Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 97-98 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysgas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därigenom, att kammarugnen är afsedd att eldas med
generatorgas, men koksugnen att eldas med en del


Fig. 4. Kammarugn med lutande kammare, Ries’
konstruktion. (Genomskärning.)

af den vid destillationen erhållna lysgasen(se Koks).

Den ur stigrören kommande rågasen har en temperatur
af omkr. 200°, är brungul till färgen och Innehåller
utom lysgasens vanliga beståndsdelar, väte, koloxid
och kolväten, äfven större och mindre mängder af
vattenånga, tjärångor, naftalin, cyanväte, ammoniak,
vätesvafla, kolsvafla och kolsyra. Dessa föroreningar
uppgå till en tredjedel af gasens volym och måste
till hufvudsakligaste del afiägs-nas, innan gasen kan
användas för vanliga ändamål. Först nedbringas gasens
temperatur i hydrauliker och kylare till omkr. 15°,
hvarigenom vattenånga och en stor del af tjärångorna
afskiljas. Vattnet löser därvid en del ammoniak,
vätesvafla och kolsyra. Resten af tjärångorna, som
i form af fina bläsor hålla sig sväfvande i gasen,
aflägsnas i s. k. tjärafskiljare. De öfriga
föroreningarna borttagas därefter på kemisk väg,
naftalinen genom tvättning med tunga tjäroljor i
s. k. naftalintvättare, cyanvätet genom tvättning med
järnsaltlösningar i s. k. cyantvättare och ammoniaken
genom tvättning med vatten i ammoniaktvättare. Vid
ammoniaktvättningen aflägsnas äfven en del af
vätesvaflan och kolsyran. Resten af vätesvaflan
borttages sedan i s. k. reningskistor, fyllda
med antingen släckt kalk eller järnoxidhydrat,
s. k. gasreningsmassa 1. reningsmassa. Vid rening
med kalk upptagas äfven all kolsyran samt en del
af koisvaflan. För att få gasen att genomgå dessa
reningsapparater, hvilka erbjuda ett visst motstånd
mot gasens rörelse, begagnar man sig af en pump,
den s. k. Beales roterande exhaustor, som vanligen
har sin plats mellan kylarna och tjärafskiljarna och
som suger gasen från ugnarna och trycker den genom de
följande apparaterna. - Fig. 5 visar ett förlag 1. en
hydraulik. Den utgöres af ett långt rör med U-formig
genomskärning och har sin plats ofvanpå ugnen. Den
är delvis fylld med tjärvatten, hvari stigrören
neddoppa. Därigenom hindras gasen att gå tillbaka
i en retort, som är under laddning eller tömning. Vid
kontinuerliga ugnar användes dock vanligen ej någon
vätskespärr, utan vatten påtappas, endast då en retort
skall afstiillas för lagning eller för


Fig. 5. Furlag. (Genomskärning.)

utbränning af den retortgrafit 1. det retortkol.,
som uppkommer genom kolvätens sönderdelning och
afsätter sig på retortens väggar. Förlaget är i
detta fall deladt medelst skiljeväggar, så att ett
rum erhålles för hvar retort. I förlaget nedsättes
gaseris temperatur till 70 ä 90°, hvarvid en stor
del af vatten- och tjärångor afskiljes. Något
beck afsätter sig äfven under stig-rörens utlopp,
hvilket med vissa mellanrum måste borttagas genom
särskilda rensöppningar. De afskilda kondensaten
afrinna kontinuerligt genom på lämplig höjd placerade
afloppsrör. - För kylningen användas antingen
luftkylare eller vattenkylare eller ock en kombination
af dessa.


Fig. 6. Luftkylare,(Genomskärning.)

Fig. 6 visar en luftkylare. Den består af
två koncentriska plåtcylindrar med ringa afstånd
från hvarandra. I det af dessa bildade mellanrummet
får gasen passera och af-kyles därvid dels af luften
utomkring, dels af den luft,
som passerar genom den inre öppna
cylindern. Vattenkylare utföras antingen med stående
eller liggande kylrör, genom hvilka går en ständig
vattenström i motsatt riktning mot den omkring
rören gående gasen. Fig. 7 visar en dylik kylare med
liggande rör, en s. k. Reutterkylare. Den består af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>