Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magdalenahemmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mage
tämligen tunna vägg (2-3 mm.) är sammansatt af fyra
olika, på hvarandra hvilande skikt, nämligen 1)
ytterst bukhinnan (lat. serosa; se fig. 11,4),
därinnanför 2) en muskelhinna (lat. tunica mus-
Fig. II. Tvärsnitt af rnngvitggen. efter
inikrofotografi af författaren. (Nära ;V/u ggr nät.
storl.)
cularis; se fig. 11,3), 3) innerst en slemhinna
(lat. membrana mucosa; se fig. 11,1) samt 4)
ett bind-väfslager (lat. membrana submucosa-,
se fig. 11,2), som förbinder slemhinnan med
muskelhinnan. Inom pylorusdelen är hos människan
muskelhinnan tydligt delad i två skikt, nämligen
ett inre ringskikt och ett yttre och svagare
längsskikt. Inom magens öfriga regioner är
anordningen af muskulaturen mera oregelbunden och
komplicerad. Inom portvalveln är ringmuskellagret
starkt förtjcckadt
Fig. III. Tvärsnitt af iTiagslernhhman, efter
mikrofotografi af författaren. (:J7 ggr
nät. storl.) 4 submucosa
(sphincter pylori). Slemhinnans (fig. III) yta
ut-klädes af ett enkelt lager slemproducerande
epitel-celler (se fig. 111,5; vid l å samma fig. är
ett slemlager på magslemhinnans insida). Detta
ytcpitel bildar på magens hela insida tätt bredvid
hvarandra stående trattlika gropar 1. kryptor,
joveolw gastricce
(fig. 111,2), i hvilkas botten utmynna
slangliknande körtlar (lat. glandulce gastricce;
se fig. 111,3). Dessa magkörtlars byggnad och
fysiologiska betydelse äro olika inom olika
regioner eller zoner af manslem-hinnan. Inom
kardiadelen afsöndra körtlarna slem och
ett amylolytiskt (stärkelse sönderdelande)
förment. Magkroppens och magbottriens körtlar
bilda saltsyra och pepsin (ett proteolytiskt,
d. v. s. ägg-hvita omvandlande, ferment); och
pylorusdelens körtlar producera slem samt, ehuru
i relativt ringa mängd, äfvenledes pepsin. Dessa
afsöndringar jämte lipas (fottsönderdelande ämne)
utgöra m a g s a f-t e n s (se d. o.) specifika
beståndsdelar. -Magslem-hinnan är synnerligen
rikligt försedd med täta nät af blodkapillärer;
särskildt gäller detta magkrop-pen och magbcttnen, där
saltsyra afges. För saltsyreberedningen hämta nämligen
körtelcellerna klo-riderna från blodet. - Den lefvande
protoplas-man kan icke digereras eller sönderdelas
af mag-saftens ägghvitelösande substanser, hvarför
mag-slemhinnan under fullt lifskraftigt tillstånd
undsår sjitlfdigestion genom magsaften. Nedsättes
eller häfves däremot vitaliteten på något ställe
af mag-
Fig. IV. Snitt genom magvHgg med magsår, efter
mikro-fotografi af författaren, l slemhinnan,
2 bindväfslagret (submucosa), 3 niuskelhinnan.
(4,5 ggr nät. storl.)
slemhinnan (t. ex. genom rubbningar i slemhinnans
blodcirkulation och därmed i ämnesomsättningen),
så kunna denna och ei sällan äfven underliggande
väfnader hemfalla till magsaftens di-gererande,
upplösande inverkan. Ett ’ rpM<jsår’’ uppstår,
ofta åtföljdt af blodkräkningar, till följd
af de sönderfrätta blodkärlen inom det angripna
slemhinnepartiet. Mikrofotografien fig. IV återger
ett snitt genom ett sådant magsår från människa. Det
kraterformigt sönderfrätta stället af magväg-gen har
här gripit öfver äfven på muskelhinnan. 2. Zool. Hos
några af de lägsta ryggradsdjuren (lansettfisken,
rundmunnarna, lungfiskarna, flera benfiskar
o. a.) företer visserligen tarmkanalens främre
afdelning mellan matstrupe och gallgångens
inmynningsställe i så måtto en differentiering, att
den är mer eller mindre utvidgad; som emellertid denna
utvidgade dels slemhinna ej är försedd med de för
magsäcken i egentlig mening kännetecknande körtlarna,
kan densamma ej betraktas som fullt likvärdig med
högre formers magsäck. Andra fiskar (hajar, ganoider
och flertalet benfiskar) ega en verklig magsäck,
hvilken är antingen mer eller mindre långsträckt
eller ock U-formigt krökt, så att de båda skänklarna
motsvara den ena kardia-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
