Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lützen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenskarna anryckte på två linjer, med infanteri i
midten och kavalleri på flyglarna. Högra flygelns
kavalleri måste vika. Konungen satte sig då
själf i spetsen för dess vänstra afdelning,
Smålänningarna, hvarefter högra flygeln och midten
förnyade anfallet. Konungen stupade, och
anfallet afvisades. Hertig Bernhard af Weimar,
som fåfängt sökt tränga fram med vänstra flygeln, tog
då befälet öfver hela linjen och utförde omkr. kl. 2
ett nytt anfall, som kastade de kejserlige
tillbaka. Snart anlände dock förstärkning
på Wallensteins vänstra flygel (möjligen
var det Pappenheim med hans 6 kavalleriregementen,
om dessa icke förut anländt), och åter måste
svenskarna vika. Ett tredje anfall på eftermiddagen
gjorde dem likväl till herrar på slagfältet,
hvarefter Wallenstein återvände till Böhmen.
Dagen kostade hvardera parten 6,000 man i döda.
I taktiskt eller politiskt afseende kan slaget
vid L. ej jämföras med 1631 års vid Breitenfeld,
men det är ryktbart i Sveriges historia
och platsen för detsamma nästan helig för svenska
sinnen, emedan national- och troshjälten Gustaf
Adolf stupade därstädes. - Ej långt från den plats,
där han föll, ligger en sten, Schwedenstein, med
inskriften "G. A. 1632". öfver denna uppfördes
ett 6 nov. 1837 aftäckt monument af järn, hvartill
medel insamlats genom Gustaf-Adolfsstiftelsen
inom Tyskland, ja hela den protestantiska
världen. Årligen på den store konungens dödsdag tåga
den lilla staden L:s invånare i högtidlig procession
ut till detta monument, där de med tal och sånger
fira dagens betydelse. 6 nov. 19,6 lades invid
detta monument grundstenen till ett minneskapell,
som, efter ritningar af L. I. Wahlman, uppfördes på
bekostnad af konsul Oskar Ekman i Stockholm och hans
fru Maria, f. Lavonius, samt invigdes 6 nov.
1907 i närvaro af svenske kronprinsen Gustaf,
prins Eitel Friedrich (som representant för tyske
kejsaren) samt representanter för svenska regeringen
och riksdagen, för svenska kyrkan, för åtskilliga
tyska furstar och (bestående af officerare
och manskap) för de svenska regementen, som
deltogo i slaget, för svenska adeln, för en mängd
andra svenska och tyska myndigheter, stater,
kårer, universitet (Uppsalastudenter utförde
sång) och Gustaf-Adolfsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
