Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreditanstalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Kreditivafgift-Krehl
1246
utsedda händelser samt böra till tillräckligt
belopp af riksdagen anslås och till utbetalning
å Riksgäldskontoret anvisas. Den ena summan,
det s. k. mindre 1. lilla kreditivet, skall vara
tillgänglig, då konungen till landets försvar eller
andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan
hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade,
finner utbetalning oundvikligt nödig; den. andra
summan, det s. k. större 1. krigskreditivet, skall
vara tillgänglig att vid infallande krig af konungen
lyftas, sedan han hört statsrådet in pleno och
sammankallat riksdagen. Å sistnämnda summa af ger
riksdagen en förseglad anordning, som ej förr får
brytas, likasom ej heller summan förr af fullmäktige
i Riksgäldskon-toret utbetalas, än riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord. Eiksdagens
förpliktelse att anordna dessa summor har sin källa
i upphäfvandet af den rätt, som konungen egde före
18’09, såväl under den gustavianska tidens som under
frihetstidens statsskick, att provisoriskt till rikets
försvar utskrifva gärder. Genom kreditivinstitutionen
åvägabragte nämligen 1809 års regeringsform,
att vid krigs utbrott medel göras tillgängliga
utan förbigående af riksdagen, men på samma gång
bereddes, genom bestämmelserna om det s. k. lilla
kreditivet, medel äfven till andra ett omedelbart
ingripande af regeringen kräfvande välfärdsändamål
än försvaret. Krigskreditivet var urspr. anvisadt
på Riksbanken, ej på Riksgäldskontoret, men detta
ändrades vid 1834 års riksdag. Båda summorna bestäm
nas vid hvarje lagtima riksdag på statsutskottets
förslag. Namnen "lilla" 1. "mindre" och "större"
kreditiven ha uppkommit däraf, att anslaget på det
förra länge enligt regeln var mindre än anslaget på
krigskreditivet (respektive lj/s och 3 mill. kr. samt
1892-94 21/? och 5 mill. kr.). Sedan 1895 ha båda
varit lika stora (l1^ mill. kr.). Krigskreditivet
har ännu aldrig behof t lyftas, men det "mindre"
har flera gånger användts till försvarsanstalter och
under nödår. Riksdagen eger äfven rätt att utom de
grundlagstadgade kreditiven anslå extra sådana för
vissa ändamål, som den själf fritt bestämmer. Dylika
kreditiv ha t. ex. gifvits till kolerafarsotens
bekämpande, till hjälp åt brandska-dade, till
kostnad för deltagande i världsutställning, till
neutralitetsrustningar (vid rysk-turkiska kriget
1877), och med anledning af unionsbrottet bemyndigade
1905 års första urtima riksdag riksgäldsfullmäktige
att bereda tillgång till 100 mill. kr., som skulle
kunna af K. M:t lyftas, dock först på grund af
ytterligare riksdagsbeslut.
2. (Å. WrsonM.) 3. H. L. H. (S. B.)
Kreditivafgift, hand. Se K r e d i t i v 2.
Kreditivbref. Se Kreditiv l och 2.
Kreditivkontrakt, hand. Se Kreditiv 2.
Kreditivräkning, hand. Se Kreditiv 2.
Kreditköp. Se K r e d i t a f t a 1.
Kreditor, hand. Se Kredit.
Kreditpapper, hvarje skriftlig urkund ang. ett
skuldförhållande, särskildt sådana som i den allmänna
rörelsen gå ur hand i hand antingen efter endossering,
såsom växlar, eller blott genom enkelt öfverlämnande,
såsom banksedlar (se vidare Kredit, sp. 1235).
Kreditpost, hand. Se Kredit.
Kreditsida, hand. Se K r é d i t.
Kreditupplag. Se Nederlag.
Kredj, ett folk i afrikanska landskapet Dar-Fertit,
n. v. om njamnjam, af kopparröd färg, ljusare än
bongo eller njamnjam. Det utmärkes genom ringa
intelligens och stor fulhet. Språket står, såvidt
man nu känner, alldeles isoleradt. Genom oupphörliga
slafjakter ha många stammar försvunnit och de af
dem bebodda landskapen förvandlats till ödemarker.
(E. Rid.)
Kr ed u litet (lat. creduflitas, af crédere, tro),
lätt-trogenhet.
Kreera (lat. creäre, skapa), välja, utnämna; kreera
en roll, först utföra en roll i skådespel eller opera.
Krefeld [-fält], stad (stadskrets) i preussiska
reg.-omr. Dusseldorf (Rhenprovinsen), vid en stor
järnvägsknut, 7 km. v. om Rhen, vid hvilken en
stor hamn är byggd, som med järnväg är förenad
med K. 123,597 inv. (1905), hvaraf en femtedel
protestanter. K., som är en af de vackraste
städerna i Rhenlandet, är regelbundet byggdt,
har flera öppna platser, 10 katolska och 4
evangeliska kyrkor, dessutom en kapucin-, en
alexian-, en gammalkatolsk och en mennonitkyrka
samt en synagoga. Af offentliga byggnader märkas
ett vackert rådhus och kejsar-Vilhelms-museum. -
K. är hufvudort för den tyska siden- och
sammetsindustrien, som grundlades på 1600- och
1700-talen af från grannländerna fördrifna reformerta
och mennoniter. öfver 140 större och mindre fabriker
i staden och dess omgifning sysselsätta omkr. 13,000
mek. väfstolar och tillverka årligen siden och sammet
för 60-70 mill. kr., hvaraf största delen går till
utlandet. I tillverkning af tjockare helsidentyg kan
K. visserligen ej täfla med Lyon och S:t Etienne, men
däremot finna tunnare sammets- och halfsidentyg från
K. stor afsättning i Amerika. F. ö. eger K. stora
siden- och sammetsfärgerier, bom-ullsväfverier
och blekerier, järngjuterier, maskin-verkstäder,
sprit-, cellulosa- och kemiska m. fl. fabriker. - I
K. finnas gymnasium, realgymnasium, högre realskola,
realskola, 2 lärarinneseminarier, högre fackskola
för textilindustri, färgeri- och appretur-skola,
handelsskola, handtverksskola, musikkon-serva-torium,
teater etc. - K. fick stadsrättigheter 1373
och kom 1702 till Preussen. Efter motgången vid
Kloster-Camp 12 juni 1758 drog general Clermont-Condé
sig med den ena franska armén tillbaka till K.,
i hvars närhet den förföljande hertig Ferdinand
af Braunschweig 23 juni tillfogade honom ett
grundligt nederlag vid Fischeln (se d. o.), ehuru
slaget benämnes efter K. 1794-1814 var K. franskt,
(J. F. N.)
Krehl, Ludolf, tysk orientalist, f. 1825,
d. 1901, anställdes 1852 vid k. biblioteket
i Dresden, blef 1861 e. o. professor och
universitetsbibliotekarie i Leipzig samt 1869
ord. professor och öfver-bibliotekarie där. Bland hans
skrifter märkas en edition af Omar bea Suleimäns
"Erfreuung der geister" (turkisk text med tysk
öfv. 1848), en tyvärr ofullständig edition af
Buchäris arabiska traditionssamling ("Recueil
des traditions mahométa-nes", 1-3, 1862-68) och
Das leben und die lehre des M_uhammed, l (1884).
K- V. Z.
Krehl, Stephan, tysk tonsättare och
musik-skriftställare, f. 1864 i Leipzig, utbildad vid
kon-servatorierna i Dresden och Leipzig, lärare vid
det senare sedan 1902, har komponerat gedigna saker
(pianokvartett, klarinettkvintett, pianostycken, mans-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
