- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
561-562

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majanthemum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

561

Majanthemum-Majestätsbref

5G2

i

af styrka, jämte kraftigt lifsverk och harmonisk
fönsteranordning en på samma gång så mäktig och så
skön verkan åstadkommits, hvarvid dock må märkas,
att till palatsets skönhet ej litet bidrager
den senare i tiden af Cronaca anbragta stora
hufvud-gesimsen. - Äfven som porträttmodellör var
M. en af ungrenässansens yppersta konstnärer. Utom
den ofvannämnda, med yttersta noggrannhet i
detaljskildringen utförda bysten af Mellini finner
man i Florens’ dom porträttbyster af Giotto och
en musiker Squarcialupo samt i Berlin en målad
terra-kottabyst af Filippo Strozzi. - M., hvars
statyer, oaktadt all ädelhet och skönhet i uttrycket,
sakna verklig frihet i hållningen, var däremot i
dekorationen en af renässansens allra yppersta män,
outtömlig i motiv samt med ett skönhetssinne och
en stilkänsla, hvari han ej öfverträffas af någon.
C. R. N.*

Maja’nthemum Wigg., _

Ekorrbär, bot., ett \ "


till fam. Liliacece, un- j derfam. Asparagoidece j
hörande örtsläkte, som af Linné sammanfördes med
Convallaria, men afviker från detta släkte genom
fyrdelad blomkalk och 4 ståndare. Släktets enda art,
den lilla täcka M. bifolium L., som har två hjärt-lika
stjälkblad och de små, hvita, välluktande blommorna
samlade i en upprätt klase i stjälkspetsen, växer
allmänt i Sveriges skogar, upp till Lappland. Bären
bli vid mognaden röda. Den smala, krypande rotstocken
jämte örtståndet, radix et herba unifolii, användes
förr som svettdrifvande medel. O. T. S. (G. L-m.)

Majbagge, zool. Se Meloidæ. - Om den till Majbagge
hänvisade bilusen se Lusflugor.

Majblomman (Första-majblomman), en liten konstgjord
blomma af olika färg för olika år att fästa på
dräkten. Den säljes sedan 1907 l maj och närmaste
dagar, och inkomsten användes för tuberkulosens
bekämpande. Fru B e d a Hallberg! Göteborg har äran
af idén, som vunnit anklang äfven i Finland, Norge,
Danmark, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike,
Ryssland och Schweiz. I Sverige bildades 1908
Första-maj-blommans riksförbund, som dec. 1911 hade
360 lokalkommittéer, hade s. å. sålt 2,044,855 blommor
med 201,300 kr. i behållning och tills. åren 1908-12
9,i mill. blommor. Under de fem åren har på detta
sätt samlats 866,104 kr. Hvarje lokalkommitté får
själf, för det samhälles räkning, där den bildats,
förfoga öfver medlen. 1912 ha för ändamålet
af kommittéerna sålts vykort af Carl Larsson.
J. C.

Majbrud. Se M a j.

CD

Majanthemum bifolium. l örten i blomning, 2
fruktställning (om hösten), 3 blomma, 4 bär i
längdsnitt.

Majbräken, bot., namn på Athyrium filix jemina.

Majébashi (Mayebashi), stad. Se Maebashi.

Maje’lla, bergparti i Abruzzerna i italienska
prov. Chieti, mellan Pescaras och Sangros dalar,
når i Monte Amaro 2,795 m. höjd. J- F. N.

Majenforsen, vattenfall i Lagan (se d. o.).

Maje’sta. Se M a i a 2.

Maje’stas, lat., öfverhöghet, maktfullkomlighet,
majestät (se d. o.), i forntiden särskildt om
det romerska folkets (den romerska statens) högsta
maktfullkomlighet, m. populi romani. Att kränka denna
(minnere maiestatem populi romani) betraktades som
ett svårt brott, som strängt beifrades; dit hörde icke
blott angrepp mot folkfriheten och folkets höghetsrätt
i egentlig mening, utan i allmänhet hvarje handling,
som kunde betraktas som farlig för statens yttre
eller inre säkerhet, särskildt af öfverhetspersoner,
t. ex. vanärande kapitulation med en fiende,
uppmaning till uppror, kränkande af tribunernas
eller andra ämbetsmäns personer eller ämbetsåtgärder
o. s. v. Under kejsartiden, särskildt från Tiberius,
öfverflyttades begreppet på kejsarens person och
maktställning; som majestätsförbrytelse beifrades
af misstänksamma kejsare äfven helt obetydliga
förseelser, hvarjämte de vanliga rättegångsformerna
ofta åsidosattes; angifvarna (delatores), lockade
af belöningarna (en del af den dömdes egendom),
skaffade sig ofta på detta lumpna sätt såväl
förmögenhet som högre samhällsställning. Kejsare
af ädlare karaktär, Ti-tus, Trajanus o. a.,
förbjödo majestätsprocesser, som emellertid ofta
återupptogos af efterträdaren och öfver hufvud taget
under de förhållanden, som despotismen skapat,
visade sig hart när omöjliga att af skaffa.
H. Sgn.

Majestät (af majefstas, se d. o.), ett ord, som
nyttjas om allt sublimt, t. ex. då man talar om
Guds majestät, hafvets majestät o. s. v. Särskildt
begagnas det om dens värdighet, som har rätt att
härska. Om majestätsbegreppet i det forna Rom se M
a j e s t a s. De tysk-romerske kejsarna, som ansågo
sig som csesarernas arftagare, buro titeln majestät;
och ehuru äfven konungar, först de normandiske på
Sicilien (1100-talet), tillade sig denna benämning,
ansågs den dock rättsligen tillkomma endast
kejsarna. Men Frans I (1515-47) af Frankrike ville
ej heller i detta hänseende stå tillbaka för sin
rival, kejsar Karl V, utan antog majestätstiteln. I
England var Henrik VIII (1509-47) den förste konung,
som tillade sig namnet majestät; i Sverige var det
Erik XIV, i Danmark-Norge Fredrik I. Dock användes
äfven sedan andra titlar. Numera bära alla kejsare
och konungar -. äfven om de upphört att regera -
liksom deras gemåler titeln majestät. Från titeln
bör man emellertid skilja saken: faktiskt har hvarje
stats öfverhufvud majestät för sin person, och hvarje
förgripelse mot detta är majestätsbrott (se d. o.)_.
J- c-

Majestätisk (se Majestät), upphöjd, sublim, stor
och praktfull, full af värdighet, konungslig,
drottninglik.

Majestätsbref (ty. majestätsbrief), benämning på
tysk-romerska kejsarurkurider, som tillförsäkrade
undersåtarna fri- och rättigheter. Mest bekant är
kejsar Rudolf II:s majestätsbref af 11 juli 1609,
som gaf Böhmens protestantiska ständer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free