Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långdalen - Långdans. Se Dans, sp. 1316 och 1325 samt fig. 6. - Långdös, arkeol. Se Dös 1 - Långebroskansen, vid Kristianstad. Se Stenskansen - Långed - Långedrag - Långe Herman - Långe Jan - Långelanda - Långemåla - Långesläktet, zool. Se Långa - Långfredag - Långgren, bot. Se Dvärggren - Långhalsar, zool. Se Lepas - Långhalsen - Långhand, binamn på Artaxerxes I (se d. o.) - Långheden - Långholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
145 Långdans - Långholmen
af Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 22,202 har.
M-s-
Långdans. Se Dans, sp. 1310 och 1325 samt tig. 6.
Långdös, arkeol. Se Dös 1.
Långebroskansen, vid Kristianstad. Se S t e n-skansen.
Långed, trämassefabrik och pappersbruk i Stene-by
socken, Älfsborgs län, vid Dalslands kanal,
tillhörigt L. a.-b. (bildadt 1870, aktiekapital
l mill. kr.), var jämte kraftstation 1910
tax. till 415,500 kr., hvartill kommer
jordbruksfastighet tax. till 42,700 kr.
Whg.
Långedrag, municipalsamhälle (endast
hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad tillämpas
enl. k. br. 25 jan. 1907), lotsstation och badort
s. om mynningen af Göta älfs sydligare gren,
i V. Frölunda socken, Göteborgs och Bohus län, en
half-timmes sjöväg från Göteborg. 462 inv. (1910). God
hamn, nästan på alla sidor af höga berg skyddad
mot vindarna. Det milda hafsklimatet, de utmärkta
badinrättningarna och närheten till Göteborg,
hvarifrån järnväg går till L. (8 km.), ha gjort
platsen icke blott till en omtyckt vistelseort för
badgäster, utan äfven till ett mål för göteborgarnas
tillfälliga utflykter och lustresor. Omgif-ningen är
ful och steril. Wbg.
Långe Herman, ofta förekommande namn på torn i äldre
fästningar, t. ex. i Yiborg, Reval och Arensburg.
L. \V:sonM.
Långe Jan, fyr på Ölands södra udde, ett rundt, hvitt,
41,6 m. högt stentorn med rödt midtbälte, byggdt 1785
och försedt med en blixtfyr, som hvar 15:e sekund
ger två tätt på hvarandra följande korta blänkar,
ljusstyrka 150,000 hefnerljus, lys-vidd 18 min.,
samt nära 3 m. lägre en fast klipp-fyr, som visar
reguljärt klippsken öfver Ut-grunden. Se fig. 5 i
art. Fyr. \Vbg.
Längelanda, socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts
östra härad. 4,127 har. 1,537 inv. (1910). Annex till
Myckleby, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt.
Långemåla, socken i Kalmar län, Handbörds
härad. 15,244 har. 1,616 inv. (1910). L. utgör ett
pastorat i Kalmar stift, Handbörds kontrakt.
Långesläktet, zool. Se Långa.
Långfredag (ty. karfreitag, "sorgsenhetsfredagen",
eng. good friday, "den goda, välsignade fredagen";
fr. vendredi-saint, "heliga fredagen"), fredagen före
påsk, bär i de nordiska länderna detta sitt namn,
emedan Jesu dödsdag – som sådan firas långfredagen –
blef lång för den korsfäste Frälsaren och emedan man
därför fordom på denna åminnelsedag lät gudstjänsten
och fastan räcka längre än vanligt. Dagen, som i den
katolska kyrkan kallas parasceve, "beredelsedagen"
(till påsk), har där nedsjunkit till endast en
sträng fastedag, på hvilken världsliga göromål
icke hvila. Vida större vikt lägger den romerska
kyrkan på Kristi lekamens fest (se d. o.). Af
de protestantiska kyrkorna (med undantag af
den skotska) högtidlighålles dagen däremot med
stilla allvar, såsom en af de betydelsefullaste
helgdagarna. På f. m. predikas hos oss öfver 5:e
och på e. m. öfver 6:e akten (Jesu begrafning) i
Kristi lidandes historia. Jfr Dymmeldagar och Fasta.
