- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
27-28

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lübke, Wilhelm - Lübtheen - Lyby - Lübz - Lycæna, zool. Se Argusfjärilen och Lycænidæ - Lycænidæ, zool., familj bland dagfjärilarna - Lycæus. Se Lykaios - Lycaon, zool. Se Hyenhundsläktet - Lycée - Lycetol - Lyceum, lat., i Sverige namn på åtskilliga enskilda högre läroverk - Lyceum, tidskrift - Lyceum för flickor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två sistnämnda arbeten bildade 5:e bandet af
Kuglers "Geschichte der baukunst", Geschichte der
italienischen malerei vom 4. bis ins 16. jahrhundert

(1878—79), Rafaels leben und werke (1882),
Bunte blätter aus Schwaben (1885), Geschichte der
deutschen kunst
(1888) och Lebenserinnerungen
(1891). 1895 utgåfvos L:s bref till H. Kestner
1846—59. L:s staty restes 1905 i Karlsruhe.

        (G—g N.)

Lübtheen [ly’bten], köping i
Mecklenburg-Schwerin, 2 km. s. om Elbes biflod Sude. 4.019 inv.
(1905). Lärarseminarium. Kalibergverk.

        Wbg.

Lyby, socken i Malmöhus län, Frosta härad.
2,525 har. 1,156 inv. (1910). Annex till Hörby,
Lunds stift, Frosta kontrakt.

Lübz, stad i Mecklenburg-Schwerin, vid Elde.
3,396 inv. (1905). Landtmannaskola. Sockerfabrik
och annan industri.

        J. F. N.

Lycæna, zool. Se Argusfjärilen och
Lycænidæ.

Lycænidæ, zool., familj bland dagfjärilarna,
omfattande mestadels små arter, hos hvilkas honor
frambenens tarser äro förkrympta, 1-ledade,
utrustade med enkel, hakformig klo. Vingarnas färger
äro inom denna familj de mest växlande. Ofta äro
de på öfversidan, åtminstone hos hannen,
sidenglänsande blå eller gulröda, och undersidan är
vanligen tecknad med mörkare punkter och
ögonfläckar. Svanslika bihang på bakvingarna förekomma
ofta. Larverna äro korta och tjocka, gråsugglika.
I olika världsdelar har
det iakttagits, att larver
tillhörande denna familj
omhuldas af myror, af
hvilka de uppskattas,
emedan de på en af de
bakre rygglederna
afsöndra en af myrorna
omtyckt sötaktig vätska. —
Mer än 2,000 arter äro
beskrifna från alla
världsdelar. I Sverige
förekomma 28, fördelade på släktena Thecla,
Zephyrus
(se Snabbvingar), Polyommatus (se
Guldvingar) och Lycæna. Störst är
blåvingesläktet, Lycæna, med 18 arter, af
hvilka några höra till våra vanligaste
dagfjärilar, såsom Argusfjärilen (se d. o.). Af
särskildt intresse är detta släkte därigenom, att
man hos dess arter kan iakttaga, hurusom vackra
färger, med hvilka urspr. blott några arters hannar
smyckat sig, småningom och i allt större
utsträckning öfverflyttats äfven på honorna. Hos vissa arter
är vingarnas öfversida hos båda könen brun, med
eller utan röda fläckar längs utkanten. Hos andra
har hannen fått en glänsande blå färg, medan
honan bibehåller den bruna dräkten. Hos ännu andra
börjar en blå glans från roten utbreda sig öfver
vingarnas inre del äfven hos honan. Hos en af våra
vanligaste arter, den 22—36 mm. breda L. Icarus
(se fig.), där hannens vingar äro glänsande
himmelsblå, med smal svart utkant, visa honorna alla möjliga
öfvergångar från rent bruna vingar, med röda
utkantsfläckar till en dräkt, som nästan alldeles liknar
hannens. Hos några tropiska arter slutligen har
den vackra helblå färgen blifvit konstant hos båda
könen. Släktet bildar sålunda en god illustration
till artförändring genom könsurval.

illustration placeholder
Lycæna Icarus, en

blåvingeart.


