Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 251-252 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfskogsnunnan, Trädgårdsnunnan, Ocneria dispar, zool. - Löfsmygen, zool. Se Löfsångarsläktet. - Löfsta, socknar. Se Västerlöfsta och Österlöfsta. - Löfsta (af innehafvarna skrifves namnet med förkärlek Leufsta), ett af Sveriges förnämsta jordagods och järnbruk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aug.; honan lägger sina ägg i en hög om 300 à
400 stycken samt öfversmetar dem med hår från sin
bakkropp. Äggen öfvervintra. Larverna framkomma i
maj, och larvtiden varar ungefär 2-21/2 månad. Vid
massförökning kunna hela löfskogsbestånd kalätas. Att
på hösten eller tidigt på våren oskadliggöra
äggsamlingarna genom bestrykning med stenkolstjära
är det verksammaste medlet mot denna skadeinsekt.
G. G.

Löfsmygen, zool. Se Löfsångarsläktet.

Löfsta, socknar. Se Västerlöfsta och Österlöfsta.

Löfsta (af innehafvarna skrifves namnet med förkärlek
Leufsta), ett af Sveriges förnämsta jordagods och
järnbruk, ligger i Österlöfsta socken, Uppsala
län, vid Risforsån (Löfsta- l. Forsmarksån),
som 5 km. nedanför Forsmarks bruk faller ut i
Kallrigafjärden af Öregrundsgrepen. Till L. höra
(största delen som fideikommiss), enligt 1910
års taxeringslängder, i Uppsala län, Österlöfsta
socken: L. frälsesäteri om 9 2/3 mtl samt järnbruk
med 4 hammare och 4 härdar, 3 kvarnar och såg,
Skärplinge tegelbruk och kvarn, Åkerby kvarn
och såg samt jordegendom om 24 29/330 mtl, tax. till
925,500 kr. för jordbruksfastighet och 329,200
kr. för annan fastighet, i Hållnäs socken: 21 1/4
mtl, tax. till 689,900 kr. å jordbruksfastighet och
6,700 kr. å annan fastighet, i Tegelsmora socken:
Tobo masugn, ångkvarn och ångsåg m. m., tax. till
201,900, samt jordbruksfastighet om 22 23/60 mtl,
tax. till 483,100 kr., i Västlands socken: Karlholms
järnbruk med 6 lancashirehärdar, vällugn, grofvalsverk
m. m. samt kvarn och såg, tax. till 229,900 kr. (med
frälseräntor), samt jordbruksfastighet om 7 1/3 mtl,
tax. till 338,600 kr., i Vendels socken: 12 7/12
mtl, jämte frälseränta tax. till 256,900 kr., i
Älfkarleby socken: 8 3/4 mtl, tax. till 140,500 kr.,
jämte lastageplats vid Marma, i Viksta socken:
1 mtl, tax. till 16,000 kr., i Tierps socken: 1 mtl,
tax. till 39,700 kr., i Dannemora socken: frälseränta
tax. till 100 kr., hus och tomt i Uppsala stad,
tax. till 80,500 kr., samt andelar i Dannemora grufvor
utan taxeringsvärde, hvarjämte till samma innehafvare
hör Frötuna fideikommiss, bestående af 18 1/8 mtl i
Rasbo socken, tax. till 425,000 kr., Lambro kvarn och
såg, tax. till 13,500 kr., 1/4 mtl i Rasbokils socken,
tax. till 12,500 kr., 2 1/4 mtl i Fundbo, tax. till
29,900 kr., 4 1/4 mtl i Vaksala socken, tax. till
110,000 kr., 2 3/4 mtl i Gamla Uppsala socken,
tax. till 45,900 kr. Samtliga jordbruksfastigheter
i länet, 135 299/400 mtl, voro 1910 tax. till 3,513,000
kr. samt annan fastighet till 862,300 kr. Vidare höra
till samme innehafvare 5 1/2 mtl i Eds och Hammarby
socknar af Stockholms län (Hammarby-Väsby), tax. till
130,000 kr., samt två hus och tomter i Stockholms
stad, Jakobs församling, tax. till 475,000 kr. Redan
tidigt hade L. en ej obetydlig järntillverkning
(omkr. 1640 öfver 1,700 skeppund stångjärn),
och under de äldre De Geerarnas tid var L. rikets
största järnverk och hade 1660 2 masugnar och 3
hamrar för vallonsmide; det privilegierade smidet
var vid 1600-talets slut 6,500 skeppund, en siffra,
som minskades vid slutet af 1700-talet. Sedan 1676
har L. gjutit tackjärn vid Tobo, nu fideikommissets
enda masugn, sedan Strömsbergsverken skilts därifrån
och den detta tillhöriga Utansjö
masugn i Västernorrlands län nedlagts. Tillverkningen
uppgick för några år sedan till nära 1,400 ton
smältstycken, hvaraf bereddes omkr. 1,000 ton stångjärn
och 50 ton stångjärnsafhugg.

Löfsta, manbyggnaden (från trädgårdssidan).

– Manbyggnaden (se fig.) å L. består af en tvåvånings
hufvudbyggnad och två med denna förenade
flygelbyggnader samt på något afstånd två halfrunda
flyglar, allt af sten. Vid bruket, som med alla sina
byggnader liknar en mindre stad, finnas kyrka med
brukspredikant, skolhus, läkare, apotek, poststation
och värdshus. Till fideikommisset höra boksamlingar
(en äldre i en flygel, en yngre i nyrestaurerade
rum i hufvudbyggnaden), synnerligen rika inom facken
naturhistoria, geografi och resebeskrifningar
(bland sällsyntheterna märkas manuskriptet med
handkolorerade planscher till Ol. Rudbecks "Campi
elysii" och det enda kompletta tryckta exemplaret
af detta verks två första delar, det fullständiga
exemplaret af Rudbecks "Fågelboken" och de färglagda
originalhandteckningarna till "Plantæ lapponicæ",
egenhändiga handskrifter af Linné samt Charles
De Geers egenhändigt ritade planscher till hans
entomologiska verk), mineral-, kopparsticks-
och porträttsamling samt ett mindre arkiv. – Där
L. bruk nu ligger, ha i urminnes tid funnits hyttor,
som tillhört bönder i kringliggande gårdar. Dessa
hyttor fingo 1578 frihet under skattemannarätt mot en
årlig skatt af 1 1/2 skeppund stångjärn och kallades
Bondebruket till skillnad från Kronobruket, ett stycke
längre upp i strömmen, hvilket anlades 1601 och drefs
för kronans räkning. 1626 utarrenderade staten till
Welam Gillisson De Besche Olands härad samt Löfsta
och Hållnäs socknar med deras behållna årliga ränta
jämte Österby och L. bruk. 1627 fingo De Besche och
Louis De Geer detta kontrakt förlängdt på 6 år,
och 1633 öfvertog De Geer ensam arrendet som pant för
en sin fordran hos kronan, och detta förnyades 1636,
1639 och 1642, och 1643 köpte han kronobruket vid L.,
Österby och Gimo bruk samt en mängd kronohemman i
Uppland. 1646 bekräftades köpeaftalet af drottning
Kristina, sedan hon blifvit myndig, och köpesumman
bestämdes till 62,459 rdr 14 3/5 penningar. Hans
son Emanuel köpte 1668 äfven det ofvannämnda
Bondebruket och anlade Tobo masugn. Han insatte sin
brorson Charles De Geer till arftagare af hela sin
förmögenhet. Under dennes tid brände ryssarna 25–26
juli 1719 såväl L. bruk som nästan hela socknen med
kyrka och prästgård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>