Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lönereglering - Löneregleringsnämnd - Löneskala. Se Arbetslön, sp. 1357. - Lönestat. Se Lönereglering, sp. 268. - Lönetaxa. Se Arbetslön, sp. 1356. - Lönevinst. Se Lönereglering, sp. 270. - Löningsboställen. Se Beställningshemman och Löneboställen. - Löningshemman. Se Beställningshemman. - Lönn, Acer L., bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Löneregleringskommitté-Lönn
212
tillsatta löneregleringsnämnder fastställde K. M:t
för hvarje biskopsämbete lönereglering, hvilken
gäller tillsvidare, och därvid bestämdes tillika om
de förutvarande lönetillgångar, som borde skiljas från
biskopslönen. I den mån dessa indragna lönetillgångar
ej utgjordes af prebenden, hvilka försågos med egna
hyrkoherdar, skulle de ingå till Statskontoret för
att under titel biskopslöneregle-ringsjonden redovisas
och användas till jämnande af annan biskopslön eller
enligt K. M:ts bestämmande till af löneregleringen
nödvändiggjorda utgifter. För biskopen i Luleå är
lönen genom särskildt beslut 19u3 reglerad till 14,000
kr. Hvad åter öfriga prästerskapet angår, se Prästlön.
Äfven i fråga om läroverkslärarnas aflöning ha
särskilda förhållanden varit rådande. Intill 1850 voro
lärarbefattningarna exspektanstjänster, afsedda att
snart utbytas mot prästerliga beställningar. Sålunda
voro enligt 1686 års kyrkolag och 1723 års
prästerskapets privilegier lärare vid akademier,
gymnasier och skolor tillförsäkrade företräde vid
besättande af regala gäll och fingo 1724 rätt att
räkna dubbla prästerliga tjänsteår. På grund häraf
voro lärarnas löner i äldre tider mycket knappa -
af 1820 års skolrevision beräknades medellönen
för gymnasiernas lärare till 638 rdr b:ko och
för öfriga skollärare till 250 rdr b:ko - och
måste mångenstädes utfyllas medelst frivilliga
bidrag eller gåfvor af lärjungarna, ja äfven med
kollekter och matdagar. Endast de lektorer, som
tillika voro domkapitelsmedlemmar och i regel hade
prebendepastorat och stundom äfven ämbetsgårdar
e. d., voro skäligt aflönade. Sedan tid efter annan
smärre löneförbättringar egt rum, särskildt 1833,
togs 1849 ett viktigt steg genom den då fastställda
s. k. öfvergångsstaten, enligt hvilken lönerna, som
emellertid fortfarande likasom dittills ledo af stor
inbördes ojämnhet, ökades med omkr. 45 proc. Samtidigt
borttogos de dubbla prästerliga tjänsteåren. Yid
riksdagen 1856-58 antogs en normalstat, innebärande
dels en löneutjämning, dels en löneförbättring af i
allmänhet omkr. 100 proc. Under den följande tiden
vidtogos ytterligare, dock jämförelsevis obetydliga
löneförbättringar, hvarvid 1874 jämväl den indelta
spannmålen, där sådan åtnjöts, förbyttes i fast
penninganslag, hvaremot gång efter annan framlagda
förslag till fullständig lönereglering förkastades,
till dess slutligen vid 1904 års riksdag nu
gällande lönereglering antogs. Enligt denna åtnjuta
lärarna kontant, i lön, tjänstgöringspenningar och
ålderstillägg bestämd aflöning af statsmedel, dock att
för vissa lärare däri ingår af-komst af löningsjordar
o. d., af donations- eller andra fonder och i enstaka
fall af prebendepastorat. Rektorerna skola därjämte
af vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller
hyresersättning. Äfven vissa andra lärare åtnjuta
ämbetsgård eller hyresbidrag. F. n. pågår utredning i
fråga om löningsjordarnas indragning till statsverket
mot lönefyllnad. Högsta lönebelopp äro för rektor
6,500 kr. (rektor vid högre allmänna läroverket i
Malmö utgör dock ett undantag; han har öfver 11,000
kr. lön, hufvudsakligen hemmansafkast-ning), för
lektor 6,000 kr. och för adjunkt 5,000 kr. Äfven
lärarna bidraga till egen pensionering.
