Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyon, Frankrikes tredje stad - Lyon, Emily (Emy). Se Hamilton, sp. 1225 - Lyon, Paul Otto - Lyonblått, fr. bleu de Lyon. Se Bleu - Lyon king-of-arms. Se King-at-arms - Lyonnais - Lyons, stad i nordamerikanska staten New York - Lyons, Edmund, lord Lyons - Lyons, Richard Bickerton Pemell - Lypemani, med. samma sjukdom som melankoli (se d. o.) - Lyperia, bot. Se Kapsaffran - Lypting, fno., lyfting. Se Drake, sp. 817. - Lyptol [-tål]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyon-Lyptol
78
säte för de "sextio folkens" nationalråd,
som årligen sammanträdde där och hade betydande
funktioner. L. gick en lysande utveckling till mötes
under det följande romarväldet och var otvifvel-aktigt
Galliens förnämsta stad, med storartade
vattenledningar m. m., om hvilkas betydenhet ännu
mäktiga ruiner vittna. Propagandan för kristendomens
utbredning i Gallien vann tidigt fotfäste i
L., där Pothinus (d. 177) och Irenseus (d. 202)
bl. a. kraftigt verkade och där förföljelserna mot
de kristne också voro starkast. Efter växlande öden
(det intogs på 530-talet af frankerna) bildade
det jämte den kringliggande trakten det under egna
grefvar lydande grefsk. Lyonnais, som hörde till riket
Arelat; det kom jämte detta 1032 under tyskromerska
riket, blef 1173 direkt beroende af ärkebiskopen,
som 1274 ställde sig under franskt skydd. Genom
konfiskeringen af konnetabelns af Bourbon land
införlifvades Lyonnais, Forez och Beaujolais 1527
med franska kronan, och L. var sedan ända till
revolutionen detta områdes hufvudstad, l L. höllos
under medeltiden flera kyrkomöten, t. ex. 1245,
då kejsar Fredrik II förklarades afsatt, och 1274,
då ett försök gjordes till förening mellan den
romerska och den grekiska kyrkan. 1562 plundrades och
delvis ödelades staden genom hugenotterna, och 1572
under Bartolomeinatten dödade katolikerna där till
hämnd omkr. 1,000 hugenotter, 1685 fördrefvos alla
protestanter från L., till stor skada för dess under
tidernas lopp rikt utvecklade närings-lif. 1793 reste
sig L. mot nationalkonventet och sina jakobinska
styresmän. Det belägrades därefter på konventets
order af Kellermann och blef efter ett förtvifbdt och
energiskt försvar samt sedan allt hopp om utländskt
understöd afskurits, tvunget att ge sig på nåd
och onåd 10 okt. s. å. Straffet blef, att staden
förlorade sitt namn - den kallades en tid efteråt
Commune affranchie -, att en del af dess märkligare
byggnader förstördes och omkr. 6,000 medborgare
giljotinerades eller nedskötos, allt under ledning af
konventets kommissarier Collot d’Herbois, Fouché och
Couthon. Robespierres fall gjorde emellertid slut på
förföljelserna, och L. reste sig snart åter till rang
af ett af Frankrikes förnämsta industricentra. Under
1800-talet skakades L. af tre svåra arbetarupplopp,
1831, då marskalk Soult i spetsen för 20,000
man återställde lugnet, 1834, då en fem dagars
blodig gatustrid utkämpades, och 1849. L. drabbades
kännbart af 1882 års svåra finansiella kris och af
flera fruktansvärda öf-versvämningar, särskildt
1856. - Flera för Frankrike viktiga fördrag ha
slutits i L., såsom 1601 mellan Henrik IV och
hertigen af Savojen. I L. sårades dödligt 24
juni 1894 presidenten Sadi Carnot af anarkisten
Caserio. J. F. N. L. W:sonM. E. A-t.
Lyon [läi’an], Emily (Emy). Se H a m i 1-t o n,
sp. 1225.
