
beredes fabriksmässigt genom att kornmalt under flera
timmar digereras med vatten vid en temperatur af
+ 50-60° C. Härunder omsättes maltets redan förut delvis
dextrinvandlade stärkelse fullständigt till dextrin
samt maltos och glykos, som lösas i vattnet jämte
proteinämnen m. m. De sistnämnda ämnena bortskaffas
sedan genom infusionens ("vörtens") kokning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
