Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lökflugan, Hylemyia antiqua, zool. - Lökgroda, Pelobates, zool. Se Amfibier, sp. 834 - Lökke, Jakob Olaus, norsk pedagog - Lökken, danska handelsplats och fiskeläge - Lökknopp, bot. Se Lök. - Lökmögel, bot. - Lökolja, kem. Se Allyl. - Löksläktet, Allium L., bot., ett örtsläkte inom fa. Liliaceæ, underfam. Allioideæ. - Lökstam, bot. Se Lök. - Lökstock, bot. Se Lök. - Löksuga, bot., namn på Teucrium scordium. - Löktraf, bot. Se Hvitlöksört. - Löllingit Haidinger, miner. Se Arsenikjärn. - Lömsk flugsvamp, bot. Se Flugsvamp, sp. 654 - Lön, ersättning för arbete. Om kropps-, företrädesvis industriarbetares lön se Arbetslön, om tjänares se Legohjon, om jordbruksarbetares se Stat och om tjänstemäns se Lönereglering. Jfr äfven Boställe, Indelning 2 och Länsväsen. - Lönberg, Lorens (Lars), målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lökflugan-Lönberg
’266
Lökflugan, Hylemyia anliqua, zool., en fluga,
hvars larv ofta gör betydlig skada på lök. Den
fullbildade insekten är gulgrå med svarta ben. Honan
lägger sina ägg på unga lökplantor, och larverna
borra sig in i löken. Flera generationer kunna
utvecklas under sommarens lopp. Som medel mot
denna skadeinsekt ha rekommenderats uppgräfning
och bränning af angripna plantor samt djupgräfning
och hård tillpackning af trädgårds-landen höst
och vår. Genom den senare åtgärden skulle de
i jorden öfvervintrande pupporna förgöras.
G. G.
Lökgroda, Pelobates, zool. Se A m f i b i e r,
sp. 834.
Lökke, Jakob Olaus, norsk pedagog, f. 13 febr. 1829
i Trondhjem, d. 29 sept. 1881 i Berlin, blef student
1848, tog filologisk ämbetsexamen 1852 och blef
adjunkt 1855 vid Lillehammers skola och 1861 vid
Kristiania katedralskola, där han 1862 blef overlserer
(lektor). L. var 1864 en bland grundläggarna
af Det skandinaviske selskab i Kristiania, hvars
sekreterare han var, så länge det egde bestånd. Under
vistelsen i Lillehammer uppsatte och redigerade L. den
konservativa "Kristians amtstidende" (1855-59). Bland
hans skrifter märkas Modersmaalets formlcere
i udjörlig fremstilling (1855), Modersmaalets
grammatik til skolebrug (1865) och Kort omrids af
modersmaalets grammatik (s. å.; de två sistnämnda
i många senare uppl.) samt flera på sin tid mycket
använda läroböcker i tyska och engelska, bl. a. ett
förträffligt kompendium af Engelske forfattere i
ud-valg (1875), hvilka arbeten som alla hans öfriga
skrifter vittna om fin språkkänsla och utvecklad
smak. L. utgaf därjämte Beretning om det nordiske
retskrivningsmöde i Stockholm 25-30 Juli i869, i
hvars förhandlingar han torde ha på ett framstående
sätt deltagit. (K. V. II.)
Lökken. dansk handelsplats och fiskeläge
i Hjörrings ärat, vid Nordsjön, 22 km. s. v. om
staden Hjörrins:. Folkmängden har starkt aftagit
sedan 1880 till följd däraf, att den forna utförseln
af spannmål till England upphört. 876 inv. (1911).
E. Ebg.
Lökknopp, bot. Se Lök.
Lökmögel, bot., en på odlade löksorters blad lefvande
parasitsvamp, Peronospora ScJileideni, som ter sig som
ett i början gråviolett, slutligen nästan svart mögel.
G. L-m.
Lökol a, kem. Se A 11 y 1.
Löksläktet, Allium L., bot., ett örtsläkte inom
fam. Liliaceas, underfam. Allioidece. De omkr. 250
lökarterna äro utbredda inom de tempererade
jord-bältena. Europa eger öfver 80 och Skandinavien
7 arter. De äro lägre eller högre, glatta örter
med lökstam och i de flesta fall smalt jämnbreda
eller trinda blad, som ha långa stjälkomfattande
sli-dor. De små, rödlätta eller hvita blommorna
äro samlade i toppen af den enkla stjälken
i en ofta tät och hufvudlik flock, hos många
arter med knopplökar emellan blomskaften. Före
blomningen är flocken omsluten af 2 eller 3
hinnaktiga hölsterblad. Blomkalkens blad äro fria
eller nästan fria samt utstående eller klocklikt
sammanstående. Ståndarnas strängar äro vid basen
ofta utbredda och sammanvuxna med hvarandra. Den i
Sverige allmännaste arten af löksläktet är Allium
oleraceum, vildlök
(fig. 1), med halftrinda blad, som förekommer
på ängar och torra ställen upp till södra
Norrland. A. Schoenoprasum, gräslök (fig. 2),
med rödvioletta blommor utan groddknoppar, växer
på berghällar
Fig.
-Tv
Fig. 1. Fig. 2.
1. Vildlök (Allium oleraceum). l blomställning med
knopplökar, 2 blomma, 3 fruktanlag, - Fig. 2.
Gräslök
(Allium Schoenoprasum}. l växten i blomning, 8 blomma,
3 fruktanlag, 4 frö.
vid kusten. Mera sällsynt är A. ursinum, r a m s-
i lök, med nästan ovala blad och stjärnlikt utbredda
l hvita blommor, som växer i fuktiga lundar i södra
l och mellersta Sverige. Som prydnadsväxter odlas
i flera arter med vackra, delvis välluktande blommor,
t. ex. A. neapolitanum från Syd-Europa. Många
lökarter odlas för att användas i matlagningen (se
Lök, där upplysning lämnas bl. a. om den hit
hänvisade chalottenlök) och som medicin.
De utmärkas genom sin egendomliga skarpa lukt
och smak, beroende på en svafvelhaltig
flyktig
olja.
O. T. S. (G. L-m.)
Lökstam, bot. Se Lök.
Lökstock, bot. Se Lök.
Löksuga, bot., namn på Teucrium scordium.
Löktraf, bot. Se H v i 11 ö k s ö r t.
Löllinrjit Haidinger, miner. Se Arsenikjärn.
Lömsk flugsvamp, bot. Se Flugsvamp, sp. 654._
Lön, ersättning för arbete. Om kropps-, företrädesvis
industriarbetares lön se Arbetslön, om tjänares se
L e g o h j o n, om jordbruksarbetares se Stat och
om tjänstemäns se Lönereglering. Jfr äfven Boställe,
Indelning 2 och Länsväsen.
Lönberg, Lorens (Lars), målare, f. omkr. 1730, d. 1809
i Hamburg. L. var porträttmålare i Stockholm, begaf
sig omkr. 1780 på väff till Italien, men stannade
i Hamburg, där han blef anlitad som porträttör
i olja och pastell samt äfven utförde historiska
bilder och dekorationer "i ett behagligt maner". Han
målade där äfven plafonder, såsom i Schiramelmannska
palatset, i Ellermannska huset, "Waisenhauskirche"
och flerstädes. I Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
