Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maldonit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malfatti-Malgomajlandet
628
Malfa’tti. Gianfrancesco, italiensk matematiker,
f. 1731, d. 1807, professor i matematik i
Ferrara sedan 1771, framställde f. f. g. ett för
femtegradsekvationens lösning viktigt resultat och
lyckades äfven finna klasser af dylika ekvationer, som
kunna lösas med radikaler. L F-
Malfilätre [-lätr], Jacques Charles Louis de C l i n
c h a m p de, fransk skald, f. 1732 i Caen, d. 1767
i armod i Paris, skref vackra dikter, bland hvilka
den längsta, Narcisse dans Vile de Venus, är lifvad
af en verklig antik fläkt. Hans Oeuvres utgåfvos 1825
(ny uppl. 1826).
Malfiskarna, Siluridce, zool., en familj, tillhörande
gruppen benfiskarna inom fiskklassen. Huden är naken
eller försedd med benplåtar; skägg-tömmar förekomma
alltid; öfverkäksbenen äro tillbakabildade ; fettfena
finnes ofta; simblåsan är vanligen stor och består
af flera afdelningar. Malfiskarna, af hvilka mera
än 1,000 arter äro kända, lefva företrädesvis i
de varmare ländernas sjöar och floder, endast
några få i hafvet; i Europa förekommer blott
en art, målen, Silurus glanis (se Malsläktet).
L-e-
Malfjärilar, Tineidce, zool., en stundom som
underordning, stundom som familj uppställd afdelning
af småfjärilarna, Microlepidoptera. De kännetecknas
af borstformiga antenner, stora, i spetsen ofta
uppåtböjda labialpalper (hos många arter finnas äfven
väl utbildade 5-6-ledade maxillarpal-per) samt smala
lansettformiga vingar, hvilka äro försedda med långa
fransar; i synnerhet äro fransarna å bakvingarna väl
utvecklade och själfva vingen jämförelsevis kort (jfr
Landtbrukets skadeinsekter, pl. II, fig. 9). Under
hvilan ligga vingarna bakåt, antingen takformigt eller
rörformigt kring kroppen. Larverna, af växlande
utseende, ha vanligen 16, stundom 14 fötter,
lefva mellan sam-manspunna blad eller i frukter,
eller ock göra de sig gångar i blad (minera); andra
åter förfärdiga sig af spinntrådar jämte främmande
ämnen en hylsa, hvari de dölja sig och som de släpa
med sig. Egendomligt är, att flera arter lefva af
djurämnen, under det fjärilarnas larver annars i
regel äro växtätare. En art är t. o. m. anträffad
som ett slags ektoparasit i pälson på en sengångare
(Bra-dypus cuculliger). Många malarter äro kända
som svåra skadedjur inomhus, i det de angripa
pälsverk, ylle, fjäder och andra produkter ur
djurriket. Bland dessa kunna nämnas: pälsmalen,
tapetma-len och gula klädesmalen. Pälsmalen, Tinea
pellionella, har lerfärgadt gulgrå framvingar, med en
större och vanligen två mindre fläckar nära vingens
midt, bakvingarna äro ljusgrå; vingbredden 12-15
mm. Larven når en längd af omkr. 10 mm., är till
färgen gråhvit med gulbrunt hufvud och två gulbruna
fläckar på första kroppsringen; den lefver i en i
bägge ändarna öppen hylsa, som den bär med sig, och
gör stor skada på yllevaror och pälsverk. Tapetmalen,
Tinea (Trichophaga) ta-petzella, har hufvudet med hvit
behåring, fram-vingarna i inre hälften mörkbruna, med
violett skimmer, i yttre delen gulhvita med mindre grå
fläckar, särskildt i spetsen, bakvingarna gråaktiga;
vingbredden 15-18 mm. Larven liknar pälsmalens till
utseendet, men lefver icke inom en transportabel