        G. A—z.

Lycæus. Se Lykaios.

Lycaon, zool. Se Hyenhundsläktet.

Lycée [lise], plur. lycées, namn på
läroanstalter inom den sekundära undervisningen i Frankrike
(se d. o., sp. 1124) och (licéo, plur. licei) i Italien
(se d. o., sp. 1039).

Lycetol [-tål], farm. kem., vinsyrans
dimetylpiperacinsalt, är ett hvitt pulver, lösligt i vatten och
användes i doser af 1,0—2,0 gr. per dygn mot gikt
och reumatism.

        H. E.

Lyceum, lat. (af grek. Ly’keion, se d. o.), i
Sverige namn på åtskilliga enskilda högre läroverk, af
hvilka de mest bekanta äro det af sällskapet
Fribyggarna (se d. o.) grundlagda läroverket, vidare
det af K. O. Ramström (se denne) 1827—39 ledda
Uppsala lyceum och det af honom 1839
inrättade, sedan 1851 af filos. doktorerna Karl Johan
Bohman (f. 1816, d. 1882) och O. von Feilitzen (se
Feilitzen 3) ledda Stockholms lyceum,
som hösten 1875 sammanslogs med Stockholms
ateneum, samt Lyceum för flickor (se d. o.).
— I Finland är ordet officiell benämning på
statens och enskilda högre allmänna läroverk, t. ex.
normallyceum, klassiska lyceer,
reallyceer
(se Finland, sp. 298). — I
Preussen är lyceum namn på de vid omkr. 16 års ålder
absolverade 10-klassiga flickskolornas fortsättning,
som klyfver sig i en allgemeine frauenschule (1
febr. 1910 funnos 72) och ett höheres
lehrerinnenseminar
för utbildning af lärarinnor vid mellan-
och högre skolor för flickor (1 febr. 1910 funnos
146). I Bajern benämnes så ett antal
undervisningsanstalter, motsvarande universitetens
katolskt-teol. och filos. fakulteter. Jfr Lycée.

Lyceum, tidskrift, af hvilken två häften
utkommo 1810 och 1811 under redaktion af L.
Hammarskjöld. Dess afsikt var att bidraga till den
akademiska smakens störtande och uppkomsten af
sannare litterära ideal. Af dess kritiska uppsatser
voro redaktörens (om vår litteraturs järnålder
1803—10, om Öhlenschläger, om Adlerbeths
öfversättningar) och en artikel af Höijer viktigast; bland de
poetiska bidragen var Lings "Gylfe" det
betydelsefullaste. Se Frunck, "Bidrag till kännedomen om
nya skolans förberedelser och första utveckling"
(1889).

        R—n B.

Lyceum för flickor i Stockholm, högre
fullständigt läroverk, grundlades 1875 af dåv. lektorn
vid Nya elementarskolan G. Sjöberg (se denne)
och hans hustru Hanna S., född Tillander. Från
en ringa början växte skolan raskt med klass efter
klass och hade 1881 i hufvudsak nått den
fullständighet, som dess stiftare afsett. Sedan två af
skolans lärjungar 1882 vid Nya elementarskolan
aflagt mogenhetsexamen, erhöll föreståndaren
dimissionsrätt för Lyceum för flickor, och redan samma
höst höll skolan sin första afgångsexamen.
Läroverket består af en småskola med 3 förberedande
klasser, en elementarskola med 8 klasser samt ett
gymnasium med 4 ringar. Alla klasserna äro
ettåriga. Kursen till mogenhetsexamen, räknad från
lärjungarnas 9:e år, utgöres af 6 år i
elementarskolan och 4 i gymnasiet, en tio-årig kurs, som
alltså med ett år öfverskjuter den, som fordras i
statens allmänna läroverk för gossar. Genom den
längre skolkursen blir det möjligt att något skona
flickans krafter. Skolan har också alltifrån början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free