Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2,000 man (hvaraf endast 1,500 voro friska), så att
de stormningar, som danskarna natten till 22 och
natten till 26 juni företogo mot staden, lyckligt
tillbakaslogos och belägringen upphäfdes. Under
de följande åren förstärktes och utvidgades
befästningarna, hvarvid efter 1684 följdes en af
Dahlbergh uppgjord plan, så att, då arbetena 1697
i hufvudsak voro afslutade, M. ansågs som Sveriges
starkaste fästning. Så kommo Karl XII:s hela landet
utarmande krig, stadens inspärrning af danskarna
dec. 1709-febr. 1710 samt böldpestens härjningar
juni-dec. 1712, hvilket allt fullbordade eländet. Af
stadens invånare, hvilkas antal före pesten uppgick
till omkr. 2,300 mantalskrifna pers., hade mer än
hälften bortryckts af pesten. 1728 hade staden endast
1,504 mantalsskrifna pers. Bristen på en hamn gjorde,
att staden endast långsamt kunde repa sig. Först vid
slutet af 1700-talet, efter tillkomsten af hamnen,
började en märkbar förändring till det bättre i
stadens sjöfart, handel och näringar att inträda. Vid
1741 års riksdag beslöts, att när Landskronas
fästningsverk fullbordats, de kring M. skulle raseras,
men citadellet bibehållas, och besluten förnyades
1747, 1756 och 1766, men fortfarande arbetades
på dem. Först efter utfärdandet af k. br. 11
sept. 1805 företogs raseringen och var fullbordad
1812. 1822 utdömdes citadellet som fästning, och 1827
gillade K. M:t, att inre borgen finge användas som
"större fånghus", och 1833 demolerades ett par af
dess bastioner. Litt.: "Malmö stads urkundsbok"
(I, 1901), utg. af L. Weibull, årspublikationen
"Bihang till Malmö stadsfullmäktiges protokoll"
(1866-93) och dess fortsättning "Utdrag af Malmö
stadsfullmäktiges protokoll med bihang" (sedan
1894), N. H. Sjöborg, "Beskrifning öfver Malmöhus
län, l h. Malmö stad" (1812), J. 0. Friberg,
"Malmö stads historia och beskrifning" (1842),
C. Sonnenstein-Vendt, "Reformationens införande i
Malmö" (1860), E. W. B(erling), "Malmö. Historisk
öfver-blick" (1865), A. U. Isberg, "Anteckningar
om Malmö stad" (1876), H. E. Larsson, "Några drag
ur Malmö stads historia" (1896), A. U. Isberg,
"Bidrag till Malmö stads historia" (3 dlr, 1895-
1900; d. 3 forts, och utg. af A. U. Isberg j:r) samt
A. U. Isberg j:r, "Bilder från det gamla Malmö" (1898)
och "Malmö stads krönikebok" (I, 2:a uppl. 1911).
A. U. Isberg. L. W:son M.
Malmöbarnen. Se Malmön.
Malmö-Billesholms järnväg inköptes l jan. 1896 af
Statens järnvägar och ingår i den s. k. Västkustbanan
(se d. o.).
Malmö-Genarps järnväg (sign. M. G. J.), som är
normalspårig (1,435 m.) och 27,3 km. lång samt eges
och trafikeras af Malmö-Genarps järnvägsaktiebolag,
är belägen inom Malmöhus län och sträcker sig österut
från Östervärns station vid Malmö-Simrishamns järnväg
öfver Klågerups station vid Lund-Trelleborgs järnväg
till Genarps kyrkoby. Järnvägsbolaget trafikerar
jämväl den 2,2 km. långa Malmö-Simrishamns järnväg
tillhöriga sträckan Östervärn-Malmö. Vid Östervärn
står järnvägen i förbindelse med nämnda järnväg och
med Statens järnvägar samt vid Malmö med Statens
och öfriga där anknytande järnvägar. Hufvudlinjen
Östervärn-Genarp, 26,1 km.,
öppnades för trafik 15 juni 1894 och den enbart för
persontrafik under sommaren upplåtna bilinjen
Bokskogen Nedre-Bokskogen Öfre, 1,2 km.,
under 1903. Vid 1910 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 1,540,819 kr., hvaraf för rullande
materiel 281,005 kr., och aktiekapitalet 504,800
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Malmö.
