Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mackensen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdag bidrog M. verksamt till att tillförsäkra
ständerna rätten att med obundna händer uppgöra
konstitutionen, innan riksföreståndaren, hertig
Karl, erhöllo kronan, och framstod därjämte som en
af det "gustavianska" partiets hufvudmän. Men det
var icke på politikens fält, som M. skulle utföra
sin egentliga lifsgärning. Sedan han nämligen 1782,
efter en morbroder, ärft det stora godset Svaneholm,
i Skurups socken af Malmöhus län, satte han som sitt
mål att grundligt förbättra det bedröfliga tillstånd,
som rådde där, likasom i allmänhet vid de skånska
herrgårdarna. Med omedelbart inhämtad kännedom
om landtbruket i England, Skottland och Holland
gick M. till sitt värf. Det för underhafvandenas
såväl ekonomi som moraliska själfkänsla fördärfliga
hofverisystemet afskaffades, godsets egor, hvilka
på M:s tid utgjordes af 51 1/4 mtl, med en sammanlagd
jordrymd af 3,400 har, underkastades enskifte, och
jordens häfdande medelst växelbruk föreskrefs. Från
1783 till 1786 enskiftades sålunda 36 1/2 mtl,
hvaraf bildades 73 arrendegårdar. Bönderna,
som förut bott tillsammans i fyra stora byar,
måste utflytta till de för hvarje åbo uppförda nya
lägenheterna. Det var den första jord i riket, som
enskiftades. Arrendena skulle betalas icke i säd -
uteslutande sädesproduktion borde motarbetas -, än
mindre i dagsverken och körslor, utan i penningafgift,
hvilken dock till en början sattes mycket låg. Trots
sina egna landbönders samt de skånske jorddrottarnas
allmänna misstro till företagets framgång fullföljde
M. sin plan med oförtröttad energi, ehuru till
en början under stora uppoffringar. Äfven själfva
hufvudgårdens egor skiftades, och å en del däraf
anlades sex utgårdar, hvilka en tid brukades som
mönstergårdar för godsets underhafvande. Det nya
systemet visade efter hand de bästa verkningar:
i mån af arrendatorernas stigande välmåga kunde
arrendena höjas till skälig storlek, hvarefter de
bortlämnades på längre tid, t. o. m. på arrendators
lifstid. Och då 1785 endast 700 människor funnits på
godset, hvilka med möda kunde lifnära sig, hyste det
25 år senare inemot dubbelt så många personer, alla
i goda omständigheter. Äfven åt sina underhafvandes
intellektuella och moraliska uppfostran egnade M. stor
omsorg. Så t. ex. lät han inhämta närmare kännedom
om schweizaren Pestalozzis uppfostringsprinciper samt
tillämpa dem i två folkskolor, som han anlade och
underhöll. M:s förbättringar i landthushållningen
vunno omsider efterföljd på flera håll och hade
sin andel i tillkomsten af de strax i början af
1800-talet utfärdade allmänna författningarna
om enskiften. Han rönte ock slutligen flera
bevis på erkännande för sin gagnande verksamhet;
bl. a. blef han led. af Vet. akad. (1812) och
hedersled, af Landtbruksakad. (s. å.). Han var
den siste af sin ätt. En skrift, som M. författat
och påbjudit till efterrättelse å sin egendom,
Lärobok i landtbruket för Skurups socken, utgafs
från trycket 1844 (2:a uppl. 1845). - M:s broder
frih. Gustaf M., f. 1744, d. 1804, öfverste i armén
och kammarherre hos hertig Karl af Södermanland,
delade M:s politiska tänkesätt och var den förste,
som följde föredömet af hans landthushållning.
(L. S.)
Maclear [mǝkliǝ’], sir Thomas, engelsk
astronom, f. 17 mars 1794 i Tyrone, Irland,
d. 14 juli 1879, var först läkare och egnade sig
därefter åt astronomien. Sedan han under några år
varit sysselsatt med astronomiska observationer på
ett litet honom tillhörigt privatobservatorium i
Biggleswade, var han 1834-70 Hendersons efterträdare
som "astronomer royal" och direktor för observatoriet
i Kapstaden. Han utförde där omfattande geodetiska
arbeten, fixstjärnobservationer (bl. a. bestämningar
af fixstjärnparallaxer), observationer af
ett flertal kometer och af planeterna Uranus,
Neptunus och Mars m. m. Större delen af dessa
arbeten är offentliggjord i Royal astronomical
societys "Memoirs" och "Monthly notices".
B-d.
Macleod [mǝklau’d], lord. Se Mackenzie, John, sp. 371.
Macleod [mǝklau’d], Norman, skotsk prästman, f. 1812,
d. 1872, blef 1838 präst i en skotsk församling
(i Ayrshire), verkade sedan 1851 i Glasgow samt
utnämndes 1857 till hofpredikant. Han utöfvade
ett starkt religiöst inflytande i Skottland,
bl. a. genom den af honom sedan 1860 utgifna
månadsskriften "Good words", och var outtröttlig
i kyrkligt social verksamhet. M:s Reminiscences
of a highland parish (1867) anses vara hans bästa
arbete. Jfr D. Macleod, "Memoir of Norman M." (1876).
V.S-g.
Macleod [mǝklau’d], Henry Dunning, brittisk
nationalekonom, f. 1821 i Edinburgh, d. 1902
i London, blef advokat, men egnade sig en tid
åt bankverksamhet och sedermera h. o. h. åt
nationalekonomiskt skriftställeri. Särskildt
verksam som författare på kredit- och bankväsendets
område, tilldrog han sig uppmärksamhet genom sin
teori, att krediten bildade ett nytt kapital och
sålunda utgjorde en själfständig produktionsfaktor
(penningen vore ett positivt, krediten ett negativt
kapital). Denna teori har skarpt kritiserats af
bl. a. Knies och Bohm von Bawerk. M. införde 1858 i
den nationalekonomiska litteraturen termen "Greshams
lag" (se d. o.). Nationalekonomien var för M. läran
om bytet, och efterfrågan utgjorde värdets "orsak
och källa". Mot den klassiska skolans uppfattning om
värdets förhållande till produktionskostnaderna gjorde
han redan före 1870 invändningar, som i viss mån
anteciperade en senare framförd kritik. Af M:s arbeten
märkas The theory and practice of banking (1856; 5:e
uppl. 1893), Elements of political economy (1858;
3:e uppl., Elements of economics, 2 bd, 1886), The
theory of credit (2 bd, 1889, 3:e uppl., l bd, 1898)
och History of economics (1896). Af hans lofvande
Dictionary of political economy utkom endast en volym
(A-C, 1863). E. H. T.
Macleod [mǝklau’d], Fiona. Se Sharp, William.
Maclise [mǝkli’s], Daniel, engelsk målare, f. 1811 i
Cork på Irland, d. 1870, studerade i sin födelsestad
och vid akademien i London och uppträdde äfven
som tecknare och poet. Han vann 1831 medalj för
Herkules vid skiljevägen och blef högt ansedd af
sina samtida under en långvarig, oförtröttad och
mångsidig verksamhet. Han målade historiska ämnen,
äfven väggtaflor, såsom Blüchers och Wellingtons möte
vid Waterloo och Nelsons död, romantiska genrebilder,
scener ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
