Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysning, jur. - Lysningsattest, jur. - Lysnings- och vigselbok. Se Kyrkböcker, sp. 471. - Lysoform, farm. - Lysol [-sål], kem. tekm. - Lyssa 1. Vattuskräck (se d. o) - Lyssa 2. Zool. Se Tunga - Lysspis. Se Eldstad, sp. 189. - Lyssten, fys. Se Bolognesiska lysstenen - Lyster (fr. lustre, eg. glans), ljuskrona - Lyster (under medeltiden skrifvet Lustr och så ännu uttaladt), härad och pastorat i Nordre Bergenhus amt, Norge - Lysterfjorden. Se Lyster, norskt härad - Lysterfärger. Se Lyster - Lystergarn. Se Lyster - Lysters statssanatorium. Se Lyster, norskt härad - Lystertyg. Se Lyster - Lystorn, fortif. - Lystrera (se Lyster) - Lystringsgallerier, krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återvända e. d.). Oftast menas lysning till
äktenskap. Enligt en redan vid lateranska mötet
1215 påbjuden regel, som sedermera allmänneligen
upptagits och (med olika modifikationer) bibehållits,
ehvar kyrklig vigsel är den regelrätta formen
för äktenskaps afslutande, skall vigseln föregås
af tillkännagifvande (mlat. proclamatio, fr. ban,
ty. aufgebot), vanligen tre gånger, från predikstolen,
för att bereda tillfälle att anmäla hinder mot
det tillärnade äktenskapet. I svensk rätt gäller
ang. denna lysning väsentligen följande. Före
hvarje äktenskap, det må afslutas inför borgerlig
myndighet eller med kyrklig vigsel, skall lysning
ske i den till svenska kyrkan hörande församling,
där kvinnan har sitt hemvist, d. v. s. i vanliga fall
är kyrkskrifven. Endast vid äktenskaps afslutande
inför svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman i
utlandet behöfs ej lysning, utan anslås i stället
å beskickningen eller konsulatet kungörelse om
det tillärnade äktenskapet. Dispens från lysning
förekommer däremot icke. Innan lysning beviljas,
skall pastor förvissa sig om, att intet hinder mot
det tillärnade äktenskapet veterligen föreligger
(se Hinderslöshet), hvarefter anteckning göres i
församlingens lysnings- och vigselbok (se Kyrkböcker,
sp. 471). Lysning måste ske vid högmässogudstjänsten
tre söndagar å rad, utom i vissa fall (då "uppbrott
sker emot fienden eller mannen för annat rikets
ärende utskickad varder" eller då endera "ligger på
sotesäng"), då lysning en söndag eller annan helgdag
räcker till. Eventuella hinder mot äktenskapet få
anmälas ("jäf") hos lysningsförrättaren före tredje
lysningen, hvarefter, mot säkerhet ställd för skada,
saken utföres i vanlig rättegång. Då lysning afslutats
utan jäf, utfärdas lysningsattest (se d. o.),
hvarefter äktenskapet genast kan ingås. I händelse af
blott en dags lysning, skall väntas med giftermålet
två dagar. Lysningen förlorar icke sin giltighet
efter någon viss tid. Ingås äktenskap utan föregående
lysning, blir det ej därför ogiltigt, men vigsel-
eller giftermålsförrättaren ådrager sig straff för
ämbetsbrott. Jfr Civiläktenskap, Vigsel och Äktenskap.
C. G. Bj.
Lysningsattest, jur., intyg, att lysning (se
d. o.) till äktenskap mellan två i intyget
namngifna personer skett i behörig ordning
och utan att jäf gjorts mot deras tillärnade
äktenskap. Lysningsattesten, som jämväl skall
innehålla uppgift, att intet veterligt hinder mot det
ifrågavarande äktenskapet möter samt huruvida det må
fullbordas med vigsel eller borgerlig giftermålsform
måste begagnas (se Äktenskap), utfärdas enligt
(23 dec. 1910) fastställdt formulär af den präst,
som förrättat lysningen, och utgör för den vigsel-
eller giftermålsförrättare, som brudparet vill
anlita, bevis, att äktenskapet får obehindradt
afslutas.