Beträffande öfriga löneregleringar torde få framhållas
följande. Riksdagen fastställer lönereglering för
de dess verk tillhörande tjänstinnehaf-varna. För
städernas styrelser, verk och särskilda tjänstemän
samt öfriga kommuners tjänstemän, där sådana
finnas, fastställes lönereglering af vederbörande
stad eller kommun genom dess beslutande organ;
dock torde besluten, såsom afseende påläggande af
afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre
tid än 5 år, jämlikt kommunallagarna underställas
K. M:ts befallningshafvandes pröfning, hvaremot
städernas aflöningsstater böra underställas K. M:ts
pröfning i hvad de afse tjänstebefattningar,
hvilka kunna anses vara af vikt för lagskip-ningen
och kronans uppbörd eller eljest af mera allmän
beskaffenhet. Äfven för folkskollärare regleras
lönerna af kommunen, men för rätten att härför åtnjuta
statsbidrag fordras bl. a. viss minimilön. Genom
k. förordn. 2 nov. 1883 har stadgats ang. reglering
af klockarnas löneinkomster (se Klo c-kare).
C. v. O.
Löneregleringskommitté. Se Löneregleringsnämnd.
Lönereg!eringsnämnd, en för hvarje stift enligt
k förordn. 11 juli 1862 och 11 sept. 1863
tillsatt nämnd, på grundval af hvars förslag af
K. M:t fastställdes den för femtio år gällande
och fr. o. m. 1914 successivt tilländagående
regleringen af det svenska prästerskapets aflöning
inom de särskilda församlingarna (jfr Kyrkofonden
och Kyrkoegendom, sp. 482). De personer, åt hvilka
uppdragits att behandla andra löneregleringar, ha ej
kallats nämnder, utan kommittéer. En sådan kommitté
tillsattes 3 okt. 1902 för att af ge "utlåtande och
förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och
myndigheters löneförhållanden" och har ännu (1912)
ej af slutat sin verksamhet. S. B.
Löneskala. Se A r b e t s l ö n, sp. 1357.
Lönestat. Se Lönereglering, sp. 268.
Lönetaxa. Se Arbetslön, sp. 1356.
Lönevinst. Se Lönereglering, sp. 270.
Löningsboställen. Se Beställningshemman och
Löneboställen.
Löningshemman. Se Beställningshemman.
Lönn, Acer L., bot., är ett släkte af i allmänhet
resliga träd, med ståtliga kronor och vackert
bladverk, hvars omkr. 100 arter äro utbredda
hufvudsakligen i de tempererade delarna af norra
halfklotet, med många representanter i synnerhet
i trakterna mellan Öst-Himalaya och Central-Kina,
i Japan, i Medelhafsområdet och Nord-Amerika. Europa
har icke fullt 10 arter, och såsom vilda i Sverige
anses endast två, nämligen A. platanoides L. och den
sällsynt i Skåne träffade A. campestre L., n a f ve
r l ö n n e n. Släktet är typen för en egen familj,
lönnfamiljen, Aceracece, af ser. Sapindales bland de
frikronbladiga dikotyledo-nerna. Lönnarnas blad äro
motsatta, vanligen långskaftade, med ganska stora,
hela eller ofta 5-flikiga (stundom parbladigt
delade) skifvor. Blommorna, som äro grönaktiga,
hvita eller röda, sitta i kvastar eller klasar samt
äro mångbyggare, med 4-5-taligt foder och krona. De
vanligen 8 ståndarna sitta fästa utanför eller
innanför en honungs-afsöndrande disk. Frukten är en
tvådelad klyffrukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
