Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyell, sir Charles - Lyftarmring (Bruskring), mek. Se Brusk, Hammare 1, sp. 1239-40, och Hammarställning, sp. 1258 med fig. - Lyfting, sjöv. Se Drake 3, sp. 817. - Lyftkraft, mek. - Lyftkran. Se Kran 2 - Lyftkrok, skogsv. Se Lyftsax - Lyftsax, skogsv. - Lyftverk, markint.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och deras lärjungar) om jordens utveckling framgick
en förmedling af bägge partiernas åsikter, som fick
sitt förnämsta allmänfattliga uttryck i Cuviers
"Discours sur les révolutions du globe". Enligt
denna mening skildes de olika perioder, i hvilka
jordens utvecklingshistoria kan delas, från hvarandra
genom våldsamma katastrofer eller revolutioner,
genom hvilka icke blott de fysiska förhållandena
h. o. h. förändrades, utan ock allt lefvande
förstördes, så att hvarje ny period började med en
ny skapelse, hvarigenom en h. o. h. ny flora och
fauna uppträdde. De krafter, som varit verksamma
under förflutna jordperioder, ansågos äfven
vara af annan art än de nu verksamma och knappt
bundna af samma lagar som nu. Mot dessa läror
uppträdde L. och sökte visa, att samma krafter,
som nu verka på jordskorpan, verkat äfven under
förflutna jordperioder och att de verka efter samma
lagar. Därigenom att de verka under ofantligt långa
tidrymder, åstadkommas storartade resultat. Inga hela
jorden omfattande katastrofer eller revolutioner
ha förekommit; dylika ha alltid varit lokala. Lika
litet har en fullständig tillintetgörelse af floran
och faunan någonsin egt rum. I det stora hela
har en jämn utveckling försiggått från den tid,
då den glödande, flytande jordkärnan bekläddes
med en fast skorpa. Dylika åsikter om de nu på
jorden verkande krafternas tillräcklighet att
förklara de under jordens utvecklingshistoria
försiggångna förändringarna (aktualism), ehuru
redan förut framställda såväl af äldre författare
som särskildt af C. Prévost och K. E. A. v. Hoff,
vunno dock egentligen först genom L. vidsträcktare
spridning. Han framställde dessa läror med glänsande
talang i Principles of geology (hans hufvudarbete,
till hvars utgifvande han föranleddes genom studiet
af Poulett Scropes "Geology of Central France")
och Elements of geology, hvilka från 1830 utkommit
i många upplagor och öfversatts på flera språk (i
sammandrag bearbetade på svenska af G. Lindström,
"Geologiens grunder", 1857; 2:a uppl. 1859). I början
motståndare till Darwins lära om arternas förändring,
blef dock L. snart anhängare af densamma (se
Descendensteori, sp. 192). I själfva verket kunna,
såsom B. von Cotta anmärkt, L:s och Darwins åsikter
anses som uttryck för samma åskådningssätt, eller
lagen om den småningom skeende utvecklingen genom
summeringen af enskilda verkningar. Bland L:s många
andra arbeten böra nämnas hans klassifikation af
tertiärsystamet, grundad på Deshayes undersökningar
öfver dess mollusker, berättelserna om hans resor
i Nord-Amerika (Travels in North America, 1845, och
Second visit to the United states, 1849) samt hans
undersökningar om människans första uppträdande på
jorden (Geological evidences of the antiquity of man,
1863), hvari han på ett öfvertygande sätt visade
människosläktets höga ålder och samtidighet med en
nu utdöd däggdjursfauna. Af särskildt intresse för
Sverige äro hans undersökningar öfver hvad som kallats
"svenska vallens höjning" (Proofs of a gradual rising
of the land in certain parts of Sweden, 1835), som
gjordes under L:s resa här 1834. Enligt dessa skulle
Sverige höjas mest i n. och med aftagande mått ungefär
till Kalmar, s. om hvilken stad ingen höjning kan
spåras. L:s behandling af frågan samt de af honom angifna
måtten för höjningen ha ingått i nästan alla
läroböcker. Nyare undersökningar, grundade på ett
större iakttagelsematerial, ha emellertid .visat,
att en nivåförändring visserligen eger rum och att
denna är större i norra än i södra Sverige, men å
andra sidan ej försiggår så hastigt, som L. antog; för
Stockholmstrakten t. ex. angaf L. en höjning på 0,75
m. för 100 år, under det nyare undersökningar ange
höjningen till ung. 0,50 m. under nämnda tidrymd. 1881
utgafs L:s "Life, letters, and journals" i 2 bd. Se
T. G. Bonney, "Ch. L. and modern geology" (1895).
B. L-n. (A. Hng.)
Lyftarmring (B r u s k r i n g), mek. Se B r u s k,
Hammare l, sp. 1239-40, och Hammarställning, sp. 1258
med fig.
Lyfting, sjöv. Se Drake 3, sp. 817.
Lyftkraft, mek. Om en fast kropp nedsänker delvis
eller h. o. h. i en vätska, utöfvar denna på den
en resulterande tryckning, som är riktad lodrätt
uppåt och benämnes vätskans lyftkraft. Enligt
"archimediska principen" (se d. o.) är denna kraft
lika stor med vikten af den utaf kroppen undanträngda
vätskan. En kropp, hvars vikt är mindre än vikten
af en lika stor volym af vätskan, nedsjunker
så djupt i denna, att vid jämvikt lyftkraften
blir lika med kroppens vikt. Så t. ex. väger ett
fartyg lika mycket som den vid jämvikt undanträngda
vattenvolymen. Äfven luften utöfvar en lyftkraft på
i densamma befintliga kroppar. Är kroppen lättare,
hvilket t. ex. är händelsen med luftballongen, stiger
den upp med en kraft, som vid jämvikt är lika med
skillnaden emellan lyftkraften och kroppens vikt.
G- E. D.*
Lyftkran. Se Kran 2, där bl. a. å sp. 1208 och
å pl. III, fig. 8, lämnas förklaring öfver det
hit hänvisade ordet bockkran. – Det hit hänvisade
bockvindspel är ett fristående vindspel (se d. o.).
Lyftkrok, skogsv. Se Lyftsax.
Lyftsax, skogsv., en apparat, som man använder för att
lyfta upphugget virke, såsom timmer, trämasseved och
kolved. För att erhålla ett stadigt grepp på en stock,
då den skulle lyftas, brukade man förr hugga fast
yxan i stockändan. Härigenom skadades dock virket
högst afsevärdt, hvarför man nu allmänt använder
lyftsax eller lyftkrok,
 |
| Fig. 1. Lyftsax. |
|
| Fig. 2. Lyftkrok. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
