Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerndorff - Jerndorff 2. Augus Andreas J. - Jernlunden, sjö. Se Järnlunden - Jernskog, socken. Se Järnskog - Jerobeam, två konungar i Israel - Jerobeam 1. J. I, riket Israels förse konung - Jerobeam 2. J. II, Joas son - Jerome, ort i staten Arizona - Jerome, fransk namnform för Hieronymus - Jerome, Jerome Klapka - Jerpset skans, i Vestmarken i Norge - Jerrestad, härad och socken. Se Järrestad - Jerrold - Jerrold 1. Douglas William J. - Jerrold 2. William Blanchard J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1361 Jernlunden–Jerrold 1362
komponerade äfven förträffliga bokband och annat
på dekorativa områden 1. E. Ebg. 2. G-g
N.
Jernlunden, sjö. Se Järnlunden.
Jernskog, socken. Se Järnskog.
Jeröbeam, två konungar öfver Israel. - 1. J. I,
riket Israels förste konung (10:e årh. f. Kr.),
regerade i tjugutvå år och omtalas i l Kon. 11
-14. Han tillhörde ursprungligen de efraimitiske
arbetare, som af Salomo nyttjades vid Jerusalems
befästande, och blef deras arbetsförman. Då de
förtryckte efraimiterna gjorde uppror, ställde
sig J. i spetsen för rörelsen; men upproret
kväfdes, och J. måste fly till Egypten. Efter
Salomos död återvände han samt förde folkets
talan inför den aflidne konungens son,
Eehabeam. Då denne visade sig obeveklig gentemot
folkets fordringar, började J. åter uppror, och
de tio nordliga stammarna afföllo från Davids
hus. J. befäste Sikem, som han gjorde till sin
hufvudstad. För att afsöndra sina undersåtar
från förbindelsen med det sydliga judariket
och gudstjänsten i Jerusalem upprättade han
en särskild Jehovah-kult i norra och södra
delen af sitt rike med ett icke-levitiskt
prästerskap. Han uppställde nämligen i Dan
och Betel guldkalfvar och altaren. Denna mot
lagen stridande Jehovah-kult, som tvif-velsutan
tilltalade folkmassans sinnliga smak, beteckna
Konungaböckerna som "Jerobeams, Nebats sons,
synd, genom hvilken denne kom Israel till att
synda". - 2. J. II, Joas’ son, en af Israels
rikes kraftfullaste och mera betydande
regenter. Konung omkr. 825 f. Kr. eller
möjligen något senare, regerade han 41 år,
oberäknadt ett tolfårigt med-regentskap med
fadern. 2 Kon. 14: 23-29 skildrar i korthet
hans historia. Han återeröfrade från Syrien
delar af Israels rike ö. om Jordan, hvilka
syrerna lagt under sitt välde; men det religiösa
och sedliga förfallet var under denna rikets
yttre blomst-ring lika stort som förr. Därför
förkunnade profeterna Hosea och Amos under
hans tid Israels rikes förestående fall.
J- P.
Jerome [dʃəråu′me], ort i nordamerikanska staten
Arizona. 2,861 inv. (1900). Den är medelpunkt
för kopparmalmsbrytningen i Rio-Verde-reviret och
har stora smältugnar samt är stadt i rask
tillväxt.
J. F. N.
Jérôme [ʃeråm], fransk namnform för Hieronymus.
– Om Jérôme Bonaparte, en
tid konung af Westfalen, se Bonaparte, sp.
1077–78.
