Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6C5
Malmström-Mål-mätare
6ö8
"Njåls saga" (19 oljemålningar och många
teckningar). M. lämnade dessutom teckningar till
"Ny illustrerad tidning", till sagor af Asbjörnsen
och Topelius m. fl. böcker. De små svenska
landskaps-stämningar i akvarell, som M. utförde
(Nationalmuseum, Göteborgs museum), utmärkas af fin
och omedelbart uttryckt naturkänsla. Kanske kommer M:s
karaktär och lynne allra bäst fram i dessa okonstlade
och alltigenom äkta små naturdikter. Hans temperament
hänvisade honom snarare till idyll och svärmeri än
till framställningar af kämpastyrka och af urnordisk
vildhet. Det gör sig bäst gällande i sådana motiv som
"Kung Heimer", där han spelar på harpan för den lilla
Aslög, som leker i
Kung Heimer och Aslög, målning af August Malmström,
gräset i sommarkvällen (se fig.), eller i "Älfvalek",
där konstnären ger ett typiskt och vekt uttryck åt
den nordiska sommarnattens poesi. Intrycket af hans
senare målningar stores af den sträfva färgen, som
saknar ljus och luft. Starkt framträda utförandets
svagheter i En anatomilektion (prof. Curman och hans
elever, i konstakademien 1894).
M. var konstakademiens läroverks direktör 1887 -93
och tog 1894 afsked från sin professur. Han var
led. af Sv. fornminnesföreningens styrelse från
detta sällskaps stiftande 1869. - Till Nordiska
museet testamenterade M. den senare versionen af
"Bråvallaslaget" samt omkr. 650 blad akvareller
och teckningar, dessutom 26 skissböcker. 1903
aftäcktes en efter ritning af J. Kronberg utförd
minnesvård med byst (mod. af H. Neujd) på Solna
kyrkogård. Monografi af H. Wieselgren (1904). _
G-gN.
Malmström, Oskar Elis, historiker, skolman, f. 6
aug. 1866 i Borrby i Kristianstads län, student i
Lund 1884, filos, doktor där 1892, blef 1903
adjunkt i Lund och 1905 lektor i Örebro. M. har
författat en rad skrifter hufvudsakligen rörande
1600-talets svenska historia, bl. a. Bidrag till
svenska Pommerns historia 1630-53 (akad. afh. 1892),
Bidrag till svenska Pommerns historia 1653-60 (1894),
Nils Bielke och kriget mot turkarna 1684- 87 (1895),
Nils Bielke såsom generalguvernör i Pommern 1687-97
(afh. för lektorat 1896), Hög-målsprocessen mot
Nils Bielke (1899) och Samuel Pufendorf och hans
arbeten i Sveriges historia (s. å.). Därjämte har han
skrifvit Magnus Stenbock i fångenskapen (1901) och
Till Helsingborgs slotts och stads historia (1908)
samt utgifvit "Karl XLs bref till Nils Bielke" (i
"Historiska handlingar", d. XVIII, 1901).
Malmström, Karl Robert, finsk diktare, f. 16 mars
1830 i Åbo, d. 21 maj 1900 i S:t Andrese, student i
Helsingfors 1851, prästvigdes 1854 och verkade sedan
som kaplansadjunkt och kaplan i Åbo domkyrkoförsamling
till 1886, då han tillträdde S:t Andreas pastorat,
i Nyslotts stift. Redan under studentåren framträdde
M. som lyrisk diktare. 1856 utkom hans första häfte
Dikter (nya tillökade uppl. 1872 och 1879). För
ett längre poem, Elden, erhöll han 1871 Svenska
akad:s mindre guldmedalj. Som lyriker rönte
M. påverkan af Z. Topelius. M:s äldsta diktning
står h. o. h. under inflytande af romantiken, hvars
symboliska naturbetraktelse och trånsjuka stämning
han tillegnade sig. I likhet med Topelius älskade han
äfven att ge sina poem en religiös anstrykning. Det
måste dock anmärkas, att M. alltmera sökte arbeta
sig ifrån den subjektiva känslo- och fantasivärld,
hvari hans ungdomsdiktning var fången. Friskare
stämningar möta i hans senare dikter, och ur flera
af dem, t. ex. Arbeta, Till Finlands folk m. fl.,
talar en manlig och upphöjd världsåskådning. I
tillfällighetsdikten framstår han genom oförarglig och
uppfriskande humor. M. skref äfven ett skådespel,
Erik Fleming, som på sin tid spelades såväl i
Helsingfors som på andra orter. Dessutom öfvade han
publicistisk verksamhet som medarbetare i tidningen
"Åbo underrättelser" 1859-61 (det förstnämnda
året var han bladets redaktör) och från 1876
till 1900 (märket A l i). 1900 utgafs Samlade
dikter jämte en lefnadsteck-ning af Arvid Hultin.
A. H.
Malmsylta, metall. Se Sylta.
Malmysj, kretsstad i ryska guv. Vjatka, vid
Sjosjoma. 3,508 inv. (1897).
Mål-mätare, tiupithecia, zool., ett släkte af
små vanligen grå eller brungrå mätarfjärilar med
påfallande korta bakvingar, hvilka liksom de främre
under hvilan hållas utbredda och till största delen
synliga, hvarför alla vingarna ha ungefär samma färg
och teckning. Larverna ha väckt särskild uppmärksamhet
för sin förmåga att antaga olika färger icke blett
efter de olika växtarter, utan äfven efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