hylsa, utan spinner långa, öfvertäckta, rör-formiga
sansar; den af röret täckta delen af fållar
eiler ylleväfnåder gnages af larven. Arten gör skada
liksom den föregående, men är hos oss mindre allmän
än denna. Gula klädesmalen, Tine-ola biselliella,
saknar maxillarpalper, har glänsande ockragula
framvingar och gråaktiga bakvingar; vingbredden
12-14 mm. Den gör hvarken hylsor eller rör, men
uppträder som skadedjur liksom de föregående. - Mot
de nu nämnda arterna, som ofta sammanblandas under
den gemensamma benämningen klädesmal eller pälsmal,
rekommenderas flitig piskning och borstning af
kläder och möbler under våren och försommaren samt
de väl rengjorda klädernas förvaring i täta kistor
eller väl tillstängda skåp och garderober under den
varma årstiden, ev. med starkt luktande ämnen, såsom
kamfer, naftalin o. d. Möbeltyg kunna impregneras med
vissa lösningar ("maltinkturer"), som utan att skada
färgen göra väfnåden oaptitlig för mallarverna. - En
annan art, kor n m alen (se d. o.), lefver af säd i
spannmålsmagasin. Körsbärsmalen, k å l m a l e n och
rönnbärsmalen (se dessa ord) uppträda som skadedjur
i trädgårdarna, den senare på äpplen. Kumminmalen,
Depres-saria nervösa (jfr Landtbrukets skadeinsekter,
pl. 2, fig. 10), uppträder stundom som skadedjur
på kumminörten, men har ej låtit tala om sig hos
oss. Till ett särskildt släkte, spinn-målar, höra
flera arter, hvars larver lefva i sällskap inom
gemensam inspinning på åtskilliga löf-träd, särskildt
hägg, slån och benved (se Spinn-målar). Bland öfriga
för de trädartade växterna skadliga malarter märkes
l ä r k m a l e n, Coleo-phora laricella, hvars larv
angriper lärkträdets barr. Som ung minerar larven
i ett barr, som äldre kryper den fritt omkring på
barren, om-gifven med en af ytterhuden från ett eller
ett par barr bildad hylsa. Med hufvudet och främre
delen af kroppen intränger nu larven i friska barr,
som delvis urätas, hvarvid de först anta hvit färg,
sedan gulna och torka. - (Beträffande hit gjorda
hänvisning från Fjädermalen se Fjäder-mött.)
G. G.
Malgaigne [-gä’nj], Joseph Francois, fransk kirurg,
f. 14 febr. 1806 i Charmes-sur-Moselle (Vosges),
d. 17 okt. 1865, blef med. doktor 1831, tjänstgjorde
s. å. som divisionsläkare vid polska nationaiarmén,
blef 1835 professeur agrégé och 1850 professor i
kirurgi i Paris. M. var en af Frankrikes utmärktaste
kirurger och en af parisfakultetens mest ansedda
lärare. Skrifter: Manual de médecine opératoire
(1834), Traité d’anatomie chirurgicale et de chirurgie
expérimentale (2 bd, 1838), Traité des fractures et
des luxations (2 bd, 1842-55). Därjämte utgaf han
Ambroise Pa-rés "Oeuvres complétes" (3 bd, 1840) samt
redigerade 1843-55 "Journal de chirurgie". K. T-dt.
Malga^ch. Se Målagas(i).
Malgesanda, socken. Se Malexander.
Malghera [-gera], fort i Venezias laguner, bildar
brohufvudet för järnvägsbron emellan fastlandet
och staden Venezia. 1848 föll M. i de upproriske
venezianernas händer, men inneslöts 18 juni af
österrikarna samt belägrades från 25 april 1849 och
utrymdes af försvararna 26 maj efter en i 72 timmar
ihållande beskjutning. (L. W:sonM.)
Malgomajlandet, kronopark i Vilhelmina socken och
revir, "Västerbottens län, afsattes af öfverlopps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
