Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mac Carthy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Mac Carthy-Mac Clellan
342
ningar från Caldorön, The early life of Shelley
(1872) m. m.
Mac Carthy, vanligen M’Carthy [mokä’thi]. 1. J us
t in M., irländsk historiker, romanförfattare och
politiker, f. 22 nov. 1830 i Cork, egnade sig redan
1848 åt tidningsmannabanan och har i London 1848 -68
utgett "Morning står" samt från 1870 under många år
varit politisk medarbetare i "Daily news". M. vann
stor popularitet genom sina humoristiska romaner,
bl. a. The u-aterdale neigh-bours (1867), Dear lady
Disdain (1875; "Lilla hennes nåd", 1883) och Donna
Quixote (1879; sv. öfv. 1883) samt de historiska
skildringarna A history of our own times (4 bd,
1878-80; ej mindre än 13 uppl. inom
2 år, del 5 utkom 1897; 1-4 i svensk
öfv., ^Englands historia i våra dagar", 2 bd,
1887), History of the jour Georges (1884-1901;
i samarbete med sonen Justin Huntly M., se
nedan) och The reign oj queen Anne (1902). M.
har vidare skrifvit biografier öfver sir Robert Peel
(1891), Leo XIII (1896) och W. E. Gladstone (1898),
memoar-verket Reminiscences (2 bd, 1899) och The
story of an irishman (1904). Han var 1879-1930
medlem af underhuset, först som home-rule-vänlig
liberal, sedan som nationalist, och var
1890-96 nominell ledare af dun antiparnellitiska
gruppen. - 2. Justin Huntly M., den
föregåendes son, irländsk skriftställare,
f. 1860, var 1884-92 medlem af underhuset och
har författat ett stort antal romaner, dikter,
skådespel, populärhistoriska arbeten och politiska
agitationsskrifter. Dessutom har han utgett en
poetisk öfv. af Örnar Khayyams "Rubaiyat" (1889).
1-2. V. S–.
Måcchia [ma’kia], it., svårgenomtränglig småskog. Se
Italien, sp. 1028.
Macchiavelli [makiave’lli]. Se Machiavelli.
Mac Ciean [mokl^n], Frank, engelsk astronom, f. 13
nov. 1837 i Belfast, medlem af Solar .physics
committee i London, har utfört värdefulla arbeten
öfver absorptionslinjerna i solens och fix-stjärnornas
spektra och bl. a. påvisat tillvaron af syre i vissa
stjärnors atmosfärer. Ii-d.
Mac Clellan, eg. Mc Clellan [mokle’ln], George
Brinton, nordamerikansk general, f.
3 dec. 1S26 i Philadelphia, d. 29 okt.
1885 i Orange, New Jersey, blef 1846 officer
vid ingenjörkåren och 1847 kapten efter
tappert deltagande i mexikanska kriget.
Han deltog 1855 i en till Europa sänd
militär studiekommission, hvarunder han bevistade
Sevastopols belägring, och afgaf öfver resan
en rapport, The armies of Europé (1861).
M. förflyttades 1855 till kavalleriet, tog 1857
afsked och blef trafikdirektör för en järnväg. Vid
inbördeskrigets utbrott blef M. i mars 1861
generalmajor vid staten Ohios milis och
i maj generalmajor , i Förenta staternas
armé samt befälhafvare i Ohio-området.
Hans framgångar i
West Virginia bidrogo väsentligt; att bevara detta
område åt Unionen. Efter nordstatstruppernas nederlag
vid Bull Run (21 juli) blef M. i aug. befälhafvare
öfver Potomac-armén och i nov. general Scotts
efterträdare som öfverbefälhafvare öfver Unionens alla
arméer. M. visade sig som en utomordentligt skicklig
organisatör och soldatutbildare, men kom snart i
konflikt med regeringen i Washington och ådrog sig
de ledande politikernas ovilja genom sin långt drifna
försiktighet, när det gällde det ifrigt efterlängtade
framryckandet mot Richmond. Om detta fälttåg se
närmare Nordamerikanska inbördeskriget. M. fick
genast i början (mars 1862) sitt befäl inskränkt
till själfva Pctomac-armén och klagade bittert
öfver uteblifvet understöd. Öfverskattande fiendens
styrka, trängde han mycket sakta framåt uppför
York river, flyttade efter slaget vid Fair Oaks
(31 maj-l juni) skickligt sin bas till James river,
men måste retirera och blef i aug. befalld att
nedlägga befälet och låta sina trupper uppgå
i general Popes nybildade Virginia-armé. Efter
dennes nederlag i andra slaget vid Bull Run (29-30
aug.) sändes M. med alla tillgängliga trupper att
hejda den i Maryland inryckande Lee. Han vann vid
Antie-tam (16-17 sept.) en betydande framgång, men
lät Lee ohindrad retirera öfver Potomac. Regeringen i
Washington, som ogillade hans lama sätt att förfölja,
fråntog honom 7 nov. ånyo befälet, som gafs åt
general Burnside. Därefter deltog M. ej aktivt i
kriget. Han var fortfarande ytterst populär i armén
och uppställdes 1864 som demokratisk presidentkandidat
mot Lincoln, men besegrades af denne vid valet (8
nov.). M., som s. å. skildrat sin verksamhet under
kriget i Report ön the reorganization and campaigns
of the army of the Potomac (1864) och i sept. tagit
afsked ur arrnén, var till 1808 bosatt i Europa samt
efter hemkomsten 1870-72 öfveringenjör vid staden New
Yorks dock- och hamnbyggnader och 1878 -81 guvernör
i New Jersey. Hans själfbiografiska Mc Clellan’* own
story ut’jjafs med biografisk inledning af W. C. Prime
(1886). - M. var en god teoretisk strateg och ypperlig
organisatör samt visade sig i kritiska lägen som en
mästare i försvarets konst, men hans motvilja mot
offensivt initiativ och ständiga öfverskattning af
de mötande svårigheterna gjorde honom allt annat än
egnad för de anfallsoperationer det politiska läget
ansågs kräfva. Jfr J/T. Morse, "Lincoln" (2 bd, 1896),
Michie, "Life of general M." (1901), samt Rhodes,
"History of the United states from 1850", bd III-IV. -
M:s son, George Brinton M., f. 23 nov. 1865 i Dresden,
var först journalist i New York, blef 1892 advokat,
fick genom Tam-many halls inflytande flera viktiga
kommunala förtroendesysslor i New York, var 1895-1903
demokratisk kongressmedlem, valdes 1903 till mayor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
