Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läge, mus. - Lägenhet, kam. - Lägenhetsarrende, jur. Se Legoaftal, sp. 53. - Lägenhetsstreck - Läger, krigsv. - Lägerarbeten, krigsv. - Lägerfästning. Se Befästläger och Fästning, sp. 311, samt Befästningskonst, sp. 1200. - Lägerhydda, krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
175
Lägenhet-Lägerhydda
176
afseende på öfverstämmans intervall, hvarvid läget
kallas oktavläge 1. l:a läge, om oktaven ligger
öfverst, tersläge 1. 2:a läge, om tersen, och
kvintläge i. B:e läge, om kvinten ligger öfverst;
b) med afseende på intervallernas afstånd inbördes,
så att läget kallas trångt, om intervallerna ligga
så nära hvarandra som möjligt, spridt, om de ligga
längre skilda. - 2. Vid violinspel detsamma som
position, d. v. s. det ställe, där vänstra handen
fattar instrumentets hals. Detta sker i l:a läget, om
pekfingret kan gripa strängens lägsta ton näst öfver
grundtonen, i 2:a läget, om fingret kan gripa andra
tonen, i 3:e läget, om det kan gripa tredje tonen,
o. s. v. Jfr A p p l i k a t u r. A. L.*
Lägenhet, kam. 1. Egoområde å land eller i vatten
(torp, utjordar, skogstrakter, kvarn- och sågplatser,
fisken m. m.), som icke ingått i hemmans skattläggning
(se Hemman), utan betraktas som från äldre tider
för sig bestående egendom. – 2. Tillhörighet
till hemman, såsom torp, kvarnar m. m., som fått
sig åsatt särskild ränta eller kronotionde eller
varit roterad. – 3. Område, som från fastignet
upplåtits under nyttjande- eller eganderätt (se
Jordafsöndring). Lägenheter af första slaget skola
vara i jordeboken upptagna och i jordregistret
(se d. o.) uppföras på eget upplägg. De af andra
slaget ha äfven skolat införas i jordeboken, men genom
grundskatternas afskrifning och roteringens upphörande
ha förutsättningarna härför bortfallit. Afsöndringar
för alltid skola numera blott antecknas i jordeboken
och skola i jordregistret upptagas på samma upplägg
som stamfastigheter. Om lägenhets afstående för
allmänt behof se Expropriera, sp. 1180.
C. v. O.
Lägenhetsarrende, jur. Se Legoaftal, sp. 53.
