Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mairet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Maitland-Maittaire
553
1787 bemärkt som mcdlom af anklagelsekommissionen
mot Warren Hastings. 1790-96 var M. en af de skotske
peerernas representanter i öfverhuset, t?ladft där mot
krig med Frankrike och mot de af rädsla för iranska
revolutionen vidtagna inskränkningarna i församlings-
och tryckfrihet m. m. Han var äfven en af stiftarna
af den utaf revolu-tionsidéerua påverkade föreningen
Friends of the people (1792). Då Fox 1806 kom till
makten, blef M. brittisk peer (baron Lauderdale)
och som stor-sigillbevarare för Skottland medlem af
ministären, men han afgick i mars 1807. Sedan verkade
han som chef för öfverhusets skotska whiglorder,
men öfvergick småningom till alltmer utpräglad
tory-åskådning, understödde 1821 regeringen vid
skilsmässoprocessen mot drottning Karolina och sökte
1831-32 lidelsefullt motverka parlamentsreformens
genomförande. M. författade bl. a. Inquiry into the
natur e and origin of public wealth (1804). Den
konservative statsmannen A. J. Balfour är hans
dottersons son. l-5. V. S-g.
Maitland [méYttond], Frederic William, engelsk
rättshistoriker, f. 28 maj 1850, d. 19 dec. 1906,
professor i Cambridge 1888, utgaf bl. a. Ju-stice
and police (1885; 2:a uppl. 1893), Bracton’s note
book (1887), Domesday book and beyond (1897),
English law and the renaissance (1901) samt (tills,
med F. Pollock) History of english law before
the time of Edward I (1895; 2:a uppl. 1899).
C. G. B j.
Maitrank [ma;jtra^k] 1. M a i b o w l e, ty., en
redan på 800-talet omnämnd dryck, beredd af lätt vin,
helst mosel, som tillsättes med socker och får stå
och dra på strax före blomningen insamlade exemplar
af Asperula odorata (se Asp er u l a).
Mäiträyanisamhitä, en till den s. k. Svarta Yajurveda
(se bd XII, sp. 535) hörande recension af nämnda
vediska text. Den är liksom i allmänhet de texter,
som höra till nämnda textgrupp, så komponerad,
att de särskilda offerformlerna åtföljas af därtill
anknuten brähmana-text. Den har sitt namn efter den
sekt eller skola, som kallar sig Mäiträyamya, hvaraf
Mänava, inom hvars krets Manus lagbok uppstått,
är en underafdel-ning. Den torde snarast ha varit
lokaliserad till västra och sydvästra Indien. Den
är utg. af L. v. Schröder, "Die Mäiträyanisamhitä"
(1881-86). Jfr om texthistorien o. s. v. inledningen
till denna upplaga samt L. v. Schröder "Das Käthakam
und die Mäiträyanisaihhitä" (i "Sitzungsberichte
der Berliner Akademie der wissenschaften",
1879). - Härtill ansluter sig Mäitri- eller
Maiträyani-Upanisad, utg. och öfv. af Cowell
(i "Biblio-theca Indica") och öfv. af Deussen
(i "Sechzig Upanishads des Veda", 1897).
K. F. J.
Mastre [mätr], fr. (af lat. magifster, se d. o.),
herre, härskare, husbonde, lärare, mästare;
i Frankrike titel för advokater och notarier
(skrifvet Me). - M. de conférences [-do kåferä’s],
lärare, som i fakultet eller högre specialskola
leder vetenskapliga diskussionsöfningar. - M. cThötel
[-dåte’1], hof mästare. - M. de plaisir [-do pläsir],
ett utom Frankrike brukligt uttryck för anordnare och
ledare af sällskaplig förströelse. - M. des r e-quétes
[-dä rökat], fr., ämbetsman, som inför Conseil d’état
föredrager dit inkomna ärenden och uppsätter besluten;
föredragande. Före revolutio-
nen häda ämbetsmän med denna titel vida mer omfattande
befogenheter, bl. a. en viss jurisdik-tionsräit. -
Maitresse [mäträ’s], fr., härskarinna, älskarinna; som
lånord i sv., mätress, har ordet, oafsedt historiska
förhållanden, bet. frilla, hålldam; maitresse en titre
1. m. déclarée, under den gamla franska monarkiens tid
benämning på den konungens älskarinna, som offentligt
förde titeln m. du roi.