A. d’A.
Malmöhus, slott. Se Malmö, sp. 669 o. 675 ff.
Malmöhus län omfattar sydvästra delen af Skåne och är beläget
emellan 55° 20’ 16" och 56° 18’ 17" n. br. samt
4° 3’ 4" och 5° 36’ 40" v. lgd från Stockholms
observatorium. Det gränsar i n. till Skelderviken
och Kristianstads län, i ö. till nämnda län,
i s. till Östersjön samt i v. till Öresund och
Kattegatt. Ytinnehållet är 4,829,45 kvkm., hvaraf
100,61 kvkm. vatten och ön Hven 7,51 kvkm. De
största sjöarna äro Ringsjön (nära 43 kvkm.) och
Våmbsjön (12 kvkm.). Länets största längd, från
n. v. till s. ö., är 130 km. och största bredd, från
s. v. till n. ö., 85 km. Folkmängden vid 1911 års
början utgjorde 457,214 pers. (221,861 mankön, 235,353
kvinnkön), hvaraf 271,918 å landsbygden och 185,296 i
städerna. Folkmängdstätheten var således 95 personer
å 1 kvkm. land. I anseende till såväl folkmängden som
folkmängdstätheten intager detta län det första
rummet, och dess folkmängd utgjorde 8,28 proc. af
hela rikets. Tillväxten i folkmängden har under de
sista tio åren varit nära 12 proc. (i riket endast
7,5 proc.), och sedan 1840 har folkmängden mer
än fördubblats. - I judiciellt hänseende är länet
deladt i 7 domsagor, omfattande 13 härad och 1 stad
(Eslöf), under hofrätten öfver Skåne och Blekinge:
Oxie och Skytts; Luggude; Rönnebergs, Onsjö och
Harjagers; Torna och Bara; Frosta härads; Färs härads;
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads. Hvarje domsaga
innehåller ett tingslag. I administrativt hänseende är
länet fördeladt i 6 fögderier: Oxie och Skytts härads;
Luggude härads; Torna och Bara härads; Frosta och Färs
härads; Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs härads;
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads, af hvilka
fögderier hvart och ett omfattar 4 länsmansdistrikt
utom Frosta och Färs härads samt Rönnebergs, Onsjö och
Harjagers härads, som ha 5. Antalet länsmansdistrikt
är sålunda 26. Städerna äro 9. Af dessa ha Malmö
(länsstyrelsens säte), Lund, Landskrona, Hälsingborg,
Ystad och Trelleborg hvar sin rådstufvurätt, hvaremot
Skanör och Falsterbo ha en gemensam (dessa två städer
bilda ock tills, en kommun). Eslöf, som blef stad
vid början af 1911, lyder under landsrätt och
tillhör Rönnebergs, Onsjö och Harjagers
domsaga. Köpingarna äro 2, Hörby och Limhamn,
hvarjämte köpingsrättigheter beviljats, men ännu
(1912) ej trädt i kraft för Skurups och Svedala
municipalsamhällen. Landskommunernas antal utgör 238,
nyssnämnda 2 köpingar
oberäknade. Municipalsamhällena äro 16. - I
ecklesiastikt hänseende hör länet till Lunds stift,
i hvilket det ingår med 138 pastorat, fördelade på
12 kontrakt (l pastorat tillhör kontrakt i Kristianstads
län). Stadsförsamlingarna äro 12, oberäknadt 1
garnisonsförsamling och 2 församlingar af främmande
trosbekännare med rätt till egen kyrkobokföring,
samt landsförsamlingarna 239, af hvilka 1 omfattar
äfven en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
