Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madeira ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
407
Madeley-Madhava
408
rike, i Loire-området, i sydöstra delen af Seinedalen,
i Auvergne, i östra gränstrakterna och annorstädes,
finnes madeleinekulturen representerad. I Italien
förekommer den ej alls, däremot i Schweiz
(Kesslerloch vid Thayngen, Schweizersbild),
Belgien (Goyet, Furfooz), England (Kentgrottan
i Devonshire, Creswellgrottorna i Derbyshire),
Syd-Tyskland (Schussenried, Wildscheuer), Österrike
(Gudenus-grottan vid Krems, Kulna, Byciskala,
Kostelik i Mähren), i Ryska Polen (Maszycka-grottan
nära Krakau). Rika fynd af madeleinekultur ha på
sista tiden gjorts äfven i Spanien. Jfr Stenåldern.
T. J. A.
Madeley [mā’dli], township (kommun) i Shropshire
(England), ligger längs Severn och omfattar orterna
M., Coalbrookdale, Ironbridge och Coalport med
sammanlagdt 8,442 inv. (1901). Stenkolsgrufvor,
järnverk, porslinsfabriker m. m. (J. F. N.)
Madelonnettes [madlånä’t], fr. Se
Magdalenanunnor.
Mademoiselle [madmωasä’l; af ma, min, och demoiselle,
se d. o.], fr., förkortadt Mlle, plur. mesdemoiselles
[mädmωasä’l], i Frankrike fordom titel för ett gift,
oadligt frutimmer, sedermera och ännu för ett ogift
fruntimmer i allmänhet. Användt ensamt, betecknade
ordet på bourbonernas tid monsieurs (konungens äldste
broders) äldsta dotter och därjämte den första
prinsessan af blodet, så länge hon var ogift. Jfr
Mamsell.
Mademoiselle, La grande [la grãd madmωasä’l],
benämning på Anne Marie d’Orléans, hertiginna
af Montpensier, dotter till Ludvig XIII:s broder,
hertig Gaston af Orléans. Se Montpensier.
Madera. Se Madeiravin.
Maderanerthal, sidodal från höger till Reuss i
schweiziska kantonen Uri, sträcker sig med 12
km. längd från Hüfiglaciären i västlig riktning
till Amsteg vid Gotthardsbanan, där Kärstelenbach
l. Maderaner Reuss mynnar ut i Reuss. Det är en
pittoresk dal, innesluten af höga berg (i n. Stora
och Lilla Ruchen, Stora och Lilla Windgälle,
i s. Düssistock, Oberalpstock, Weitenalpstock
och Bristenstock), och besökes mycket af turister.
(J. F. N.)
Madérna, Carlo, italiensk arkitekt, f. 1556 i
Lombardiet, d. 1629 i Rom, studerade under sin
släkting Fontana i Rom. Af påfven Paul V erhöll han
1605 uppdrag att fortsätta utförandet af Peterskyrkan,
hvarvid han afvek från Michel-angelos plan att göra
den till en centralkyrka och i stället drog ut dess
långhus till den sträckning det nu har. Därigenom
åstadkoms ett perspektiv i det inre, som ej var
beräknadt från början och hvari kupolens verkan ej kom
till sin rätt. Detsamma blef förhållandet i det yttre,
där den af M. i två våningar anlagda fasaden skymmer
kupolen, utan att stå i fullt organisk förbindelse
med den bakom liggande kyrkan och utan att, oaktadt
sina kolossala former, göra något stort intryck. Men
den innanför fasaden liggande väldiga försalen är
ett mästerverk af M., imponerande genom sin storlek
(öfver 200 m. lång) och genom sitt vac" ra perspektiv,
en af Roms bästa moderna byggnade^. Dessutom utförde
han kyrkan Andrea della Valle och flera andra mindre
kyrkor i Rom
samt var verksam vid utförandet af flera romerska
palats, såsom Pål. Barberini och Pål. Mattet.
C. R. N.»
Madérna, S t e f a n o, italiensk bildhuggare från
Lombardiet, f. 1571, d. 1636 i Rom. Hans främsta
arbete är marmorbilden af S. Cecilia som död, där
han förstått att förläna döden ett ljuft
Den heliga Cecilia som död, marmorbild af S. Madérna.
och gripande behag (i helgonets
basilika i Rom. Se fig.].
C. E. K.»
Madero, Francisco J., president i Mexico, tillhör
en urspr, judisk släkt, som i senare hälften af
1500-talet från Portugal utvandrade till Mexico och
där antog kristendomen. Släkten eger stora rikedomar
(jordagods, bly- och silfvergrufvor o. s. v.) i norra
Mexico, där dess inflytelserika ställning grundlagts
af M:s fader, Evaristo M. (d. 1911), som var bankir i
Monterey och en tid guvernör i staten Coahuila samt
efter Maximilians korta mexikanska kejsartid drog
ofantlig ekonomisk fördel af jordkonfiskeringarna från
dennes anhängare. M., som fått en vårdad uppfostran i
Kalifornien och Paris, framsköts i april 1910 af sin
släkt som presidentkandidat mot Diaz, men arresterades
under en skenfager förevändning kort före valet och
fick vid detta (juni s. å.) endast ett obetydligt
antal röster. Ställd på fri fot mot borgen, flydde
han i nov. undan en anklagelse för uppvigling till
Förenta staterna, men återkom våren 1911 och ställdes
i spetsen för det i norra Mexico under tiden utbrutna
upproret. Sedan Diaz efter revolutionärernas intagande
af staden Juarez (8 maj) nedlagt presidentvärdigheten
(25 maj), framträdde M. som presidentkandidat, valdes
2 okt. till president och tillträdde sitt ämbete 5
okt. Han uppges vara en man med svärmisk läggning och
förnämligast redskap för handlingskraftigare personer
i sin omgifning, särskildt för brodern Gustavo
A. M., som var upprorets organisatör och skaffade
nödigt understöd i Förenta staterna. M. har våren
1912 haft att kämpa mot ett nytt farligt uppror,
som hotat störta den nya regeringen. Jfr Mexico
(Historia). V. S-g.
Madesjö, socken i Kalmar län, Södra Möre härad. 30,096
har. 7,850 inv. (1911), hvaraf 1,965 i den inom
socknen belägna köpingen Nybro, som utgör egen
kommun. M. bildar med Örsjö ett pastorat i Kalmar
stift, Södra Möre kontrakt. Från M. skall framdeles
utbrytas en annexförsamling, benämnd Viktoria.
Mādhava l. Mādhavācārya, som med orätt
identifierats med den omkr. ett århundrade tidigare
lefvande religionsstiftaren Madhvācārya
(se Mādhvasekten), härstammade från Tuluva och var
förste minister hos konung Vira Bukka I i Vijayanagara
(1350–79) och broder till den vid samme konungs hof
verkande lärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