Jerome [dʃeråu′m l. dje′rəm], Jerome Klapka,
engelsk författare, f. 2 maj 1859 i Walsall, vardt
tidningsman efter att ha försökt sig på bokhållar-,
lärar- och skådespelaryrket, utgaf 1892–97 ”The
idler” och 1893–97 ”To day” och har, sedan
hans böcker haft stor bokhandelsframgång, uteslutande
egnat sig åt litteraturen. Af hans många
verk kunna nämnas On the stage and off (1888),
Idle thoughts of an idle fellow (1889; ”En
dagdrifvares funderingar”, 1890); Three men in a boat
(1889; ”Tre män i en båt”, 1890; 4:e uppl. 1909;
”Två veckor på Themsen”, 1897), Diary of a
pilgrimage (1891; ”En pilgrims dagbok”, s. å.),
Sketches in lavender, blue and green (1897; ”Otroligt
men sant”, s. å.), The second thoughts of an
idle fellow (1898; ”Nya funderingar af en
dagdrifvare”, 1899), Three men on the bummel (1900;
”Tre män på velociped”, s. å.), den delvis
själfbiografiska uppfostringsromanen Paul Kelver (1902)
och skådespelet Miss Hobbs (uppf. i Stockholm
1902). Den harmlösa komiken i skildringen af
hvardags- och reselif, den enkla optimismen i hans
lifsuppfattning och stor verve i de genreartade små
historierna ha gjort hans författarskap mycket
populärt. Till svenska äro vidare öfversatta
”Förstudier till en roman” (1896) och ”Fyra man om
en bok” (1899; 2:a uppl. 1907).
Jerpset skans, i Vestmarken i Norge, uppfördes
1644 af prästen Kjeld Stub; den intogs, brändes
och raserades af svenskarna i april 1645.
L. W:son M.
Jerrestad, härad och socken. Se Järrestad.
Jerrold [dʃe′rold]. 1. Douglas William
J., engelsk satiriker och teaterförfattare, f. 1803,
d. 1857. Från barndomen förtrogen med
teaterväsendet (fadern hade varit ledare af en teater i
landsorten), skref han redan som yngling pjäser för Londons smärre scener. Sin första större framgång vann han 1829 med skådespelet Black-eyed Susan. Det rörande dramat The rent day
(1830), som bjöd på särdeles naturtrogna bilder ur hvardagslifvet, stadgade hans anseende. Af
hans lustspel ega flera ett varaktigt värde, såsom Time works won-ders (”Tiden gör
underverk”, 1853), The bubbles of the day och
Retired from business. Den sista komedi han
skref var The heart of gold (1854). J. är en
af dem, som kraftigast stämt emot störtfloden af
fransk öfverflyttad dramatik på engelska skådebanan.
Han är alltigenom inhemsk i ton och ämnen. En
tid var J. direktör för Drurylane-teatern. Han
utvecklade dessutom liflig verksamhet inom den periodiska
pressen. Alltifrån uppsättandet af skämttidningen
”Punsch” (1841) var han en af dess flitigaste
och bäste medarbetare; själf utgaf han ”Illuminated
Magazine” (1845) och ”Jerrold’s Shilling magazine”
(1845) samt skötte, från 1852, med största framgång
”Lloyd’s weekly London newspaper” (ett urval
af hans artiklar där utkom 1868 med titeln Other
times). Äfven i förnämligare tidskrifter var han en
eftersökt medarbetare. J:s större satiriska
prosaarbeten, t. ex. The chronicles of Clovernook, St
Giles and St James, Men of character, Mrs Caudle’s
curtain lectures (”Fru Svenssons sparlakanslexor”,
1:a uppl. 1872, 3:e uppl. 1883), Punch’s letters to
his son, blefvo mycket omtyckta. J:s satir är
skärande sarkastisk, ofta hänsynslös och skjutande öfver
målet, riktad som den är mot sociala orättvisor och
laster, mot doktrinärt öfvermod och förkonstling.
Hans kvickhet är glänsande och outtömlig, och de
oräkneliga infall, som han strödde kring sig i det
dagliga umgänget, lefva ännu i friskt minne. J:s
samlade skrifter utkommo i 8 bd 1851–55; senaste
uppl. i 5 bd 1869. Hans son William B. Jerrold
utgaf ”D. J:s wit and humour” samt ”Life and
remains of D. J.” (1858; 2:a uppl. 1869). – 2.
William Blanchard J., den föregåendes son,
engelsk skriftställare, f. 1826, d. 1884, gjorde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