(J. T. B.)
Långgren, löt. Se D v är gir re n.
Långhalsar, zool. Se L e p a s. 1
Långhalsen, insjö i Södermanland, Oppunda,
Villåttinge, Jönåkers och Rönö härad.
Den är ytterst oregelbunden till formen och
består af ett större antal fjärdar (ingen
mer än 3 km. bred), förenade genom mer eller
mindre smala sund. Oberäknadt förgreningarna
har den från nordvästra ändan vid Dagöholm i
Lerbo socken till den syd-östra vid Täckhammar i
Barbo socken en längd af 40 km. Arealen utgör
4,061,4 har, hvaraf 2,666 har i Oppunda härad.
Sjön, soni ligger 18,5-18,: m. ö. h., upptager
mellersta Södermanlands flesta vattendrag och
afrinner genom Nyköpingsån till Östersjön.
Den kommer att ingå i den föreslagna Nyköpings kanal.
(\VbV,
Långhand, binamn på Artaxerxes I (se
d. o.). ! Långheden, höjdsträckning, som bildar
en ofull- ständig vattendelare mellan Dalälfvens
och Mäla- rens vattensystem, utbredande sig
hufvudsakligen i inom Vagnsbro och öfvertjurbo härad
af Västman-| lands län (i äldre tider betraktad
som gräns mot j Dalarna). Höjden öfver hafvet är ej
betydlig, och 1 åsen består, liksom dess förgreningar
åt s. ö., ut j sand och skogsmo, omväxlande med hedar,
kan ! och mossar.
Långholmen, ö i Riddarfjärden af
Mälaren, genom Pålsundet skild från Södermalm
och tillhörande Maria Magdalena församling
af Stockholms stad. Längden är 1,400 m.,
största bredden 380 m., arealen 34,3 har.
Ön omtalas i historien först 1435, då ett stort
antal riksråd 10 aug. där var samladt och skriftligen
iklädde sig gemensam ansvarighet för de beslut,
hvilka förut s. å. på möten i Halmstad och
Uppsala under Engelbrekts ledning blifvit fattade
rörande vissa unionella bestämmelser. Den har från
äldsta tider tillhört kronan, men skänktes 1647
af drottning Kristina till Stockholms stad.
Med anledning af en 21 okt. 1698 i
sammanhang med ny tiggarordning utfärdad
k. stadga och förordn. ang. inrättande af ett
"rasp- och spinnehus" i Stockholm, hvarvid, likasom
beträffande tukthusen, rent ekonomiska motiv –
upphjälpandet af de inhemska manufakturerna – voro
vida mer bestämmande än de rättsliga, och sedan
Kommerskollegium genom k. br. af 23 juni 1722 fått i
uppdrag verkställigheten däraf, inköptes för statens
räkning ett område å L., och där anlades ett rasp-
och spinnhus, ett slags tvångsarbetsanstalt
för bettlare och lösdrifvare (af båda könen)
samt vanartiga gossar. För denna likasom
för andra dylika, sedermera tillkomna inrättningars
iordningställande och underhåll använde
man inkomsten af böter för vissa polisförseelser,
frivilliga sammanskott, äfvensom en särskild,
genom k. taxan af 22 juli 1735 närmare
bestämd, egendomlig skatt under namn af "rasp- och
spinnhusmedel". Efter hand intogos å L. äfven
kvinnor, som för brott dömts till straffarbete.
För fångantalets ökning i manufakturernas intresse
utlofvades t. o. m. belöningar åt Stockholms
polisbetjäning för uppspanandet af personer,
som kunde sändas till kronospinnhuset; och på
klagomål af spinnhusarrendatorerna öfver brist
på arbetare medgaf ett k. br. af 4 febr. 1766
spinnhusarbete å L. som tilläggsstraff för itererad
stöld och andra gröfre brott begångna i Stockholm.
Sammanförandet inom inrättningen af bettlare,
lösdrifvare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
