- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
847-848

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstantius, romerska kejsare: 2. K., Konstantin den stores son - Konstant ström - Konstanz - Konstanz-kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans lott österlandet med Tracien och hufvudstaden
Konstantinopel. Sedan Konstantin omkommit
(340), regerade Konstans öfver återstoden af
riket, men han blef 350 störtad och dödad genom
Magnentius i Gallien, hvarjämte Vetranio i Illyrien
upphäfde sig till kejsare. Emellertid lyckades det
Konstantins att göra Vetranio oskadlig, och kriget
mellan honom och Magnentius, hufvudsakligen
afgjordt genom K:s blodiga seger vid Mursa (Esseg)
i Pannonien 351, slutades 352 med Magnentius’
nederlag och död i Lyon. Nu var K. ensam herre
öfver romerska riket. Alltför svag att själf kunna
sköta hela regeringsbördan, som försvårades genom
krig med Persien i ö. samt franker och alemanner
i v., måste K. se sig om efter medhjälpare. Två
söner af Konstantin den stores broder, Julius
Konstantius, nämligen Gallus och Julianus, voro ännu
i lifvet. Den förre hade redan 351 blifvit utnämnd
till ”cæsar” och förmäld med kejsarens syster
Konstantina, men visade sig ovärdig det förtroende han
erhållit och blef därför efter några år afrättad. Då
lät kejsaren kalla till sig Julianus, hvilken på ett
glänsande sätt rättfärdigade de förhoppningar, som
kejsaren eller rättare kejsarinnan Eusebia fäst vid
honom. Men K., som alltför mycket leddes af sina
eunucker och gunstlingar, började snart känna afund
och misstro mot Julianus. Följden däraf blef
slutligen öppen fejd, hvarunder K., stadd på marsch
mot Julianus, afled i Mopsukrene, 361. (Se vidare
Julianus
.) K. uppträdde som beskyddare af
arianismen (se d. o.).
1 o. 2. R. Tdh.

Konstant ström, fys., elektrisk ström, hvars
styrka ej i märkbar grad varierar.

Konstanz [-stants; från Hus’ tid har äfven
namnformen Kostnitz, af tjechiskt ursprung, varit
brukad], hufvudstad i badensiska ”landeskommissariat”
K. (4,170 kvkm., 311,318 inv. 1905), på södra stranden
af Bodensjön, där Rhen förenar denna sjö med
dess västra del, Unter-see. 24,807 inv. (1905), de
fleste katoliker. Den äldre delen af staden är till
en del ännu omgifven af gamla murar. Utanför dessa
ligga fyra förstäder: Kreuzlingen, Paradies,
Seehausen och Petershausen, de tre sista på högra
Rhenstranden och förenade med den egentliga staden
medelst en lång bro, öfver hvilken går en järnväg,
som sammanbinder de badensiska statsbanorna med
järnvägen till Basel och de schweiziska järnvägarna.
K. har ett stort antal byggnader från medeltiden,
af hvilka flera äro af stort intresse.

illustration placeholder
Domkyrkan i Konstanz.


Märkligast äro
domkyrkan (se fig.), som byggdes 1052–89, men fick
sin nuv. form hufvudsakligen i början af 1500-talet,
S:t Stefanskyrkan, från 1200–1400-talet, det forna
dominikanklostret, där Hus satt fången tre månader,
nu hotell, samt kaufhaus (från 1388), i hvars stora
sal i öfre våningen kardinalkonklaven under konsiliet
sammanträdde för att välja ny påfve. Staden har
gymnasium och högre realskola samt andra
läroanstalter, flera rika bibliotek och värdefulla arkiv
samt drifver icke obetydlig industri (bomullsväfverier
och tryckerier, siden-, jute-, linne- och
segelduksväfverier, kemiska fabriker, tillverkning af möbler,
cigarrer, landtbruksmaskiner m. m.). Den lifliga
handeln befordras genom järnvägar samt ångbåtsfarten
på Bodensjön och Rhen. – K. är en urgammal
ort; man har där funnit rester af pålbyggnader från
yngre järnåldern. Romarna anlade där ett nybygge
på 200-talet, som efter Konstantins Chlorus fick
namnet Civitas Constantia. Det blef af vikt, först
sedan biskopssätet 570 ditflyttats från Windisch l.
Vindonissa i Aargau (endast kapitlet, ej biskopen,
residerade i K.; biskopen bodde i Meersburg på
andra sidan Bodensjön). Biskopsstiftet K.
blef med tiden det största i Tyskland samt sträckte
sig från mellersta Neckar till S:t Gotthardspasset
öfver större delen af tyska Schweiz samt södra Baden
och Württemberg. Staden blef 1192 fri riksstad och
längre fram, genom sina linneväfverier, en af de
största och mest blomstrande städerna i Tyskland. Då
K., där 1520 reformationen infördes, förenade sig
med det Schmalkaldiska förbundet och vägrade
antaga Augsburgiska interim, beröfvade kejsar Karl V
det 1548 dess privilegier och skänkte det till sin
broder, ärkehertig Ferdinand. Sedan hörde K. till
Österrike ända till 1805, då det förenades med
Baden. Ur stadens krigshistoria må anföras, att K.
7 sept.–5 okt. 1633 med framgång försvarade sig
mot svenskarna. Biskopsstiftet sekulariserades 1803
och upphäfdes 1827. – I K. slöts 25 juni 1183 en
fred mellan romersk-tyske kejsaren Fredrik Barbarossa
och de lombardiska städerna. 1414–18 hölls där det
ryktbara kyrkomötet (se följande art.).
(J. F. N.)

Konstanz-konsiliet (Kostnitz-konsiliet),
1414–18, det andra i ordningen af 1400-talets
stora kyrkomöten. Konung Ladislaus’ af Neapel
anfall tvang påfven Johannes XXIII att kasta sig
i armarna på kejsar Sigmund, och vid ett
sammanträffande med honom i Lodi (1413) bestämdes, att
ett kyrkomöte skulle sammankallas till Konstanz vid
allhelgonatid 1414. Inkallelsebullan bär datum 9
dec. 1413. Johannes XXIII ankom till Konstanz
28 okt. 1414. Konsiliet öppnades 5 nov. och hade
16 s. m. sin första session. Mötet var ofantligt
talrikt besökt: bland de kyrklige deltagarna nämnas
(uppgifterna variera betydligt) 29 kardinaler, bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free