Lägenhetsstreck, den inskränkning i politiska
rösträtten, som före allmänna rösträttens införande
bestod däri, att egare af hus å landet, som icke egde
eller med stadgad åborätt innehade jorden, hvarå
huset var uppfördt, i sin egenskap af hus-egare
saknade den fastighetsegare eljest enligt 14:e §
R. 0. tillerkända rösträtten till Andra kammaren.
Läger, krigsv., kallas truppers härbärgerande,
då detta icke sker i hus (k a n t o n e r i n g, k
a-sernering), baracker likväl undantagna. Allteftersom
baracker, hyttor eller tält - vanligen stora tält -
användas för att skydda manskapet mot väderleken,
benämnes härbärgeringssättet b a-rack-, hytte-
eller tältläger. Om åter af manskapet burna tält
(s. k. skyddstält) användas, går lägret vanligen
under benämningen bivack (se d. o.). Konsten att
anordna läger utvecklades i hög grad af romarna,
hvilka alltid lägrade i läder-tält eller baracker
inom ett fyrkantigt område, hvilket på alla sidor
omgafs med vall och graf, som hade sina väl skyddade
portar och som i händelse af motgång tjänade som
tillflyktsort och stöd för hären (se C a s t r a med
fig.}. De vandrande folken lägrade vanligen under
bar himmel på en af deras vagnar omgärdad plats
(vagnborg). Småningom började man använda tält
och hyttor, och mot slutet af medeltiden hade det
romerska sättet att uppföra ("slå") läger nästan
öfverallt kommit till heders och användes ända in på
1600-talet. Under detta och under 1700-talet hvilade
trupperna all-
tid i tält, som medfördes på särskilda tältvagnar,
som tillhörde trossen, till följd hvaraf denna
blef särdeles stor och menligt inverkade på
truppernas rörlighet. Med franska revolutionen
försvunno tälten. Arméerna blefvo för stora,
för att tält skulle kunna anskaffas för dem, och
rörelserna blefvo så hastiga, att man icke hann få
fram tälten. Under det rörliga kriget hvila trupperna
numera i bivack eller i kvarter, och läger användes
endast, där krigföringen blir stillastående, såsom
vid inneslutna fästningar, vid förbindelsevägar,
under stillestånd o. s. v. I fredstid kommer läger
däremot ofta till användning, då trupper sammandragas
till öfnin-gar; och om detta år efter år sker på samma
ställe, gör man där ofta anordningar för att befordra
truppernas välbefinnande, hvarigenom s. k. stående
läger (ståndläger) uppkommit. - Tältlägret anordnas
i Sverige vanligen i gator (tältgator), så att
hvart kompani eller hvar skvadron bildar en eller
två sådana, vinkelräta mot fronten. Hvarje gata
utgöres af två mot hvarandra vända tältrader med
ganska stort mellanrum sinsemellan. I tältgatan ha
hästarna vid kavalleriet sin plats. Den smala gata,
som uppkommer emellan två tältraders baksidor,
kallas brandgata. Framför lägrets front kommer
uppställningslinjen och framför denna, midt framför
hvarje regementes eller fristående bataljons
läger, lägervakten. Strax bakom tältgatorna uppslå
officerarna sina tält, och där bakom uppkör trossen,
inrättas kök eller kokgropar, anordnas marketenterier
o. s. v. Tältlägren ha på våra mötesplatser numera
till stor del fått vika för baracklägren. Barackerna,
af trä, placeras så, som förhållandena bäst medge;
förläggningen ordnas som i kaserner. Jfr B e f ä s
t läger och Koncentrationsläger. C. O. N.
Lägerarbeten, krigsv., kallas med ett gemensamt
namn samtliga anordningar för tillgodoseendet under
tillfällig förläggning 1) af truppernas och hästarnas
behof af skydd mot oblid väderlek, 2) af underlättnad
vid proviantens tillredande och beredandet af
vattentillgång samt 3) af snygghetsanstalter. Till
skydd mot oblid väderlek uppföras tälthyddor,
skärmskydd eller lägerhyddor för truppen samt
vindskydd eller provisoriska stall för hästarna; mot
köld anordnas nying. För underlättandet af proviantens
tillredande anordnas kok- och stekgrafvar. För
förbättrandet eller beredandet af vattentillgången
rensas befintliga eller upptagas nya brunnar,
anordnas filtrer, beredas vattningsställen eller
tillverkas vattningshoar. Slutligen anordnas alltid,
då trupp skall kvarstanna å samma plats minst ett
halft dygn, latriner, som läggas från vindsidan och
bestå af 0,5-l m. breda och djupa grafvar med tvärs
öfver dem ställda pålkryss med längsgående sitt- och
ryggstänger; det hela omges af en lämplig inhägnad.
L. W .-son M.
Lägerfästning. Se Befäst läger och Fästning, sp. 311,
samt Befästningskonst, sp. 1200.
Lägerhydda, krigsv., för trupp i fält, som under
längre tid och särskildt under oblid årstid skall
bivackera, anordnad tillfällig bostad, som vanligen
uppföres af störar och ris eller halm eller ock af
bräder. De förra byggas antingen som skärmhyddor
(se fig.) eller runda; brädhyddorna göras alltid
fyrkantiga. Under kallare års-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
