Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyngbye [-by], Hans Kristian - Lyngby fort l. Gammelmosegaard fort. Se Köpenhamn, sp. 663. - Lyngen - Lyngsfjorden. Se Lyngen - Lyngsjö - Lyngspole, zool. Se Piparsläktet - Lyngve, nord. myt. Se Amsvartner - Lyngör - Lüning, Hermann - Lynkeioskop - Lynkeus 1. En son af den egyptiske sagokungen Aigyptos - Lynkeus 2. En broder till Idas (se d. o.) - Lynn 1. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts - Lynn 2. Stad i England. Se Kings Lynn - Lynn, Eliza. Se Linton 2 - Lynne 1. - Lynne 2. - Lynne 3. - Lynnkanalen - Lynn regis. Se Kings Lynn - Lynx (Lodjuret), aston. - Lynx, zool. Se Losläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
69
Lyngby fort-Lynx
70
de danska algerna. Med offentligt understöd företog
han 1818 en resa till Färöarna samt författade
en afh. om grindhvalarna, hvilken prisbelöntes
af Yi-denskabernes selskab och trycktes 1826. På
Färöarna samlade L. dessutom de gamla sångerna om
Sisrurd Fafnesbane, hvilka han sedermera utgaf jämte
dansk öfv.: Fceröeske kvceder om Sigurd Fof-nersbane
og hans cet (1822). Iöl9 blef han kyrkoherde, sedan
1827iSöborg (norra Själland). E.Kbg.
Lyngby fort 1. Gammelmosegaardfort. Se Köpenhamn,
sp. 663.
Lyngen, härad och socken i Tromsö amt, s. ö. om
Tromsö, Norge. 3,120 kvkm. 5,251 inv. (1910, år 1900
5,102, hvaraf 2,751 lappar och 498 finnar). L. ligger
omkring Lyngsfjorden, som rätt i s. skär omkr. 85
km. in i landet mellan imponerande fjäll. Fjorden,
hvars innersta del heter Storfjorden, lockar årligen
många turistfartyg till sig. På den omkr. 85 km. långa
och i medeltal omkr. 16 km. breda halfön mellan
Lyngsfjorden i ö. och Ulsfjorden i v. reser sig en
rad skarpa, snöklädda tinnar, hvaribland amtets
högsta topp, Jaeggevarre (1,915 m.) på gränsen
till Sörfjords härad. I s. gränsar L. till Sverige
och Finland. På gränsen till detta härad finns det
s. k. "treriks-röset", där Sverige, Norge och Ryssland
stöta ihop. Inom L. ligger Birtavarre kopparverk
med grufvor inunder Moskogaissa. På östra sidan af
Lyngsfjorden ligger S k i b o t n s marknadsplats. K-
V. II.
Lyngsfjorden. Se Lyngen.
LyngsjÖ, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 1,756 har. 368 inv. (1910). Annex till Köpinge,
Lunds stift, Gärds kontrakt.
Lyngspole, zool. Se Piparsläktet.
Lyngve, nord. myt. Se Amsvartner.
Lyngör, hamn i Dybvaags härad mellan Risör och
Arondal, i Nedenaes amt, Norge. 613 inv. (1910). Tull-
och lotsstation, post och telegraf; stället an-löpes
af kustångarna på deras turer. 6 juli 1812 stod
där emellan fregatten "Najaden" och briggarna
"Samsö", "Laaland" och "Kiel" på dansk-norsk sida
samt örlogsskeppet "Dictator" och briggen "Calypso"
på engelsk sida en träff ning, som slutade därmed,
att de dansk-norska briggarna - fregatten hade
råkat i brand och blef totalt förstörd - tvungo de
båda engelska fartygen att taga till flykten. -
Strax ö. om L. står på Kjeholmen L. fyr, af
första ordningen, med fast rödt sken och med röd
blänk med en ljusstyrka af resp. 560 och 3,550
normalljus och en ljusvidd af 12,5 och 14 kvartsmil.
O. A. ö. (K. V. H.)
Liining, Herm a n n, tysk filolog, f. 1814, d. 1874
som lärare i Zürich. I den vetenskapliga världen
är hans namn kändt genom hans edition af den äldre
eddan, Die Udda, eine sammlung alt-nordischer götter-
und heldenlieder (1859).