Maitre d’hötelsås [mätr dåte’1-; se Maltre], kokk.,
göres af maitre d’hötelsmör (smör, hackad persilja,
citronsaft och peppar) med vatten (hvit sås) eller
köttjus o. s. v. (brun sås).
Maitre Roux [mätr ro]. Se Rosso.
Maitresse [mäträ’s]. Se Maitre.
Mäitreya. 1. En bramansk rsi, vis, som uppträder
speciellt i Visnu- och Bhägavata-Puräna. - 2. En af
den nuv. världsålderns Buddha’er. Enligt buddismen
uppdelas världsförloppet i perioder 1. världsåldrar
(kalpa), med eller utan en eller flera Buddha’er
1. frälsare. Vår kalpa skall komma att ega fem,
hvaraf Siddhärtha Buddha (buddismens stiftare) är
den fjärde och Mäitreya (päli Metteyya), på hvilken
buddisterna vänta som judarna på Messias, skall bli
den femte. Han skall uppträda om 3,000 år och inleda
en ny era (tid-räkning) ; nu har han sin tillvaro som
Bodhisattva (tillkommande Buddha, Buddhaväsen). Först
namnes M. i en skrift "Digha Nikäya" tillhörande
päiikanon; sedan förekommer den icke förrän i
sanskritskrifter vid tiden omkr. och kort e. Kr. f.,
härstammande från de nordlige buddisternas krets och
i synnerhet inom den af Nägärjuna utformade riktning,
som kallas Mahäyäna (se bd IV, sp. 510). M:s där
framställda lefnadslopp är base-radt på den historiske
Buddhas. Sedan systematiserades läran äfven inom
den sydliga buddismen i ett päliverk från 500-talet
med titel Anägatavamsa ("den ännu ej komnes släkt"),
hvari beskrifves den framtida gyllene tidsålder, då
M. skall som konung återställa den ursprungliga heliga
salighets-läran. Se "Digha Nikäya" (Garpenters uppl.,
1908, vol. III), "Anägatavamsa" (Minayeffs uppl., i
"Journal of the Pali text society", 1886) och "Watters
ön Yuan Chwang" (utg. af Rh. Davids och Bushell,
1904-05). K. F. J.
Maitrise [matris], fr. (af maitre, mästare),
mus., benämning på de kör- 1. musikskolor,
som i Frankrike alltifrån renässanstiden och
till franska revolutionen voro inrättade vid alla
ansenligare kyrkor. Lärjungarna vistades i gemensamt
pensionat och undervisades utom i musik äfven i
andra läroämnen. Föreståndare var en maitre de
chapelle (kapellmästare). Maitriserna, som voro de
hufvud-sakliga musikskolorna i riket och inbördes
föranstaltade lifliga kompositionstäflingar,
undertrycktes 1791 samt ersattes af det 1794
inrättade konserva-toriet i Paris, men åtskilliga
återupprättades från början af 1800-talet, och
6 maitriser åtnjuta alltjämt statsunderstöd.
E. F-t.
Maitsuru. Se M a i d z u r u.
Maittaire [matar], Michel, fransk filolog och
bibliograf, f. 1668, d. 1747, utvandrade vid
nante-siska ediktets upphäfvande (1685) med sina
föräldrar till England samt lefde från 1695 som lärare
i London. Han utgaf bl. a. en mängd latinska auktorer
samt de bibliografiska arbetena Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