C. G. Bj.
Lysnings- och vigselbok. Se Kyrkböcker, sp. 471.
Lysoform, farm., en i handeln förekommande blandning
af formalin (se Form-aldehyd), såpa och koncentrerad
sprit, afsedd att efter spädning med vatten till
2–3 proc. användas som medel till desinfektion och
rengöring. Likt lysoform är Svenska farmakopéns
preparat Liquor formaldehydi saponatus (se Liquor).
C. G. S.
Lysol [-sal], kem. tekn., en till antiseptiska
ändamål använd blandning af kresoler (se
Kresol) med harts- och oljetvål, hvarvid
kresolsåpor uppstå. Lysol är en mörkbrun, klar,
karbolluktande vätska, vida mindre giftig än
karbolsyra (fenol), ett handelspreparat, som numera
i allmänhet ersatts af Liquor kresoli saponatus
(se Kresol). Se äfven Desinfektion, sp. 216.
C. G. S.
Lyssa, grek. 1. Vattuskräck (se d. o.). - 2. Zool. Se
Tunga.
Lysspis. Se Eldstad, sp. 189.
Lyssten, fys. Se Bolognesiska lysstenen.
Lyster (fr. lustre, eg. glans), ljuskrona,
stor armstake; spegelkula att uppställa i
trädgårdar. - Lysterfärger kallas sådana
inom lergods-tillverkningen använda färger,
som efter bränningen antaga en metallskiftande
glans (fr. refiet métallique}. Berömda för sina
lysterfärger äro i synnerhet de gamla spansk-moriska
fajanserna (t. ex. den s. k. Alhambravasen i Sveriges
Nationalmuseum) samt vissa äldre majolikor. Dessa
färger förekomma dock numera ej sällan å -moderna
tillverkningar. - Lystergarn, ett garn af starkt
glansk engelsk kamull. - Lystertyg, åtskilliga slags
skimrande tyg, vanligen med varp af bomull och inslag
af kamgarn (jfr Kamull).
Lyster (under medeltiden skrifvet L u s t r och så
ännu uttaladt), härad och pastorat i Nordre Bergenhus
amt, Norge, l,559,97 kvkm. 2,962 inv. (1910;
3,276 år 1891), på ömse sidor om Sogne-fjordens
innersta, nordöstra vik, Lysterfjorden, från hvilken
Fortundalen och Mörkrisdalen skjuta upp mot de
vilda snö- och högfjällsregionerna på gränsen till
Kristians amt. Lysterfjorden är ett af Sognefjordens
skönaste partier med tvärbranta stränder, här och
där afbrutna af tätt bebyggda, leende smådalar med
frodig vegetation. Till L:s härad hör också en del
af Jostedalen. L. är till största delen uppfylldt af
Langfjeldenes väster ut brant nedstupande fjällmassor,
och 2/9 af dess areal täckas af evig snö och is;
i s. når Store Skagastölstind 2,404 m. L. är lifligt
frekventeradt af turister. Mest bebyggdt är det nere
vid Lyster-och Gaupnefjord. N. om Lysterfjord ligger
det vackra Dosen med L:s antikvariskt intressanta,
i nyare tid restaurerade hufvudkyrka. Där ligger
äfven, 6 km. från sjön, skyddadt af furuskog och
subalpint klimat, 490 m. ö. h. Lysters statssanatorium
(upprättadt 1902), med plats för 130 patienter.
K. V. H.
Lysterfjorden. Se Lyster, norskt härad.
Lysterfärger. Se Lyster.
Lystergarn. Se Lyster.
Lysters statssanatorium. Se Lyster, norskt härad.
Lystertyg. Se Lyster.
Lystorn, fortif., i permanenta befästningar uppställda
vrid- samt höj- och sänkbara pansartorn till skydd
för inuti desamma apterade elektriska strålkastare
för anfallsfältets belysning. Jfr Pansar-torn och
Strålkastare.
L. W:sonM.
Lystrera (se Lyster), göra glänsande genom pressning.
Lystringsgallerier (fr. écoutes), krigsv., kallas de
mot anfallsfältet riktade yttersta grenarna af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
