- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
653-654

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmesbury ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

053

Malmkörseln-Malmrot

654

A. M. Malmqvist. Efter liaiis s j älf porträtt
(miniatyr) i Nationalmuseum.

Tomtören erläggas till regementet. Enl. k. br. 27
mars 1863 blef M. egen kommun med egen fattigvård,
men har kyrka och skola gemensamt med Lilla Malraa
socken. Wbg.

Malmkörseln. kam. Se B y g g n i n g s h j ä l p
e n. Malmlager, miner. Se Malm 1. Malmlinser.
Se Malm 1.

Malm-mull, metall., finfördelad, mull-liknande malm,
särskildt järnmalm. Jfr Sylta.

Malmpall, bergsv. Se G r u f b r y t n i n g, sp. 390.

Malmqvist, Alexander Magnus, målare, f. 1796 i Skåne,
d. 1853, var elev af konstakademien i Stockholm,
där han 1818 utställde Diana och Endymion och 1819
Brage och Idun, som erhöll pris vid den andra
af Götiska förbundets utlysta täf-lingar. 1821,
vid förbundets tredje täflan, eröfrade han ånyo ett
pris. 1822 begaf han sig till Frankrike, där han lär
ha studerat miniatyrmålning. Han angreps emellertid
snart af sinnessjukdom, hemfördes på 1830-talet och
vårdades sedan på Malmö hospital. Ett förträffligt
själfporträtt i miniatyr, som han under sin sjukdom
utförde, finns i Nationalmuseum. Hans målningar,
bland hvilka lära vara några äl-tartaflor i skånska
landskyrkor, äro ganska få. -rn.* Malmqvist, Karl
Julius, dansk lonsättare, f. 1819 i Köpenhamn,
d. 1859 i Hörsholm, blef militärmusiker och dirigent
för sångföreningar samt komponerade manskvartetter,
som ännu sjungas, och melodiösa solosånger, hvarjämte
han arrangerade eller komponerade musiken till flera
teaterpjäser.

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm
(Torkel Knutssons gata n:o 22) har till ändamål
"att lämna fattiga och värnlösa flickebarn kristlig
undervisning och vård samt den uppfostran i öfrigt,
som är egnad att bilda dem till nyttiga medlemmar
af samhället". Anstalten är uppkallad efter dess
stiftare, dåv. klockaren vid hofförsamlingen Jonas
Petter Malmqvist (f. 1806, d. 1889) och hans hustru,
Johanna M., f. Lindberg (f. 1805, d. 1883). I sitt
hem (inom samma egendom, där anstalten fortfarande
är förlagd) hade de 1852, mot en ringa ersättning,
emottagit några minderåriga flickor, som voro i
saknad af nödig tillsyn och skötsel. 1853 blefvo genom
kolerans härjningar i hufvudstaden flera hundra barn
föräldralösa. Makarna Malmqvist anmodades då att
åtaga sig vården af några bland dessa olyckliga,
så att det lilla hemmet vid årets slut hyste 21
skyddslingar. Sedermera utvidgades barn-kretsen
år efter år, och 1860 räknade den 79 flickor. Ett
oafvisligt behof af större utrymme och lämpligare
lokaler förmådde anstaltens stiftare att vädja till
den välgörande allmänhetens offervillighet; och 30
dec. 1861 invigdes till sin bestämmelse

den byggnad, i hvilken inrättningen numera är
inrymd. För att tillförsäkra sitt verk en betryggad
framtid uppmanade de vidare stiftelsens beskyddare och
vänner, bland hvilka särskildt må nämnas prinsessan
Eugénie, att omhändertaga dess angelägenheter. Sålunda
bildades 1865 ett sällskap "till understödjande
af Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i
Stockholm". Tio år senare f rån-trädde makarna
Malmqvist, på grund af tilltagande sjuklighet,
tillsynen öfver sin människovänliga stiftelse. -
Enligt sällskapets stadgar är förvaltningen af
alla dess angelägenheter anförtrodd åt en styrelse,
bestående af minst tolf, högst tjugu medlemmar af
sällskapet. 1910 uppgingo stiftelsens inkomster
till 30,758 kr., hvaraf årsafgifter af medlemmar i
sällskapet 1,450 kr. Utgifterna utgjorde 30,329 kr.,
däri inberäknadt 1,240 kr. i lifräntor, pensioner
m. m. F. n. (1912) vistas i anstalten 56 flickor. I
regel mottagas barnen från 6 till 10 års ålder mot en
årlig afgift af 250 kr. (i ömmande fall mindre). Så
långt stiftelsens tillgångar det tillåta, upptagas
barn äfven afgiftsfritt. Stiftelsen ger barnen bostad,
beklädnad, kost, undervisning, läkarvård m. m. och
därjämte full-

i ständig utstyrsel, när de lämna anstalten,
hvilket i regel sker året efter det, då de
blifvit konfirmerade. Den bokliga undervisningen,
fördelad på 4 klasser, omfattar i det närmaste
folkskolans läroämnen; men, såsom naturligt är
vid en anstalt med syfte att utbilda dugliga och
plikttrogna tjänarin-nor, lägges synnerlig vikt vid
det praktiska arbetet. Barnen beredas tillfälle och
tid att med allvar egna sig åt alla inom ett ordnadt
hem förefallande göromål, såsom städning, skurning,
tvätt, matlagning m. m. - På Malmqvistska anstalten
öfverläts 1911 den s. k. Lindgrenska trasskolan vid
Södra Bangårdsgatan med alla dess tillgångar och
skulder jämte öfriga förbindelser (se Trasskolan).
J. M-r. Malmros, Nils Lorens, svensk-amerikansk
arkitekt, f. 25 mars 1861 i Malmö, utvandrade,

| efter tekniska studier i Sverige och Danmark,
1880 till Amerika, där han alltsedan varit bosatt
i New York, de senaste 15 åren som teknisk ledare
för en af Amerikas största arkitektfirmor,
hvilken särskildt egnat sig åt uppförandet af
"skyskrapor". Bland de monumentala byggnader, som
M. konstruerat, äro Förenta staternas sjökrigsskola
i Annapolis, Maryland, som kostade 10 mill. dollars,
samt den 42 våningar höga Singerbyggnaden i New
York, Han uppgjorde äfven ritningarna till den
första brandfria "mönster-hyreskasernen" i New
York. M. var initiativtagare till bildandet
af Svenska ingenjörsföreningen i Amerika,
hvars ordf. han varit under tre terminer.
O. A. L-r.

Malmrot, Karl Johan, tidningsman, f. 9 april 1859
i Bjurkärns socken, Örebro län, student i Örebro
1877, var medarbetare i "Nerikes allehanda"
1878-1904, i "Allehanda för folket" 1879-89
och efterträdde V. E. Öman som redaktör för
den förstnämnda 1904. M., som tidigt gjorde
sig ett namn som praktisk tidningsman, har
i flera år varit ordf. i Mellersta Sveriges
pressförenings styrelse. Från att urspr. vara af
ganska utpräglad vänsterfärg har han under senare
år alltmer närmat sig den moderatliberala flygeln.
(T-s.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free