Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärkor l. Lärkfåglar, Alaudidæ, zool. - Lärksläktet, zool. Se Lärkor. - Lärkstaden, bygnk. - Lärksvamp, bot., farm. Se Polyporus. - Lärkträd, bot. Se Larix. - Lärkträdsbarrlusen, zool. Se Granbarrlusen. - Lärling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lärksläktet-Lärling
222
streck öfver ögonen äro gula, och öfver ögonbrynen
löper ett svart streck. Strupen är gul, bröstet
rost-grått, öfriga undre delar hvita. Vingpennorna
äro svarta, med hvita pennkanter. Stjärten är
svart, med det mellersta paret rostgrått och de tre
yttersta mer eller mindre hvita. Fågelns längd utgör
19 cm. Sandlärkan, som stundom hänföres till ett
särskildt släkte (h o r n l ä r k s l ä k t e t),
är hemma såväl i Gamla som Nya världens nordligaste
delar. Den häckar regelbundet i norra Skandinavien
(hos oss i Lappland) och passerar under flyttningarna
fram genom södra Sverige. - Af ofvannämnda arter eger
trädlärkan en mycket vacker, men sånglärkan en ännu
bättre och långt mera ihållande sång. Den sistnämnda
arten återkommer till oss mycket tidigt på året,
ej sällan i febr. (i Skåne ännu tidigare under blida
vintrar), och har därför betraktats såsom en vårens
budbärarinna. Den sjunger flitigt ända in i aug. och
växlar om sina föga talrika toner på mångahanda
sätt. Förr var det brukligt, att den första på hofvet
under året upplämnade skjutna lärkan betalades med en
dukat. Denna plägsed afskarfades dock af konung Karl
XV år 1861. I vissa delar af Europa fångas sånglärkan,
särskildt under flyttningen, i mängd för sitt läckra
kött. Därvid användes ofta en s. k. lärkspegel. -
Stundom uppföres k a l a n d e r-lärkan, A. calandra,
som tillhörande ett skildt släkte (Melanocorypha);
den har 9 handpennor, på hvardera sidan af halsen
en stor svart fläck och ett hvitt band öfver
vingarna; längd 21 cm. Ka-landerlärkan är hemma
i Europas Medelhafslän-der, nordvästra Afrika
och Turkestan. Till lef-nadssättet liknar den
vår sånglärka, men går mycket rak och rör sig i
luften med långsammare vingslag. Sången är vacker
och öfverträffar alla andra lärkors. Därför
skattas fågeln också högt och fångas flitigt
i Spanien; men den sjunger så hårdt, att
den ej blir rätt behaglig i fångenskap.
C. R. S. (L-e.)
Lärksläktet, zool. Se Lärkor.
Lärkstaden, bygnk., en i dagligt tal använd benämning
på det stadsparti i Stockholm, som är beläget mellan
Valhallavägen, Uggleviks-, Östermalms- och Odengatorna
inom Engelbrekts församling. För ett jämförelsevis
stort byggnadskvarter med namnet Lärkan, omgifvet
af dessa gator, uppgjordes 1902 ett förslag till
uppdelning uti fyra nya kvarter. Förslaget antogs
af stadsfullmäktige 1907, och kvarteren erhöllo
senare namnen Tofs-, Träd-, Sång- och Piplärkan;
de tre nya gatorna mellan kvarteren erhöllo
namnen Tyr-, Sköldunga-och Baldersgatan och
en annan ny gata namnet Friggagatan. Kvarteren
äro bebyggda med hufvudsakligen enfamiljshus,
sammanförda i grupper. Husen äro uppdelade på 3 å 4
våningar. Byggnadsgrunden är berg med svag lutning mot
Val-haliavägen och brant sluttning mot Östermalmsgatan
; som en egendomlighet må anföras, att midt uppe i
berget var en mindre grop så djup, att pålning måste
tillgripas. Tomternas storlek är 300 å 400 kvm. För
bebyggandet gälla särskilda, dels af K. M:t, dels
af öfverståthållarämbetet fastställda bestämmelser,
af hvilka främst må nämnas den, att vissa fixerade
tomtområden icke få bebyggas, utan skola utgöra
gårdar. Vidare är före-skrifven en viss maximihöjd
(12 m.) för byggna-
derna enligt en för Stockholm ny beräkningsgrund,
en viss "mall", utanför hvilken byggnad icke får
utskjuta; äfvenså är föreskrifvet, att endast ett kök
(förutom för portvakt) får anordnas. Stadspartiet
var afsedt för personer i god ekonomisk ställ-
ning ; tomtpriset sattes dock gifvetvis lägre au l
hvad förut gällande byggnadsplan för högre hyres-! hus
gett vid handen. Man afsåg att i någon mån ! söka
hämma utflyttningen af "goda skatteobjekt" j till de
staden omgifvande villastäderna. Det hela ; var ett
experiment, som dock så till vida slagit l väl ut,
att alla till salu utbjudna tomter afytt-I råts vid
1912 års början och flertalet af desamma ! redan då
bebyggts. Det har anmärkts - och med rätta -, att
byggnadernas stilbehandling och fa-sadmaterial alltför
mycket varierats; respektive arkitekter ha icke
samverkat. Såväl staden som de enskilde byggherrarna
ha emellertid anlagt i vackra planteringar, hvilka,
då de väl vuxit upp, ! med sannolikhet komma att
kunna räknas till sta-! dens prydnader; särskildt
beaktansvärd är stadens j anläggning i sluttningen
mot östermalmsgatan^ l Det lilla egnahemssamhällets
bostäder äro in i de j minsta detaljer bekväma
och erbjuda den hem-! trefnad, som saknas i
flertalet af hyreshusen inom ; staden i öfrigt.
* I>. U-n.
i Lärksvamp, löt., farm. Se Polyporus,
i Lärkträd, bot. Se L a r i
x. | Lärkträdsbarrlusen, zool. Se
Granbarr-! lusen.
Lärling, i allmänhet person, som är anställd hos en
yrkesidkare för att under dennes ledning utbildas
till utlärd yrkesarbetare. Af talet om lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