Lyon, Paul Otto, tysk germanist, f. 1853, stadsskolråd
i Dresden sedan 1899, har i bearbetningar och nya
upplagor utgifvit ett stort antal vetenskapliga
verk (Eberhards synonymordbok, Beckers stillära
m. fl.) samt själf författat handböcker för skolorna
(Abriss der deutschen grammatik, i Sammlung Göschen,
4:e uppl. 1905, m. fl.), pedagogiska arbeten (Die
lektiire als grundlage eines einheitlichen und
naturgemässen unterrichts in der deutschen sprache,
2 bd, 1889; 3:e uppl. 1904,
Goethes verhältnis zu Klopstock, 1880) och grundlagt
"Zeitschrift fiir den deutschen unterricht" (1887
fi.), som han ännu redigerar.
Lyonblått [Hå’-], fr. bleu de Lyon. Se B l e u.
Lyon king-of-arms [låYen ki^-ev-ä^s]. Se King-at-arms.
Lyonnais [Hanna], fordom fransk provins (omkr. 7,800
kvkm.), omfattade det egentliga L., som Filip den
sköne 1313 bemäktigade sig, samt Forez och Beaujolais,
hvilka förenades med franska kronan först på Frans I:s
tid (1527). Det bildade först dep. Rhöne-et-Loire,
som snart delades i två dep., Rhöne och Loire. En
mindre del kom på dep. Puy-de-Döme. Dess hufvudstad
var Lyon. (J. F. N.)
Lyons [låYons], stad i nordamerikanska staten New
York, vid Clyde river. 5,824 inv. (19UO). Destillation
af pepparmyntolja. J- F. N.
Lyons [låYons]. 1. E d m u n d L., lord L., brittisk
amiral, f. 1790, d. 1858, utmärkte sig i yngre år
som en rask sjöofficer i Medelhafvet och ostindiska
farvatten, utnämndes 1835 till engelskt sändebud i
Aten, men blef efter hand så ogynnsamt stämd mot
grekerna, att lord Palmerston 1849 återkallade
honom. Han var därefter engelsk minister hos
schweiziska edsförbundet (1849-51) och i Stockholm
(1851-53), blef 1850 konteramiral och erhöll efter
Krim-krigets utbrott 1853 befälet närmast under
amiral Dundas, som han i dec. 1854 efterträdde som
befälhafvare för engelska Svartahafs-flottan. Han
gjorde med sina kanoner god tjänst i slaget vid
Alma samt tog med "Agamemnon" framstående del i det
första bombardemanget af Seva-stopol. L. blef 1855
vice-amiral och upphöjdes efter krigets slut 1856,
som baron L. of C h r i s t-c h u r c h, till peer
(han hade 1835 blifvit knight och 1840 baronet). Jfr
A. S. Eardley-Wilmot, "Life of lord L.5; (1898).
2. Richard Bickerton Pemell L., den föregåendes son,
viscount och sedermera earl L., engelsk diplomat,
f. 1817, d. 1887, inträdde 1839 på diplomatbanan,
erhöll i dec. 1858 sändebudsposten hos Nord-Amerikas
förenta stater och skötte under inbördeskriget
sitt värf med stor takt och ur-skillning (särskildt
under förhandlingar om den s. k. "Trent-affären",
se d. o.), men måste i febr. 1865 resa hem för
sjuklighet. Han var aug. 1865 -juli 1867 ambassadör
i Konstantinopel samt 1867 -87 ambassadör i Paris,
där han blef allmänt uppburen och under 1870-71
års krig verkade i medlande syfte. L. blef 1865
medlem af Privy council samt upphöjdes 1861 till
viscount och vid sitt af-skedstagande 1887 till earl.
1-2. (V. S-g.)
Lypemani (af grek. ly’pe, sorg, och maru’a,
galenskap), med., samma sjukdom som melankoli (se
d o.).
Lypéria, bot. SeKapsaffran.
Lyptlng, fno., lyfting. Se Drake, sp. 817.
Lyptol [-tål], ett arcamim (se Hemliga me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