Lynkeiosköp (af grek. ly’nkeios, lös), ett af Goerz i
handeln fördt symmetriskt fotografiskt objektiv, som
tillhör aplanaternas klass (jfr Fotografi, sp. 994)^
Ly^keus (grek. Avyxevs, lat. Ly’nceus),
grek. myt. 1. En son af den egyptiske sagokonungen
Aigyptos, förmäld med Hypermnestra, en af danai-derna
(se D a n a o s), och stamfader för persei-dernas
ätt. - 2. En broder till Idas (se d. o.).
lo. 2. A. M. A.
Lynn [li;n]. 1. Stad i nordamerikanska staten
(!
Massachusetts, nära norra ändan af
Massachusetts-viken, 16 km. n. ö. om Boston,
med hvilket L. är förenadt medelst flera
järnvägslinjer. 89,336 inv. (1910). Storartad
skoindustri, en bland de största på jorden, införd
redan 1636. Skor tillverkas för omkr. 30 mill. dollars
om året, mest barn- och fruntimmersskodon, och öfver
12,000 personer äro sysselsatta i yrket. Därjämte
drifvas omfattande lädertillverkning och annan
industri. Staden grundlades 1629, och i dess
närhet anlades 1643 den första smälthärden i Nya
England. 1905, då L. var näst Boston statens
största fabriksort, hade den 431 fabriker med
21,540 arb. och ett tillverkningsvärde af 55
mill. doll. - 2. Stad i England. Se Kin g s Lynn.
1. (J. F. N.;
Lynn [li’n], Eliza. Se Lin ton 2.
Lynne, psyk. 1. Den varaktiga eller kortvariga
beskaffenheten af en persons känslolif eller
dispositionen för en viss riktning däri (jfr
Känslostämningar). En person säges ha "häftigt
lynne", om han lätt bringas i affekt (se d. o.),
särskildt i vrede (se d. o.), vara vid "godt" eller
"dåligt lynne", allteftersom hans känslostämning för
tillfället är ljus eller mörk. En särskild art af
lynne är humor (se d. o.). - 2. I något oegentlig
bem. betecknas med lynne ej blott känslolifvets
beskaffenhet, utan äfven själslifvets i öfrigt;
särskildt användes i sådan betydelse uttrycket
"folklynne" som betecknande de utmärkande
egendomligheterna i ett visst folks karaktär,
sådan den framträder i hela folklifvet. Lynne
blir därvid ungefär detsamma som individualitet,
i hvilken bemärkelse man ock använder uttrycket
"skaplynne". - 3. Lynne betecknar ock en viss lättare
abnormitet i känslo-lifvet, bestående i labilitet hos
känslostämningarna, så att de på skenbart omotiveradt
sätt växla och leda personers tankar och handlingar
i helt olika riktningar alltefter den tillfälliga
stämningen. I denna bemärkelse säges en person
"ha lynne", "vara lynnig". I lägre grad är denna
egenskap naturlig för barn och obildade människor;
i högre grad är den yttring af en lindrig rubbning
i nerv-lifvet och därmed följande bristande psykisk
jämvikt. Se E. Jentsch, "Die laune" (1902). S-e.
Lynnkanalen [li’n-], en 110 km. lång fjord vid
nordvästra kusten af Nord-Amerika, i territoriet
Alaska, mellan 58° och 59° n. br. Den slutar med
tre vikar, Chilkat inlet, Chilkoat inlet och Taiya
inlet, och från hvar och en af dem gå passvägar öfver
kustbergen till guldfälten vid Yukon. Från Skagway vid
Taiya inlet går äfven en järnbana öfver Whitepasset.
J. F. N.
Lynn regis [li’n riMjis]. Se Kings Lynn.
Lynx (Lodjuret), astron., stjärnbild på norra
stjärnhimmelen, belägen mellan Giraffen i n.,
Stora Björnen och Lilla Lejonet i ö., Kräftan och
Tvillingarna i s. samt Kusken i v. Denna stjärnbild
upptar en ganska stor del af himmelen, men innehåller
blott få mera framträdande stjärnor (en af 3:e och en
af 4:e storleken). Heis räknade i denna stjärnbild
87 för blotta ögat synliga stjärnor ; ett mindre
skarpt öga torde knappast kunna urskilja hälften af
detta antal. Enligt Schiaparellis undersökningar är
den sydliga delen af L. den på ljusare stjärnor
fattigaste trakten af hela stjärnhimmelen.
B-d.
Lynx, zool Se Losläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
