Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landdrostei - Landebok - Landeck. 1. Stad och badort - Landeck. 2. Kommun i Tyrolen - Landed gentry - Landelle, Charles - Landemoder - Landen, kommun - Landen, John - Landenska transformationssatsen - Lander, Richard Lemon - Landerbeck, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Landebok-Landerbeck
992
område i Hannover, motsvarande regierungsbezirk i
det öfriga Preussen.
Landebok. Se Lunds stifts landebok.
Landeck. 1. Stad och badort i preussiska
reg.-omr. Breslau (Schlesien), vid Neisscs biflod
Biele, har flera svafvelhaltiga mineralkällor
(af 20°-29° C.), som användas dels till badning,
dels till drick-ning, hufvudsakligen mot gikt
och reumatism. Antalet badgäster stiger till
omkr. 10,000. 3,481 inv. (1905). - 2. Kommun
i Tyrolen, vid Rosannas inflöde i Inn. 2,227
inv. (1900). (J. F. N.)
Landed gentry [lä’ndid dje’ntri], "jordegandc man
af börd", benämning på den engelska jord-egarklass,
som vanligen blott betecknas som gentry (se d. o.).
Landelle [lädä’ll], Charles, fransk målare, f. 1821,
d. 1908, utförde väggmålningar i S. Sulpice, Hotel
de ville m. fl. byggnader i Paris, målade såväl
religiösa ämnen - Den heliga jungfruns aning (1859,
Luxembourgmuseet) - som salongslifvet och äfven motiv
från Mindre Asien och Afrika. (G-g IN.)
Landemoder [-måder], "landsmöten", kallas i Danmark
de årliga stiftssynoderna. De inrättades under
reformationstiden samt utgjordes då af stiftets
superintendent (biskop) och kontraktsprostar. Närmast
voro de ett biskopens råd i stiftets angelägenheter,
och många kyrkliga förhållanden ordnades under
den första tiden genom landemode-beslut. 1618
fingo landemode.rne tillika betydelse som
domstolar. Stiftsamtmannen ställdes nämligen
vid sidan af biskopen som församlingens ordf.,
och dessa bägge jämte tillkallade bisittare bland
prostarna bildade en kyrklig domstol, som behandlade
alla kyrkliga befordringsfrågor, kyrkliga ämbetsmäns
förseelser med undantag af sådana, som straffades med
förlust af lif eller ära, och brott mot kyrkotukten
(äktenskapsbrott hörde under en särskild domstol,
"tam-perretten"). Landemoder höllos två gånger om året
på för hvarje stift särskildt föreskrifna dagar. Så
ordnad bibehölls institutionen i "Danske lov" (1683),
och ännu i dag bilda stiftsamtmanncn och biskopen
under namnet landemode en kyrklig domstol, till
hvilken frågor häriskjutas från "provsteretten" (en
häradshnfding och kontraktsprosten) som lägre instans
och från hvilken kan vädjas till Höjesteret. Numera
hållas landemoder endast en gång om året (i juni eller
juli). Emellertid har man sökt ge dessa möten en mera
allmän betydelse för den kyrkliga utvecklingen. 1809
påbjöds, att vid dem skulle förekomma teologiska
diskussioner, i hvilka stiftets alla präster fingo
deltaga. Därjämte är det sedan 1850 vanligt, att
kyrkliga frågor och lagförslag, om hvilka regeringen
önskar höra prästerskapets mening, framläggas för
"det udvidede landemode", till hvilket alla stiftets
präster inbjudas. Någon omröstning eger dock vid
sådana tillfällen icke rum. C. R.*
Landen. kommun i belgiska prov. Liége. 2,874
inv. (1904). Enligt en i 13:e årh. uppkommen legend
var L. karolingernas stamhem och med orätt bilagdt
Pippin den äldres namn. J. F. N.
Landen Hä’ndon], John, engelsk matematiker,
f. 1719, d. 1790, var förvaltare hos en engelsk
magnatsläkt. L. idkade en ganska omfattande
matematisk författarverksamhet, som förskaffade honom
ledamot-skåp af Royal society i London (1766). Han
var den förste, som visade, att en elliptisk
integral genom en enkel algebraisk substitution kan
transformeras ’
till en annan elliptisk integral med en ny modyl, som
är en algebraisk funktion af den ursprungliga. Denna
sats, som efter upptäckaren kallas Landenska
transformationssatsen, bildar utgångspunkten för
viktiga undersökningar inom teorien för de elliptiska
integralerna; dock synes L. själf ej fullt ha insett
dess stora betydelse. F. ö. sysselsatte L. sig med
flera andra frågor, t. ex. summation af serier
och integration af differentialekvationer. Han
försökte äfven, ehuru med ringa framgång, att i
stället för differential- och integralräkningen
införa en annan, enligt hans åsikt på bättre
grunder stödd kalkyl, hvilken han kallade "residual
analysis". - L:s skrifter äro till en del införda
i ’Royal societys "Philosophical transactions",
till en del åter särskildt utgifna. Bland dessa
senare må nämnas Malhe-matical lucubrations
(1755) och Mathemalical me-moirs (1780, 1789).
d- F-)
Landenska transformationssatsen [lä’ndanska]. Se
Landen, J.
Länder [lä^nde], Richard Lemon, engelsk Afrikaresande,
f. 8 febr. 1804 i Truro, Cornwall, åtföljde 1825
Clapperton (se d. o.) på dennes sista afrikanska
expedition från Benin-viken till Sokoto och
återkom 1828 till England med sin döde husbondes
papper, hvilka af L., jämte dennes egen skildring
af återresan till kusten, utgåf-vos i Records of
cap-tain Clapperton’s last voyage to Africa (2 bd,
1830). På uppdrag af engelska regeringen företog L.,
jan. 1830, en ny afrikansk resa i sällskap med sin
broder, John L. (f. 1807, d. 1839, förut typograf). De
båda bröderna nådde i juni Bussa och Niger, där Mungo
Park dödats, trängde ett litet stycke uppåt floden
och förö sedan i kanoter under många äfventyr ned för
floden ända till dess mynning i Benin-bukten. Därmed
hade de konstaterat, att Quorra var "negrernas Nil"
och definitivt löst problemet om Nigers mynning. "Vid
återkomsten till England (juli 1831) mottogos de
med stora festligheter, och L. blef den förste
innehafvaren af det nystiftade Kungliga geografiska
sällskapets guldmedalj. Resan beskref han i Journal of
an expedition to explore the course and termination
of the Niger (2 bd, 1832; 2:a uppl. 1856). Redan
1832 anträdde L. en ny Nigerexpedi-tion, bekostad
af Liverpoolköpmän, hvilka utrustade två ångbåtar
för att drifva handel uppåt floden; därunder erhöll
han i en strid med infödingar ett skottsår, af hvars
följder han afled, 2 eller 7 febr. 1834, i Fernando
Po. Resan är skildrad af följeslagarna Laird och
Oldfield i "Narrative of an expedition into the
interiör of Africa in steamers" (1835). En staty
öfver L. är rest i hans födelsestad. Jfr biografi
hos W. H. Tregellas, "Cornish worthies", II (1S84).
V.S-g.
Landerbeck, Nils, matematiker, f. 3 febr. 1735
i Kalmar, d. 24 maj 1810 i Uppsala, blef efter
af-slutade studier i Uppsala filos, magister 1767
och docent i fysik 1771. Sedan han därefter successivt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
