Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1459-1460 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kexholm - Kexholm 2. Socken - Kexholm 3. Härad - Kexholm 4. Domsaga - Kexholm 5. Prosteri - Kexholms län - Kexlerus, Simon - Key - Key 1. Karl Fredrik Edvin Emil K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7 juli ankommo emellertid ryssarna framför
K., hvars belägring de nu började, och ehuru
Stiernschantz försvarade sig med mannamod,
måste han 8 sept. dagtinga och med återstoden af
garnisonen afmarschera till Nyslott. K.
afträddes formligen till Ryssland i
Nystadsfreden 1721. Fästet tjänade äfven
till att förvara statsfångar, t. ex. A.
J. Messenius och upprorsmakaren Pugatjevs
familj. Efter 1811, då K. jämte det öfriga
Gamla Finland (se d. o.) återförenades
med Finland, har {till 1880) den nyare
fästningen användts till straffängelse. Numera
bevaras fästningsverken som fornminnen. – 2.
Socken, landsförsamling till K. 1, hör till
häradet och domsagan med samma namn. Landareal
179 kvkm., befolkningen, finsk, 3,027
pers. (1908). Socknen bildar med staden ett
imperiellt pastorat af 2:a kl. Areal 192
kvkm. Folkmängd 4,862 personer (1908). – 3.
Härad, bestående af 7 kommuner. Areal 2,377
kvkm. 38,625 inv. (1908). – 4. Domsaga under
Viborgs hofrätt, delad i 5 tingslag och med
samma omfattning som häradet. – 5. Prosteri
af Nyslotts stift, omfattar 8 församlingar.
Areal 2,717 kvkm. 47,145 inv. (1908).
1. L. W:son M. A. G. F. 2–5. A. G. F.

Kexholms län (Keksholms län) utgjorde en del
af det område, som genom freden i Stolbova 1617
af Ryssland afträddes åt Sverige, motsvarande
nuvarande norra och östra finska Karelen. Länet,
som redan under ryska

Kexholms läns vapen.

tiden utgjort ett särskildt administrativt
område, var indeladt i två distrikt, det norra
och det södra, hvilka åter sönderföllo i ett
antal socknar, s. k. pogoster. Till det södra
distriktet hörde pogosterna Rautu, Sakkola
och Räisälä, till det norra Tiurula, Kurkijoki
(Kronoborg), Jougio, Uguniemi, Kides, Libelits,
Tohmajärvi, Pielisjärvi, Ilomants, Pälkjärvi,
Sordavala, Suojärvi, Suistamo
och Salmis. Befolkningen tillhörde den
grekisk-katolska religionen, men genom Karl
X Gustafs ryska krig, som begynte 1656 och
slutades genom stilleståndet i Vallisaari 1658,
inträdde en väsentlig omkastning i länets
religiösa förhållanden. De inbrytande ryska
skarorna emottogos med liflig sympati af de
grekisk-katolske trosförvanterna, men sedan det
ryska angreppet blifvit tillbakaslaget, träffades
dessa af en våldsam förföljelse. Tusentals
familjer flydde till Ryssland; i deras ställe
inflyttade lutheraner från Tavastland, Savolaks
och det öfriga Finland. Från denna tid var
pluraliteten af befolkningen i religiöst och
nationellt hänseende nära förbunden med det
öfriga Finlands invånare. Emellertid hade
regeringen redan under slutet af Kristinas
regering, för att befria sig från alla
bekymmer om K:s läns förvaltning, bortdonerat
hela området åt ett antal mäktige adelsmän,
hvilka öfverlämnade detsamma åt mer eller
mindre samvetslösa förvaltare. Förhållandet
blef knappt bättre efter Karl XI:s reduktion,
då arrendatorer trädde i förvaltarnas ställe.
I öfrigt är att märka, att K:s län icke ansågs
höra till svenska riket, utan räknades bland
dess biländer, hvarför det icke sände ombud
till riksdagarna; endast prästerskapet, som
lydde under Viborgs biskopsstol, finna vi någon
gång representeradt. Genom freden i Nystad 1721
förenades södra delen af K:s län med Ryssland,
medan den norra delen förblef under svenskt välde
och förenades med Kymmenegårds län.
M. G. S.

Kexlerus, Simon, matematiker, f. 29 dec. 1602
i Käxle by, Edsbergs socken (Närke), d. 22
mars 1669, blef student i Uppsala 1625 och
filos. magister 1632 samt företog därefter en
tvåårig utrikes resa till Holland, där han
studerade under Adrian Metius, Tyskland och
Danmark. Efter återkomsten till Sverige blef
han 1635 t. f. lärare vid Strängnäs gymnasium,
1637 filos. adjunkt i Uppsala och 1640 professor
i matematik i Åbo samt erhöll 1651 Piikkis
pastorat. - K. utöfvade en ganska omfattande
skriftställarverksamhet, företrädesvis som
läroboksförfattare; så utgaf han Arithmetica
astronomica sexagenaria (1649), Arithmetica
geodetica denaria (s. å), Trigonometria (s. å.),
Arithmetica triplex nec non Geometria (1658;
af aritmetiken utgafs dock blott l:a del.),
Tractatus brevis de tempore (1661), Gnomonicae
compendium (1664) och Arithmetica vulgaris
(1669?). K. var en af de förste svenskar,
som framställde decimalräkningen. F. ö. synes
han icke haft någon särskild förkärlek för nya
teorier; så uppträdde han t. ex. kritiskt mot
Lipstorp, hvilken i "Copernicus redivivus"
framhållit det coppernikanska systemets
företräden framför det gamla. Med den
vetenskapliga astrologien sysselsatte han
sig vid flera tillfällen: i sin almanack för
1633, i sitt promotionstal 1647, i Astrologia
generalis (1653) och i Observationes astrologicae
(1661). Han förnekade visserligen möjligheten
af förutsägelser rörande särskilda husliga
förhållanden, men ansåg dock "at stiernorne
menniskian til tumult vpäggia kunne, i thet
the vthi theras kropp en elak och förgifftigh
wätska förorsaka, så at the för ringa saak
skull lätteligh til krigh vthbrista". - Utom
de ofvan nämnda skrifterna utgaf K. åtskilliga
akademiska disputationer samt almanacker till
Örebro horisont 1632 och 1633 samt Åbo horisont
1650 och 1654.

Key [kej], svensk släkt, som inkom från Skottland
under trettioåriga kriget med James K. (d. som
öfverstelöjtnant).

1. Karl Fredrik Edvin Emil K., politiker,
ättling i sjätte led af den ofvannämnde James
K., f. 7 okt. 1822 på Eds bruk i Kalmar län,
d. 31 dec. 1892 i Visby, vistades efter sin
faders frånfälle, och sedan modern 1826 trädt i
nytt äktenskap, i sin styffaders, den bekante
riksdagstalaren A. Chr. Raabs, hem. Efter
att i Lund ha aflagt 1838 student- och 1841
kansliexamen antogs K. 1842 som e. o. kanslist
i Finansdepartementet, tillbragte en del af
de närmast följande åren på utländska resor
(skildrade i En rese-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>